Hjärntumör eller dyl?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Den kommer inte att gå att lasta. Som sagt detta är en häst som går utöver allt som är normalt. Jag vet vad en hanteringstränare är men hästen är inte där idag.

Jodå, G kan :). Halsrem, vinsch, stor lastbil och två extremt kunniga lastare. Dom lastade en "omöjlig" inhyrd kallblodskorsning jag hade, efter att en annan tränare misslyckats och misshandlat den, finns en tråd om det. Men är hästen reaktiv på att sitta fast så är det ingen bra idé att ta till kliniken ändå.

Men börja med veterinärer och kiropraktorer/ET som kan komma ut och gå igenom ordentligt. Sen kan ni fundera på att lasta till klinik.

Det låter fint att hästen verkar må bra och att du ger den tid :). Det är ju också en möjlighet, att ingen gett den den där tiden under åren problemen funnits. En skön betessommar kan göra mycket, och ni kommer lära känna varandra bättre. Dom snackar med oss så gott dom kan, när vi lär oss "lyssna" (se, hästars språk är främst visuellt).
 
Sen är det väldigt sorgligt att se att så många valt att ta bort en väldigt välmående häst på bara några veckor.
Och att man tar för givet att min häst mår väldigt dåligt då ingenting tyder på det.
Vad jag fattade dom som i dom andra trådarna var att du ville hitta en orsak så att försäkringsbolaget kunde döma ut hästen. Mår hästen såpass dåligt eller lider av något slag så kan man ju ifrågasätta hur länge det är moraliskt att fortsätta leta problem.

Eller så blandar jag ihop det med någon annan tråd om någon som ville få hästen utdömd för beteendeproblem.
 
@TinyWiny skrev ett jättebra tips om hur man observerar för att felsöka, i en annan tråd.

Man sätter sig ner vid hagen och ett anteckningsblock och tittar tittar tittar. Observera allt, skriv ner det.

Eftersom du inte haft hästen så länge behövs säkert flera sessioner, och du får jämföra mot "normalhästen" eftersom du inte kände hästen innan hon fick sitt problematiska beteende.
 
Vad jag fattade dom som i dom andra trådarna var att du ville hitta en orsak så att försäkringsbolaget kunde döma ut hästen. Mår hästen såpass dåligt eller lider av något slag så kan man ju ifrågasätta hur länge det är moraliskt att fortsätta leta problem.

Eller så blandar jag ihop det med någon annan tråd om någon som ville få hästen utdömd för beteendeproblem.
Ja det ville jag först eller mer ta reda på fakta utifall som en lösning. Bara för att jag ställer en fråga innebär det liksom inte att hästen skall bort pronto.

Att hästen mår dåligt och att avlivning borde vara på tal pga det är rena påhitt från ett fåtal bulefalister som hellre avlivar efter bara några veckor. Rätt trist inställning och jag tror knappast någon på Buke har kunskap att avgöra det efter några inlägg där jag inte ens beskrivit problemen.
 
Jag har varit inne på fästingsjukdomar. För tydligt är att man i detta fall måste tänka utanför boxen tex att allt beror på smärta.

Kan de sitta i många år framåt och bara orsaka mentala problem? Alltså utan vinglighet osv?
Det beror nog på smärtproblematik men kanske inte så som man vanligtvis tänker som en hälta, ryggont eller liknande som går att utreda och förhoppningsvis åtgärda utan mer en mer svåråtkomlig smärtproblematik som både likt fibromyalgi hos människor kan flytta på sig men även en mer allmän smärta och känslighet för sådant som andra hästar inte hade reagerat på.

Den hästen jag hade satt känsligheten i hela hans liv även om det blev mindre märkbart när jag väl hade fått grepp om vad han behövde och gav honom det. Han klarade t ex inte av regn utan täcke även om det var över 20 grader varmt, han var väldigt känslig för hur sadeln satt, hur sadelgjorden satt och hur bred och av vilket material den var, hur täcken satt, material mot huden, hur borstarna kändes och vilket tryck på borsten, bett, träns och liknande och bar helst ingen över 50 kg (och bara de han tyckte om) trots att han med tanke på kroppsbyggnad inte skulle ha några problem att bära 80. Han behövde också sulor med silikon under för att vara bekväm.

