Mitt huvud är nu allt för skadat av alla tankar för att någonsin kunna bli frisk oavsett medicin eller behandlingar
Jag trodde att jag varit för sjuk alldeles för länge för att någonsin kunna må bättre. Halva mitt liv har varit insvept i psykisk ohälsa och jag har provat "allt" men inget har funkat.
Det var först i somras när jag träffade min lägsta punkt någonsin som förändringen kom. Jag tänkte såhär, jag gör ett sista försök med terapi och höjning av den enda medicin som fungerat relativt bra. Ett helhjärtat försök även om jag bara vill dö just nu. Det var inte för min egen skull, jag ville ju bara dö, utan det var endast för min familj och mina vänner. Jag ville att de skulle kunna se att jag verkligen verkligen försökt bli bättre på riktigt, att jag gjort allt jag rimligen kunnat innan jag gav upp kampen.
Jag sökte upp en privat psykolog eftersom jag har så dåliga erfarenheter med öppenvården. Hamnade hos en bra psykolog som via KBT och mindfulness lärde mig att förstå att mina tankar är inte alltid = sant. Att jag med hennes hjälp absolut kan förändra tankemönster som jag burit på i ett halvt liv. Jag har alltid haft väldigt nära till att känna allt är omöjligt, hopplöst, värdelöst, meningslöst. Allt har alltid lett dit. När jag gjorde KBT-läxorna mellan träffarna såg jag tydligt mina tankereaktioner, hur fort och var de urartade. När jag kunde se det tydligare kunde jag med psykologens hjälp hitta sätt att bromsa och så småningom förändra mina reaktioner.
Det har inte varit lätt, men eftersom jag bestämt mig för att verkligen försöka (trots att jag bara ville dö egentligen) fortsatte jag lite till. Och jag är så glad att jag gjorde det, för jag är själv väldigt förvånad vilken skillnad det har gjort i mitt liv.
Jag trodde verkligen inte att det fanns hopp för mig, men det gjorde det. Jag har gått från att vara i det djupaste mörker där döden kändes som enda utvägen i åratal, till att på en relativt kort tid kunna känna glädje och se en framtid.
Det var inte omöjligt.
((Hade för övrigt provat KBT tidigare, för 7-8 år sedan. Det fungerade inte då, men man förändras, så oavsett vad man provat på tidigare år kan det vara värt att ge vissa saker en ny chans om man varit sjuk länge.))