Min pappa lyckades få stopp på våran hund när hon sprang efter ett rådjur. Sen att det kanske inte var det bästa sättet, tennis boll som träffade rumpan, är väl en annan sak
Nu tittar hon inte ens åt rådjurens håll om man möter dom ute. På våran garage uppfart brukar det stå rådjur på mornarna, men dom försöker hon inte ens jaga.
Allt annat går dock bra att jaga så som katter och fåglar
Jag känner att jag får försvara mig lite eftersom min hund har ätit en död råtta och tagit en levande i munnen som mamma lyckades slå ut.
Min mamma är ganska mesig när det gäller hunden och brukar inte gå med henne så mycket, det sköter jag och min pappa. Ibland får hon syn på något rått bo eller något i gräset. Då räcker det oftast med att säga nej, lyder hon inte då blir jag galen. Jag kan inte ens döda en mygga utan att känna skuld. Jag tycker inte att det överhuvudtaget är accepterat att äta något djur. Det är inget som jag accepterar, men det är svårt att träna på att dom inte ska göra det
Jag vet en person som var ute och gick med sina hundar. Den ena stack in i skogen. När ägaren hittade hunden igen stod den och åt från ett kid. Antagligen hade väl kidet blivit skadad på annat sätt och så hittade hunden den. Det är ingen stor hund så jag betvivlar att den lyckades fölla djuret själv.
Men saken är den att jag hade blivit fullständigt galen om jag hittat min hun ätandes från ett levande kid. Hon hade aldrig någonsin mer fått gå lös (min pappa påstår att han till och med hade avlivat henne
går inte att ha kvar en hund som fått in det i skallen påstår han? )
Denna ägaren har fortfarande hunden lös och jätte lydig är den då inte.
Kidet togs till veterinären och avlivades.