Utifrån såg man nog en häst som var mycket motvillig till kontakt men de han tyckte om kom han springande till. Han avskydde de flesta hästar och gjorde utfall, verkligen utfall så det blev ett dike mot angränsande hage om en häst han inte gillade gick där men älskade sin kompis så högt att han höll på att dö av sorg när hon dog. Han hade grav sadeltvång och kunde kasta sig. Han avskydde de flesta människor också och försökte någon få honom att göra något han inte ville (gå in en transport t ex) slogs han för sitt liv om det var en människa han inte gillade (jodå, problemlösare skapade än större problem och dessutom skador på hästen, varför lyssna när man tror man vet bäst själv? Vad jag var arg på mig själv för att jag tog ut människan). Gillade han personen var han varligare men lasta gick inte. Han skyggade långt (sprang baklänges med blicken fäst på människan) om en människa försökte komma fram till honom som han inte tyckte om och han gick inte att hämta i hagen om han inte tyckte om människan. Väldigt känslig för material överlag, kunde inte ha nylongrimmor och det räckte att han såg en repgrimma så kastade han sig (det hade nog med tidigare hemska upplevelser att göra). Jag köpte honom billigt för att ägaren hade fått tillbaka honom efter att han hade attackerat både hästar och människor hos nya ägaren. Säljaren menade att han aldrig hade gjort så förut och han hade varit både ridlägerhäst och ridskolehäst under sitt liv utan problem, tävlat endel och varit utlånad så jag trodde henne faktiskt och efter att ha läst och läst så landade vi i att det nog hade med fästingsjukdomen att göra men jag har inga som helst bevis för att det faktiskt var det.

Här mådde han dock bra. Jag har inga problem att anpassa mig till hästens behov, jag har eget stall hemma och sköter allt själv (då tillsammans med min dotter) och han var en häst med ett hjärta av guld och det såg jag ju. Så otroligt snäll om man bara lyssnade på honom och gav honom det han behövde. Det tog ju dock ett tag att lista ut allt han behövde men när han hade det så mådde han bra och det faktum att han förstod att vi lyssnade och försökte gjorde nog att han hade lite mer tålamod.

Jag lovade honom ganska omgående att han aldrig skulle behöva åka härifrån och det höll jag.

Jag tänker att ibland kan man inte hitta ett fel och åtgärda det men kan man göra livet bra ändå så är det bra nog och den dagen man inte kan göra livet bra längre så får hästen slippa.

Med detta sagt så är det såklart inte alls säkert att det här min häst hade är samma eller ens liknande problematik din har.
 
@TinyWiny skrev ett jättebra tips om hur man observerar för att felsöka, i en annan tråd.

Man sätter sig ner vid hagen och ett anteckningsblock och tittar tittar tittar. Observera allt, skriv ner det.

Eftersom du inte haft hästen så länge behövs säkert flera sessioner, och du får jämföra mot "normalhästen" eftersom du inte kände hästen innan hon fick sitt problematiska beteende.
Finns inga problem i hagen alls. Så det finns ingen vits att sitta där mer än jag gjort. En nöjd häst som interagerar fint med sina vänner och tillhör flocken.

Ang träningsalterativ så har jag full koll där. Vad som finns och inte.

Men som sagt detta är ingen basic häst med basic betenden.
 
Finns inga problem i hagen alls. Så det finns ingen vits att sitta där mer än jag gjort. En nöjd häst som interagerar fint med sina vänner och tillhör flocken.

Ang träningsalterativ så har jag full koll där. Vad som finns och inte.

Men som sagt detta är ingen basic häst med basic betenden.
Det var taget lite ur sitt sammanhang. Vad som menades var att studera hästens rörelser. Om det är något som avviker ifrån det normala. Kanske att han kliar sig mer på höger sida av huvudet än vänster, svänger med svansen när han sätter ner höger bak, typ sådant, att man tittar efter det som avviker ifrån det normala.
 
Jodå, G kan :). Halsrem, vinsch, stor lastbil och två extremt kunniga lastare. Dom lastade en "omöjlig" inhyrd kallblodskorsning jag hade, efter att en annan tränare misslyckats och misshandlat den, finns en tråd om det. Men är hästen reaktiv på att sitta fast så är det ingen bra idé att ta till kliniken ändå.

Men börja med veterinärer och kiropraktorer/ET som kan komma ut och gå igenom ordentligt. Sen kan ni fundera på att lasta till klinik.

Det låter fint att hästen verkar må bra och att du ger den tid :). Det är ju också en möjlighet, att ingen gett den den där tiden under åren problemen funnits. En skön betessommar kan göra mycket, och ni kommer lära känna varandra bättre. Dom snackar med oss så gott dom kan, när vi lär oss "lyssna" (se, hästars språk är främst visuellt).
Men fy så hemskt! Det hade jag aldrig någonsin tillåtit någon att göra med mina hästar! Det var typ så problemlösaren försökte göra med hästen jag skrev om ovan. Det slutade verkligen inte bra och jag hatade verkligen mig själv så länge efteråt. Hade jag vetat att det var så han gjorde hade han aldrig fått komma hit. Sådant hemskt är inget som hör ihop med sund hästhantering.
 
Det beror nog på smärtproblematik men kanske inte så som man vanligtvis tänker som en hälta, ryggont eller liknande som går att utreda och förhoppningsvis åtgärda utan mer en mer svåråtkomlig smärtproblematik som både likt fibromyalgi hos människor kan flytta på sig men även en mer allmän smärta och känslighet för sådant som andra hästar inte hade reagerat på.

Den hästen jag hade satt känsligheten i hela hans liv även om det blev mindre märkbart när jag väl hade fått grepp om vad han behövde och gav honom det. Han klarade t ex inte av regn utan täcke även om det var över 20 grader varmt, han var väldigt känslig för hur sadeln satt, hur sadelgjorden satt och hur bred och av vilket material den var, hur täcken satt, material mot huden, hur borstarna kändes och vilket tryck på borsten, bett, träns och liknande och bar helst ingen över 50 kg (och bara de han tyckte om) trots att han med tanke på kroppsbyggnad inte skulle ha några problem att bära 80. Han behövde också sulor med silikon under för att vara bekväm.

Utifrån såg man nog en häst som var mycket motvillig till kontakt men de han tyckte om kom han springande till. Han avskydde de flesta hästar och gjorde utfall, verkligen utfall så det blev ett dike mot angränsande hage om en häst han inte gillade gick där men älskade sin kompis så högt att han höll på att dö av sorg när hon dog. Han hade grav sadeltvång och kunde kasta sig. Han avskydde de flesta människor också och försökte någon få honom att göra något han inte ville (gå in en transport t ex) slogs han för sitt liv om det var en människa han inte gillade (jodå, problemlösare skapade än större problem och dessutom skador på hästen, varför lyssna när man tror man vet bäst själv? Vad jag var arg på mig själv för att jag tog ut människan). Gillade han personen var han varligare men lasta gick inte. Han skyggade långt (sprang baklänges med blicken fäst på människan) om en människa försökte komma fram till honom som han inte tyckte om och han gick inte att hämta i hagen om han inte tyckte om människan. Väldigt känslig för material överlag, kunde inte ha nylongrimmor och det räckte att han såg en repgrimma så kastade han sig (det hade nog med tidigare hemska upplevelser att göra). Jag köpte honom billigt för att ägaren hade fått tillbaka honom efter att han hade attackerat både hästar och människor hos nya ägaren. Säljaren menade att han aldrig hade gjort så förut och han hade varit både ridlägerhäst och ridskolehäst under sitt liv utan problem, tävlat endel och varit utlånad så jag trodde henne faktiskt och efter att ha läst och läst så landade vi i att det nog hade med fästingsjukdomen att göra men jag har inga som helst bevis för att det faktiskt var det.

Här mådde han dock bra. Jag har inga problem att anpassa mig till hästens behov, jag har eget stall hemma och sköter allt själv (då tillsammans med min dotter) och han var en häst med ett hjärta av guld och det såg jag ju. Så otroligt snäll om man bara lyssnade på honom och gav honom det han behövde. Det tog ju dock ett tag att lista ut allt han behövde men när han hade det så mådde han bra och det faktum att han förstod att vi lyssnade och försökte gjorde nog att han hade lite mer tålamod.

Jag lovade honom ganska omgående att han aldrig skulle behöva åka härifrån och det höll jag.

Jag tänker att ibland kan man inte hitta ett fel och åtgärda det men kan man göra livet bra ändå så är det bra nog och den dagen man inte kan göra livet bra längre så får hästen slippa.

Med detta sagt så är det såklart inte alls säkert att det här min häst hade är samma eller ens liknande problematik din har.
Nej ingen ”basic” smärta. Däremot är det olika för varje dag och kan smälla till närsom våldsamt utan att någon förstår varför. Allt det man tänker att nornalhästen skulle reagerat på existerar inte.
De stämmer litegrann överens, just känsligheten över saker man kanske inte tänker på i vanliga fall. Och världens snällaste, en av de mest godhjärtade individer jag träffat under de dryga 30 år jag hållt på med hästar. Skulle inte säga att den avskyr människor men de allra flesta får inte ens komma nära (skitkul när hovslagare och andra måste) ren skär panik. Inte bara backa och gå iväg. Vänlig mjuk och lite blyg med andra hästar för att lägga in människoord. Små barn är en favorit.

Men känsligheten är en stor grej, och det är svårt att se när man kan historiken att se vad som är vad. Jag har bestämt att ge den tid…den gör en del stora framsteg och då var ändå utgångsläget katastrof. Det är det fortfarande på många plan, samtidigt har jag sett vad den hästen gör för rätt person.
 
Det var taget lite ur sitt sammanhang. Vad som menades var att studera hästens rörelser. Om det är något som avviker ifrån det normala. Kanske att han kliar sig mer på höger sida av huvudet än vänster, svänger med svansen när han sätter ner höger bak, typ sådant, att man tittar efter det som avviker ifrån det normala.
Det här är inlägget som det syftades på.
https://www.bukefalos.se/threads/personlighetsfoeraendrad-haest.1518367/post-20242100
 
Jodå, G kan :). Halsrem, vinsch, stor lastbil och två extremt kunniga lastare. Dom lastade en "omöjlig" inhyrd kallblodskorsning jag hade, efter att en annan tränare misslyckats och misshandlat den, finns en tråd om det. Men är hästen reaktiv på att sitta fast så är det ingen bra idé att ta till kliniken ändå.

Men börja med veterinärer och kiropraktorer/ET som kan komma ut och gå igenom ordentligt. Sen kan ni fundera på att lasta till klinik.

Det låter fint att hästen verkar må bra och att du ger den tid :). Det är ju också en möjlighet, att ingen gett den den där tiden under åren problemen funnits. En skön betessommar kan göra mycket, och ni kommer lära känna varandra bättre. Dom snackar med oss så gott dom kan, när vi lär oss "lyssna" (se, hästars språk är främst visuellt).
Du sa svaret själv där att det går inte. Och den där behandlingen är inget jag skulle utsatt någon häst för.

Veterinär och kiropraktor är verkligen inte aktuellt i dagsläget av div skäl. Bla att de inte ens kommer nära den. Varje gång något sådant måste göras är det en häst jag måste börja om med. Så absolut så FÅ såna saker som möjligt.

Jag förstår att du vill väl, men återigen detta är ingen basic häst såna saker funkar på. Hade det varit det så hade jag räknat ut det för längesedan. Jag är en ganska erfaren hästmänniska och har fler ännu mer kompetenta bakom mig.

Förstår att det låter märkligt, men som sagt även proffsen kliar sig i huvudet kring denna häst. Och då har de sett den ”in action” och aldrig sett något liknade innan.
 
Precis, och det var bara ren flax egentligen att man hittade min och jag är ändå en människa som kan beskriva exakt hur det känns.


Hoppas att du hittar någon lösning för hästen, vad det än må vara.
❤️

Tack, jag hoppas också på det. En dag i taget och lära känna på djupet är väl steg 1. Den är inte redo att blanda in massa ”utomstående” på idag utom det allra mest viktiga.

Man tycker ju man sett det mesta efter alla år i tävlingsstall, ridskolor, utbildningar osv men inte detta. Jag har dock gott stöd i de som hjälper mig att jag gör helt rätt och att det är stora framsteg på bara några veckor. Även om problemen är enorma och oförutsägbara. Den är också väldigt knuten till mig vilket känns fint på ett sätt.

Lovat att den skall få slippa om det inte funkar och om jag inte hittar nåt perfekt hem där det räcker med stor hage och kli i pannan.
 
Men fy så hemskt! Det hade jag aldrig någonsin tillåtit någon att göra med mina hästar! Det var typ så problemlösaren försökte göra med hästen jag skrev om ovan. Det slutade verkligen inte bra och jag hatade verkligen mig själv så länge efteråt. Hade jag vetat att det var så han gjorde hade han aldrig fått komma hit. Sådant hemskt är inget som hör ihop med sund hästhantering.

I fallet med den hästen var det Transportfirman eller avlivning på plats som var läget, efter tidigare misslyckanden. Det hästen varit med om innan var riktigt hemskt, försök att "vinscha" in med kedjegrimskaft och ingen riktig utrustning för det (jag bevittnade det på avstånd, inte min häst, den var inhyrd och uppsagd). Hen blev rejält skadad av det dom gjorde, så det är egentligen ett under att jag och Transportfirman sen kunde få in hen några veckor senare. Jag lade träningstimmar utan tryck och egentligen enbart motkonditionering, sen kom firman (och veterinär var närvarande) och dom gjorde det förvisso med tryck men det var så hästvänligt som det var möjligt i det läget.

Hen gick inte omkull. Hen kunde inte slita sig. Hen blev inte på något sätt skadad, och ingen människa heller. Ingen var arg på henne, ingen slog henne, ingen stressade.

När valet står mellan avlivning av en frisk ung häst, eller lasta med tvång men på ett etiskt godtagbart sätt, så är valet enkelt, för mig iaf.
 
Du sa svaret själv där att det går inte. Och den där behandlingen är inget jag skulle utsatt någon häst för.

Veterinär och kiropraktor är verkligen inte aktuellt i dagsläget av div skäl. Bla att de inte ens kommer nära den. Varje gång något sådant måste göras är det en häst jag måste börja om med. Så absolut så FÅ såna saker som möjligt.

Jag förstår att du vill väl, men återigen detta är ingen basic häst såna saker funkar på. Hade det varit det så hade jag räknat ut det för längesedan. Jag är en ganska erfaren hästmänniska och har fler ännu mer kompetenta bakom mig.

Förstår att det låter märkligt, men som sagt även proffsen kliar sig i huvudet kring denna häst. Och då har de sett den ”in action” och aldrig sett något liknade innan.

Senast du skrev om hästen så lät det ju som att du ville få den utdömd så fort som möjligt.

Det du beskriver nu låter som en häst som har goda skäl att explodera, det låter inte alls märkligt, om den är på nivån att det inte går att ta ut veterinär för undersökning. Den saknar förtroende för människor och man får börja om helt från scratch.

Och ja, jag menar väl :). Du kan ju kolla runt i ditt område om det finns folk som har erfarenhet av att arbeta med hästar som är såpass "förvildade"/traumatiserade.

Är du måhända i närheten av Mio-gänget / Emelie Caisdotters gård?
 
Senast du skrev om hästen så lät det ju som att du ville få den utdömd så fort som möjligt.

Det du beskriver nu låter som en häst som har goda skäl att explodera, det låter inte alls märkligt, om den är på nivån att det inte går att ta ut veterinär för undersökning. Den saknar förtroende för människor och man får börja om helt från scratch.

Och ja, jag menar väl :). Du kan ju kolla runt i ditt område om det finns folk som har erfarenhet av att arbeta med hästar som är såpass "förvildade"/traumatiserade.

Är du måhända i närheten av Mio-gänget / Emelie Caisdotters gård?
Nej det ville jag inte, men jag ville och vill fortfarande ha alternativet. Det är liksom inte så att man (eller åtminstone inte jag skriver i sten att hästen skall tas bort pronto) men med tanke på hur hästen är så är en plan B väldigt bra att ha.

Nej, den har inte alls goda skäl att explodera. Jag har som sagt inte skrivit vad problemet är eftersom jag säkert 100 gånger skrivit att jag inte lägger ut mer info om hästen med risk att den blir igenkänd. Och för det andra har jag heller inte bett Buke om hjälp med dens beteenden. Utan där har jag sökt kunskap hos personer jag vet kan häst och är bäst lämpade för just min. Dock har ej heller dessa någon universallösning. Och säger som jag, det är inte läge att testa och prova en hel massa. Eller ta ut olika nya människor.

Så det du sitter och spekulerar/drar slutsatser i nu gällande hästen är inget som tillhör huvudproblemet/grundproblemet. Det är andra saker.

Ang Emelie så trots att jag är skeptisk till sådant jag jag försökt nå henne utan respons.

Det är idag inte aktuellt att någon annan jobbar med hästen alls. Börja om från scratch är heller inte lösningen på alla problem gällande denna.
 
Senast ändrad:
I fallet med den hästen var det Transportfirman eller avlivning på plats som var läget, efter tidigare misslyckanden. Det hästen varit med om innan var riktigt hemskt, försök att "vinscha" in med kedjegrimskaft och ingen riktig utrustning för det (jag bevittnade det på avstånd, inte min häst, den var inhyrd och uppsagd). Hen blev rejält skadad av det dom gjorde, så det är egentligen ett under att jag och Transportfirman sen kunde få in hen några veckor senare. Jag lade träningstimmar utan tryck och egentligen enbart motkonditionering, sen kom firman (och veterinär var närvarande) och dom gjorde det förvisso med tryck men det var så hästvänligt som det var möjligt i det läget.

Hen gick inte omkull. Hen kunde inte slita sig. Hen blev inte på något sätt skadad, och ingen människa heller. Ingen var arg på henne, ingen slog henne, ingen stressade.

När valet står mellan avlivning av en frisk ung häst, eller lasta med tvång men på ett etiskt godtagbart sätt, så är valet enkelt, för mig iaf.
Fast i mitt fall rekommenderar du det ju till en häst som varken är akut skadad eller ens skadad och bara fått en kort tid på sig för träning?
 
I fallet med den hästen var det Transportfirman eller avlivning på plats som var läget, efter tidigare misslyckanden. Det hästen varit med om innan var riktigt hemskt, försök att "vinscha" in med kedjegrimskaft och ingen riktig utrustning för det (jag bevittnade det på avstånd, inte min häst, den var inhyrd och uppsagd). Hen blev rejält skadad av det dom gjorde, så det är egentligen ett under att jag och Transportfirman sen kunde få in hen några veckor senare. Jag lade träningstimmar utan tryck och egentligen enbart motkonditionering, sen kom firman (och veterinär var närvarande) och dom gjorde det förvisso med tryck men det var så hästvänligt som det var möjligt i det läget.

Hen gick inte omkull. Hen kunde inte slita sig. Hen blev inte på något sätt skadad, och ingen människa heller. Ingen var arg på henne, ingen slog henne, ingen stressade.

När valet står mellan avlivning av en frisk ung häst, eller lasta med tvång men på ett etiskt godtagbart sätt, så är valet enkelt, för mig iaf.
Det finns alltid alternativ. Jag funderade ibland på vad jag skulle göra om det blev tvunget att flytta hästen. Svaret blev alltid, då får vi gå. För mig är det inte etiskt att behandla ett djur så. Det går emot precis allt jag tror på.
 
Fast i mitt fall rekommenderar du det ju till en häst som varken är akut skadad eller ens skadad och bara fått en kort tid på sig för träning?

För att du misstänkte hjärntumör, vilket är allvarligt och bara kan kollas på riktigt stora kliniker. Då med förmodad avlivning på plats vid bekräftad tumör, så har du din utdömning.

Men om hästen är ohanterbar för veterinär så är det ju ingen vits att utsätta den för den stressen när den ändå inte kan undersökas i nuläget.

Jag hade dock alla gånger återigen lastat en häst med halsrem och vinsch igen om jag stod inför valet att den ska avlivas, att jag själv måste ta över ägandet trots att den skadade min shettis, eller att den får komma till ett hem med rätt förutsättningar för den mentala och fysiska rehabben. Och de som sett mina inlägg på det här forumet borde veta att jag är en "mega-hippie" i hästhanteringen, som ser hästar som personer med rätt till självbestämmande. Men jag är också pragmatiker.

Hellre en stunds stress pga forcerad transport än onödig död (eller ohållbar uppstallnings/ägarsituation med dagligt lidande). Lastmomentet kan man träna in senare. Det viktigaste är att hästen får komma dit den kan få ett bättre liv.

TS: det finns folk som garanterat sett hästar som dina, och "värre". Kontakta dom.
 
Det vet du inget om. I hästens värld är reaktionen förmodligen fullständigt logisk och den tycker med största sannolikhet att den har goda skäl att reagera som den gör. En häst gör det den tror att den behöver göra för att överleva.
Jo det VET jag. Jag har ju till skillnad från ”bukeexperterna” sett hästen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
11 266
Senast: QueenLilith
·
Hästvård Vad gör man med en häst som har två vänsterfötter :confused: För att ta det hela från början; I september 2007 köpte jag en...
Svar
12
· Visningar
1 868
Senast: Bialitt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp