Intressant - tror möjligen att det där med handstil och teckning går hand i hand. Jag har alltid varit bra på att teckna också, och min mamma (som skrev vackrare än jag) ägnade sig åt minst sagt avancerat telefonklotter! :D Och min moster, som också skriver väldigt vackert, är konstnär (visserligen keramiker, men ändå).
Jag är ganska säker på det, en sak är ju även att vanliga människor (alltså folk utan speciell konstnärlig ambition, typ författare som illustrerade sina böcker.) verkade fantastiska på att teckna förr och även skrev väldigt vackert. De övade ju på båda (avsaknad av kamera?) lite oavsett om man hade talang eller ej.

Dock pappa skriver horribelt, nära oläsbar skrivstil men tecknar väldigt fint :) (vilket mamma också gör ska väl erkännas, men skriver finare) Å andra sidan är ju möjligen ett val han gjort att skriva lite oläsligt.
 
Det känner jag igen, och även om det påstods vara nyttigt för att öva upp färdigheten så gillade jag det inte alls kommer jag ihåg :)

Jag gjorde sånt på egen hand men på kommando var det inte lika kul.
Vet, kändes onödigt men det växte lite på en, lite.
 
Vet, kändes onödigt men det växte lite på en, lite.
Precis, det var något man redan kunde och inte behövde lära sig. Jag gör fortfarande liknande övningar lite då och då spontant, liksom jag även tränar fri välskrivning, så det är säkert bra för att behålla känslan och motoriken i handen. Lite som pianister övar skalor kan jag tänka mig.
 
20210319_143338.jpg

Men det märktes nu att det var ett tag sedan, har blivit för van vid den första formen av a :laugh:
När jag skriver "slarvigt" så sitter bokstäverna ofta ihop, iallafall när de passar ihop - tex eller eller anstränga på lappen ovan. Men ordet bokstaven går inte att skriva lika flytande för mig så då blir det lite hackigt.
 
Mitt förnamn börjar på bokstaven M så jag har tre olika sorters versaler för den också :cautious: aka mitt tonåriga jag som aldrig blev nöjd över min underskrift.
20210319_144853.jpg
 
Visa bifogad fil 66450
Men det märktes nu att det var ett tag sedan, har blivit för van vid den första formen av a :laugh:
När jag skriver "slarvigt" så sitter bokstäverna ofta ihop, iallafall när de passar ihop - tex eller eller anstränga på lappen ovan. Men ordet bokstaven går inte att skriva lika flytande för mig så då blir det lite hackigt.
Min handstil ser ungefär ut som din, bokstäverna lutar liksom åt lite olika håll hela tiden som om det blåst igenom dom. Emellanåt svävar även mina bokstäver och ord omkring lite ovanför raderna. De är helt enkelt ganska inkonsekventa.

På TS så svarar jag att jag tycker ändå att det är användbart om man kan skriva så att andra kan läsa vad det står. Man behöver ju inte kunna handskriva en novell, men en mindre läsbar inköpslista eller ett annat kortare meddelande är ju bra.
 
Du kan ju lägga ut en bit av ett brev som start kanske och få lite hjälp att själv komma vidare. Ofta handlar det om att komma över en tröskel, sen går det mycket lättare.
Jag återkommer i en egen tråd när jag kör fast. Så kan vi ha gemensam gissningslek. 200 år gamla brev liksom. Jisses.
 
Intressant - tror möjligen att det där med handstil och teckning går hand i hand. Jag har alltid varit bra på att teckna också, och min mamma (som skrev vackrare än jag) ägnade sig åt minst sagt avancerat telefonklotter! :D Och min moster, som också skriver väldigt vackert, är konstnär (visserligen keramiker, men ändå).
Nej inte alls. Jag är bra på att rita.
Bild och bokstäver sitter i olika delar av huvudet.
Om jag textar en skylt så blir det jättebra då jag gör en bild av varje bokstav.
Jag läser även ord som bilder och inte som sammansatta bokstäver.
Kinesiska tecken hade varit perfekta för mig.
 
Alla tre av mina soner skriver som krattor ... och anvander datorn aven for anteckningar. Aldste sonen har fatt hela ovriga familjen att anvanda Google notes ... sedan skickar vi mellan varandra. Allt. Ingen skriver for hand utom jag som ocksa skriver som en kratta ... Maken har jattefin handstil men skriver inte alls langre.



Kan jag tipsa om Google notes? Aldste sonen ar den som handlar mest i hans familj ... men han och hans fru kor handlings lista pa google notes. Och ar jag dar blir jag includerad sa jag ocksa kan hoppa in i affaren och plocka upp det som behovs.



Den av mina soner som har en rejal dyslexi och har gatt igenom en testning som tog tre dagar, med skol psykolog och ett par medhjalpare. De kom bland annat fram till att han absolut behovde en dator ... det var lange sedan och svart och DYRT att kopa laptops. Da han blev markbart stel i hela kroppen nar han holl i en penna for att skriva sa inkoptes laptopen sa han hade den med sig till gymnasiet och fick anvanda den for allt fran att ta notes till att skriva sina prov, uppsatser och annat.

Efter att psykologen papekade att han blev sted i kroppen nar han tog pennan var det mycket tydligt hur han spande sig ... men det hander aldrig nar han anvander datoriserade grejor. Den gossen ar i dag en eftersokt specialist och anstald av ett bolag i Intel klassen (men det gor "test chips" for att testa processer och fraga mig inte exact hur det fungerar)

Vilka hjaplmedel som fungerar for en gor ju inte det for alla i nagot sammanhang, sa varfor skulle vi vara sa likriktade i fragan om ipads och datorer?
Vad är det du säger emot, undrar jag? Jag tror inte jag skrev något om att ipads och datorer fungerar lika för alla. Dock används de i dagens skola för alla elever. Och det har forskats en del om det och man har förstått att de främjar inte inlärningen alls på den nivån som man trodde, tvärtom i en del fall. Man trodde verkligen att införsel av ipads och dator till varje elev i svenska skola skulle vara ett lyft i svenska undervisning.

Självklart kan jag se att den kan vara ett hjälpmedel för de som verkligen behöver dem, men att ALLA skulle må bättre av det känns ju bara som ett feltänk. Men det var så man gjorde.
 
Min handstil ser ungefär ut som din, bokstäverna lutar liksom åt lite olika håll hela tiden som om det blåst igenom dom. Emellanåt svävar även mina bokstäver och ord omkring lite ovanför raderna. De är helt enkelt ganska inkonsekventa.

På TS så svarar jag att jag tycker ändå att det är användbart om man kan skriva så att andra kan läsa vad det står. Man behöver ju inte kunna handskriva en novell, men en mindre läsbar inköpslista eller ett annat kortare meddelande är ju bra.
Äh, linjerna är väl ändå bara riktlinjer :angel::D
 
Det berättade en lärare i historia för oss när jag gick första året på gymnasiet 1996. Inte mitt ämne. Hon sa till oss att allt hon skriver på tavlan ska vi skriva ner. Hon berättade samtidigt som hon skrev och vi alla antecknade rubbet för glatta livet. Mitt G i kursen var enkelt och kom av sig själv, öppnade inte boken när jag pluggade på.

I B kursen i historia hade vi en lärare som satte röven på katedern och berättade och ganska snart satt jag och nickade till hela tiden. Sövande. Jag fick verkligen plugga för ett G och låg på gränsen....

Hon förklarade just den där kopplingen med att höra kunskapen, läsa den och sedan skriva och forma orden med handen- vilket ju gör att man också läser det en gång till.

Jag har under alla år försökt få mina barn till att lägga ifrån sig skolan ipad/dator när de pluggar men lärarna är inte pigga på det.... NU har det kommit studier på att ipads inte verkar vara ett hjälpmedel i barns lärande som man trodde när de infördes i skolan.

Var det INGEN som lyssnade på de urgamla lärarna och vad de hade att säga i ämnet innan de lät kommunerna köpa in ipads för många tusen?!
Många lärare jobbar med både iPads/datorer och skrivhäften, de fyller olika syften. Det ena ersätter inte det andra. Låter märkligt med motstånd mot skrivhäften hos lärarna. Det är allmänt känt att det är ett bättre sätt att anteckna för de flesta.
 
Tack!

Intressant - min dotter som är född 2000 fick inte lära sig någon skrivstil i skolan och har svårt att läsa det jag skriver. Hon textar (snyggt, prydligt och väldigt läsbart) när hon skriver för hand. Tror faktiskt inte att jag träffat någon i hennes ålder som skriver skrivstil.

Själv fick jag egentligen inte använda min/mammas skrivstil i skolan, men eftersom jag var duktig i skolan och därtill väldigt envis så gav lärarna upp efter ett tag. Uppenbarligen hade de ju heller inte några problem att läsa det jag skrev - det var ju den skrivstil de själva fått lära sig i skolan! :D
Jag hade inga svårigheter alls att läsa det du skrev. Men det verkar vara väldigt olika hur mycket/lite skrivstil man fått lära sig i skolan.
Min klass pratade lite om det förra året och de flesta sa att de kan skriva skrivstil om de blir ombedda att göra det. Men ingen av oss gör det till vardags :)
 
Absolut är det viktigt med läslig text, men att skriva vacker skrivstil är överkurs. Det behövs inte. Jag skriver en stor och svulstig skrivstil och vill jag att det ska vara klart läsbart för alla även på håll så skiftar jag till att texta, ofta med versaler. Bra för text på whiteboards t ex. En kollega skriver så himla smått att jag nästan behöver förstoringsglas för att läsa. Lite smått irriterande, eftersom vi ibland skriver in varandras anteckningar.

Jag gick mina första skolår på en waldorfskola och där var de noga med att man skulle skriva vackert. Gammaldags skrivstil var det som gällde. Det har iofs gjort att jag har lätt för att läsa gammaldags skrivstil men så skriver jag knapapst själv längre.
 
Översta raden är ungefär som jag skriver normalt utan att försöka skriva snyggt, men min stil varierar ganska mycket berorende på hur jag har lust att skriva just då och också på vilken penna jag använder.
(Understa var ett test för att se om jag kan skriva om jag blundar)

gE37t5j.jpg
 
SA ... jag ar larare. Jag har mest undervisat i 4de till 6te klass, men en gang i en lang gangen forntid undervisade jag en andra klass. Varje gang det behovde skrivas pa tavlan fragade jag eleven Anna (hennes riktiga namn!) om hon mojligtvis ville skriva i stallet for mig. Hela klassen fnissade ljudligt da alla insag att Anna skrev sa mycket finare an mig ... vare sig det var textat eller skrivstil. :cautious:
 
Jag har inga problem alls att läsa tidigare inlägg med skrivstil men så är jag 57...
Jag har hittat min egen stil att skriva och jag skriver mycket, är en riktig kluddare och vid alla möten och telefonsamtal skriver jag hela tiden.
Bilden är från jobbet där jag fick frågan om det var mina anteckningar.... Det är så jag skriver till vardags.
 

Bifogade filer

  • Vardagsskrivstil.jpeg
    Vardagsskrivstil.jpeg
    38 KB · Visningar: 58
Jag har en kollega med väldigt svårt handstil. Vi har jobbat nära ett par år och jag fixar läsa den, men de flesta andra kan det inte.

Hon kan inte själv alltid läsa vad hon skrivit. Det är klart att det är en begränsning.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Att ångra en valp
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp