Gift vid första ögonkastet

[Mabuse]

Beror ju lite på vad som anses vara "bra tv". Det är ju något konstigt i att åberopa "experternas expertis" och sedan para ihop folk hej vilt, tänker jag. "Bra tv" skulle ju också kunna vara att paren inte är helt uppenbart helt fel från början.

Jag har funderat på om matchningen sker utifrån någon idé om "komplementaritet", som ju verkar vara en förståelseram när det gäller heterosexuella parbildningar i många sammanhang. Men även i det fallet tycker jag att överkonsumtion av kött inte direkt kompletteras av en vegan på något begripligt vis. Det ser för mig mer ut som en krock än som ett komplement. Det är för all del så jag ser även på könsrollerna, men där går det ändå att teoretiskt begripa vad kompletteringsförespråkarna är ute efter.

Jag läste en intervju med de som gjorde Meet the Patels, där de menar att i västerländsk kultur lägger vi störst vikt vid "gnistan", att personligheterna ska klicka. Medan i den indiska kulturen som de kommer ifrån, där är fokus på commitment och att man är kompatibel, vad gäller utbildningsnivå, familj, osv. Kärlek är inte viktigt, det kommer sen, efteråt.

I programmet verkar man ju i så fall ha gått lite bakvänt tillväga, behållit fokus på personlighet och att "klicka", och sen försökt förutspå det och litat på att om deras personligheter klickar kan de fixa det där med kompatibiliteten och viljan att committa på egen hand.

Sen verkar det också väldigt svårt att få till ett lyckat arrangerat äktenskap med folk som är uppvuxna i en kultur där modellen är romantisk kärlek och klick. I vår kultur anses det ju snarare att fint och ett bevis på äkta kärlek när väldigt omaka par som utifrån inte ser ut att ha något gemensamt blir tillsammans, då är det verkligen kärlek. Den finaste kärleken är blind, så att säga.

Och sen håller jag med dig om att det nog är en grundläggande skillnad om man tänker sig att kompabilitet eller komplementaritet är basen för en lyckad relation. Och det senare är mer könsrollsbaserat, man och kvinna som ofullkomliga halvor som tillsammans kan bli en hel människa. Utan dig är jag bara halv, och så vidare.

 

[kryddelydd]

Ett intressant projekt, där man försöker sätta ihop par som aldrig träffats genom att analysera deras egenskaper.
Någon som har sett programmet?
Skulle NI kunna tänka er att gifta er med en helt okänd person som ni matchats ihop med? Ett bröllop som är arrangerat, där båda parterna går in i det frivilligt och med öppna ögon...

NEJ

 

[Petruska]

Jag läste en intervju med de som gjorde Meet the Patels, där de menar att i västerländsk kultur lägger vi störst vikt vid "gnistan", att personligheterna ska klicka. Medan i den indiska kulturen som de kommer ifrån, där är fokus på commitment och att man är kompatibel, vad gäller utbildningsnivå, familj, osv. Kärlek är inte viktigt, det kommer sen, efteråt.

I programmet verkar man ju i så fall ha gått lite bakvänt tillväga, behållit fokus på personlighet och att "klicka", och sen försökt förutspå det och litat på att om deras personligheter klickar kan de fixa det där med kompatibiliteten och viljan att committa på egen hand.

Sen verkar det också väldigt svårt att få till ett lyckat arrangerat äktenskap med folk som är uppvuxna i en kultur där modellen är romantisk kärlek och klick. I vår kultur anses det ju snarare att fint och ett bevis på äkta kärlek när väldigt omaka par som utifrån inte ser ut att ha något gemensamt blir tillsammans, då är det verkligen kärlek. Den finaste kärleken är blind, så att säga.

Och sen håller jag med dig om att det nog är en grundläggande skillnad om man tänker sig att kompabilitet eller komplementaritet är basen för en lyckad relation. Och det senare är mer könsrollsbaserat, man och kvinna som ofullkomliga halvor som tillsammans kan bli en hel människa. Utan dig är jag bara halv, och så vidare.

Ja, programmet vill ju så sett - om det nu är att åstadkomma äktenskap som består ett tag som är målet - både vidmakthålla vår kulturs rätt romantiska sätt att välja partner och samtidigt göra på sätt som liknar hur man gör i kulturer där äktenskapen arrangeras.

Jag har läst lite om hur man väljer ut lämpliga partners till sina barn i chassidiska judiska miljöer, och det liknar det du säger om det indiska exemplet. Förutom att könen antas ha helt olika funktion eller uppgift i familjerna, så är det matchning med hjälp av likhet som utgör urvalsmetod i första hand. Frågan om de unga var "kära" var helt ointressant och närmast obegriplig för de intervjuade föräldrarna, men de ansåg på fullt allvar att om föräldrarna gjorde sin uppgift väl så skulle också de nya makarna komma att älska varandra relativt snart. De betonade också att det var viktigt att de unga kände att de lätt kunde prata med varandra vid de inledande träffarna. (Det vill säga, de träffades inte första gången på sitt eget bröllop.)

 

[Mabuse]

Ja, programmet vill ju så sett - om det nu är att åstadkomma äktenskap som består ett tag som är målet - både vidmakthålla vår kulturs rätt romantiska sätt att välja partner och samtidigt göra på sätt som liknar hur man gör i kulturer där äktenskapen arrangeras.

Jag har läst lite om hur man väljer ut lämpliga partners till sina barn i chassidiska judiska miljöer, och det liknar det du säger om det indiska exemplet. Förutom att könen antas ha helt olika funktion eller uppgift i familjerna, så är det matchning med hjälp av likhet som utgör urvalsmetod i första hand. Frågan om de unga var "kära" var helt ointressant och närmast obegriplig för de intervjuade föräldrarna, men de ansåg på fullt allvar att om föräldrarna gjorde sin uppgift väl så skulle också de nya makarna komma att älska varandra relativt snart. De betonade också att det var viktigt att de unga kände att de lätt kunde prata med varandra vid de inledande träffarna. (Det vill säga, de träffades inte första gången på sitt eget bröllop.)

Varför skulle det inte vara på fullt allvar? Det verkar väl rätt rimligt att man skulle kunna bli kär i nån man har lätt att prata med, delar bakgrund och värderingar med, och tillbringar mycket tid tillsammans med?

Så har det åtminstone gått till när jag blivit kär, skillnaden är väl att det är slumpen och inte föräldrar som sammanfört en.

 

[Petruska]

Varför skulle det inte vara på fullt allvar? Det verkar väl rätt rimligt att man skulle kunna bli kär i nån man har lätt att prata med, delar bakgrund och värderingar med, och tillbringar mycket tid tillsammans med?

Så har det åtminstone gått till när jag blivit kär, skillnaden är väl att det är slumpen och inte föräldrar som sammanfört en.

Åh, så menade jag inte alls. Det jag ville betona var att föräldrarna verkligen trodde att parterna älskar varandra, och att de ville att de skulle göra det. Det var inte bara att få sina barn bortgifta de var ute efter, de ville ha dem bortgifta i kärleksfulla äktenskap.

För mig är det inte alls främmande så sett.

 

[Kilauea]

Nu gör de reklam för Skilsmässohotellet med start i början av mars i sjuan.

 

[Mabuse]

Åh, så menade jag inte alls. Det jag ville betona var att föräldrarna verkligen trodde att parterna älskar varandra, och att de ville att de skulle göra det. Det var inte bara att få sina barn bortgifta de var ute efter, de ville ha dem bortgifta i kärleksfulla äktenskap.

För mig är det inte alls främmande så sett.

Ah, då missförstod jag.

Jag får ibland för mig att vi ofta har väl negativ bild av arrangerade äktenskap som kärlekslösa tvångsäktenskap, jag tror att om man inte är uppvuxen med romantisk kärlek som idealet kan vara en lika bra modell för att få en bra relation som att hitta nån på egen hand.

Alltså inte som de gör i programmet, då, utan i kulturer där arrangerade äktenskap är kutym.

 

[Petruska]

Ah, då missförstod jag.

Jag får ibland för mig att vi ofta har väl negativ bild av arrangerade äktenskap som kärlekslösa tvångsäktenskap, jag tror att om man inte är uppvuxen med romantisk kärlek som idealet kan vara en lika bra modell för att få en bra relation som att hitta nån på egen hand.

Alltså inte som de gör i programmet, då, utan i kulturer där arrangerade äktenskap är kutym.

Så tror jag i stort sett också. Vår modell är ju mycket långt ifrån ett vinnande framgångskoncept i alla lägen, om man säger så. Sen beror det så klart lite på vilket målet är, men livslång kärlek antas ju vara målet med vårt sätt och det fallerar ju rätt ofta.

En fördel med vår kultur framför en del andra är väl snarare att det är lättare att skilja sig och att leva ensam (när nu inget sätt att bilda par är felfritt). Kulturer med arrangerade äktenskap, verkar erbjuda färre alternativ till äktenskap än vad vår kultur (numera) gör.

 

[Remmer]

Beror ju lite på vad som anses vara "bra tv". Det är ju något konstigt i att åberopa "experternas expertis" och sedan para ihop folk hej vilt, tänker jag. "Bra tv" skulle ju också kunna vara att paren inte är helt uppenbart helt fel från början.

Jag har funderat på om matchningen sker utifrån någon idé om "komplementaritet", som ju verkar vara en förståelseram när det gäller heterosexuella parbildningar i många sammanhang. Men även i det fallet tycker jag att överkonsumtion av kött inte direkt kompletteras av en vegan på något begripligt vis. Det ser för mig mer ut som en krock än som ett komplement. Det är för all del så jag ser även på könsrollerna, men där går det ändå att teoretiskt begripa vad kompletteringsförespråkarna är ute efter.

Matchningarna är för udda för att tanken skulle vara att äktenskapen faktiskt skulle fungera.

Eva och Per är som hund och katt. Maken till mer udda par får man sannerligen leta efter. Eva som vill leva det goda livet i vacker miljö och högt tempo och Per som är helt ointresserad av sitt yttre och mest bara vill sitta och ta det lugnt.

Att para en köttätare med en vegan är även det provocerande. Sedan skulle Nina passa med en hipster men får alldaglige Andreas. Samma "misstag" som gjordes med Ellen ifjol.

Matilda och Edvin är enda ihopparningen som inte får lägsta betyg. De attraheras av varandrasvbröllopsjag men när Matildas utseende droppar efter bröllopet tappar han intresse och börjar drömma tillbaka till studentlivet.

Det är tråkigt att produktionsbolaget inte ens försöker skapa fungerande par. I synnerhet när det är ett SVT program kan jag inte tycka att de är ok. Om upplägget inte vore så cyniskt så hade jag däremot inte haft något emot det i SVTs tablå.

 

[Remmer]

Den andra relationsserien i SVT tro, hopp och kärlek hade en helt annan värme. Där fick man intrycket att Lewengood faktiskt ville hjälpa deltagarna. Vilket han också faktiskt lyckades med. Den notoriske singeln David är numera förlovad.

Experterna i Giftserien känns mest intresserade av att framhäva sin egen förträfflighet och marknadsföra sig själva.

 

[Rosett]

Experterna i Giftserien känns mest intresserade av att framhäva sin egen förträfflighet och marknadsföra sig själva.

Jag reagerade på "terapeuten", vem som helst kan ju kalla sig terapeut, undrar vad hon har för kunskaper egentligen.

 

[Niyama]

Jag reagerade på "terapeuten", vem som helst kan ju kalla sig terapeut, undrar vad hon har för kunskaper egentligen.

Är det hon som heter Daniella nånting?

 

[Rosett]

Är det hon som heter Daniella nånting?

Jag minns inte namnet.

Edit: Googlade, Daniella Gordon heter hon. Hennes utbildningar säger mig inget.

 

[Niyama]

Jag minns inte namnet.

Edit: Googlade, Daniella Gordon heter hon. Hennes utbildningar säger mig inget.

Hon är otroligt lik en tokig sexolog och terapeut jag träffade för sju år sen , trodde först det var hon tills jag uppfattade namnet. Ryser bara jag ser människan .

 

[Rosett]

Hon är otroligt lik en tokig sexolog och terapeut jag träffade för sju år sen , trodde först det var hon tills jag uppfattade namnet. Ryser bara jag ser människan .

Hon kan ju ha bytt namn ...

 

[Remmer]

Jag reagerade på "terapeuten", vem som helst kan ju kalla sig terapeut, undrar vad hon har för kunskaper egentligen.

Hon har väl gått någon kvällskurs av någon annan självlärd "terapeut". Det kan iofs förklara varför hon aldrig är i bild.

 

[Remmer]

Felpost

 

[Remmer]

Felpost

 

[Rosett]

Hon har väl gått någon kvällskurs av någon annan självlärd "terapeut". Det kan iofs förklara varför hon aldrig är i bild.

Utbildad i Postural Integration vid The Institute for Release and Integration i San Fransisco 1979 och utbildad i Transpersonell psykologi 1996.

 

[Mia_R]

Jag tycker det är konstigt hur någon kan framhålla Indien med arrangerade äktenskap som ett föredöme. Har någon missat att kvinnor är andra klassens människor, att flickfoster aborteras, att kvinnor och barn våldtas och dödas dagligen, att "olyckorna" i köket med dödlig utgång fortfarande är vanliga i familjer där de är missnöjda med hemgiften, att upp emot 1000 människor årligen mördas för att de inte vill gifta sig med den familjen utsett?

För de som har tillgång till TV4play premium kan man se Love is not a crime som handlar om de som är på flykt undan sina familjer, ett öde som inte bara drabbar indier utan är allt för vanligt i sk hederskulturer.

Visst, rik överklass som har råd att både låta sina barn utbilda sig och kan bekosta stora hemgifter har även råd att försöka hitta lämpliga partners, men så länge fattiga familjer väljer att abortera, mörda eller sälja sina döttrar så kommer jag aldrig att tro på att arrangerade äktenskap är av godo. Om man själv väljer att gifta sig av praktiska orsaker och hoppas på att kärleken ska växa fram är det upp till var och en själv, men att arrangera andras äktenskap är i min värld aldrig av godo.