Höstföräldrar 2021, del 2

[zassoo]

Ok nu började jag följa ett instagramkonto med en som hade fem barn sedan tidigare (varav ett tvillingpar), de skulle skaffa ett barn till (sista) och då blev det FYRLINGAR Hon är i vecka 29 nu med ett magmått motsvarande vecka 58 i en singelgraviditet..! Ska tänka på henne varje gång jag tycker att jag har det tufft med mina två

 

[FeatherCloud]

Ok nu började jag följa ett instagramkonto med en som hade fem barn sedan tidigare (varav ett tvillingpar), de skulle skaffa ett barn till (sista) och då blev det FYRLINGAR Hon är i vecka 29 nu med ett magmått motsvarande vecka 58 i en singelgraviditet..! Ska tänka på henne varje gång jag tycker att jag har det tufft med mina två

Jesus. Bra med perspektiv

 

[Imogen]

Ok nu började jag följa ett instagramkonto med en som hade fem barn sedan tidigare (varav ett tvillingpar), de skulle skaffa ett barn till (sista) och då blev det FYRLINGAR Hon är i vecka 29 nu med ett magmått motsvarande vecka 58 i en singelgraviditet..! Ska tänka på henne varje gång jag tycker att jag har det tufft med mina två

Herregud

På lite samma tema men inte riktigt av samma kaliber så hade jag kompisar som var trillingar när jag var liten. De hade en storasyster som var typ 4 år äldre. Föräldrarna var egentligen nöjda med ett var men när de fick reda på att de väntade ett till så var en tvåa ändå välkommen. Det blev som sagt trillingar

 

[Piaff]

Nej, så länge man inte ska köra bil eller så är det ju inte farligt att vara trött. Jag tror jag behöver jobba på min inställning. Vet att det kändes mycket bättre första tiden med bebis när jag liksom räknade med att vara vaken mycket och förberedde mig på det. Det värsta är ju när man tror att man ska få sova och så bara går timmarna...

Ja gud det är jättejobbigt, speciellt med knorrig bebis så känns det riktigt hopplöst! Men förhoppningsvis går det fint, alternativt att du får avlastning sen

 

[Piaff]

Herregud

På lite samma tema men inte riktigt av samma kaliber så hade jag kompisar som var trillingar när jag var liten. De hade en storasyster som var typ 4 år äldre. Föräldrarna var egentligen nöjda med ett var men när de fick reda på att de väntade ett till så var en tvåa ändå välkommen. Det blev som sagt trillingar

Ha och jag tyckte sambons kollega hade de tufft, de fick tvillingar när första barnet var nyss fyllda 2, där är det ingen som sover

 

[FeatherCloud]

Ha och jag tyckte sambons kollega hade de tufft, de fick tvillingar när första barnet var nyss fyllda 2, där är det ingen som sover

Och en bekant till mig fick tvillingar när de skulle ha "nr 3" som då alltså blev både tre och fyra. Det var slitigt ett par år

 

[Dorinda]

Just nu känns det så väldigt lagom enkelt med ett barn
Sambon arbetar dessutom hemma, så vi är liksom utvilade, nästan jämnt

 

[KarinStarfighter]

Kan jag få lite pepp hörni? Jag har haft det lyxigt i typ tio dagar när maken har varit mycket ledig och bara jobbat dagtid de pass han jobbat. Men nu är det tillbaka till nattarbete = många nätter ensam med båda barnen för mig. Första natten igår och herregud vad mycket jag stressade upp mig Byggde liksom upp nåt ångestberg och bara tänkte att allt skulle gå åt helvete. Att bebis skulle skrika, storasyster vakna och sen skulle vi inte få sova alls. Så när bebis strulade på kvällen och inte ville somna så sköt stresspåslaget i taket. Vilket såklart inte hjälpte att lugna bebis och få honom att somna...

När vi till slut kom till ro närmare midnatt så gick det ändå helt okej. Bebis skötte sig utmärkt, vaknade bara till för att amma några gånger och somnade om direkt. Storasyster vaknade till men låg kvar i sängen och somnade till slut om själv efter att jag fått säga till henne att inte hålla på och klämma på min hals Jag låg väldigt obekvämt hela natten men sov ett gäng upphackade timmar i alla fall.

Till saken hör att vi sover allihop i samma säng när maken inte är hemma och barnen får såklart inte sova bredvid varandra nu när A är så liten, vilket innebär att jag måste ligga mellan dem.

Men ja. Jag vet att det kommer vara många tuffa nätter men jag kan ju inte hålla på och stressa upp mig såhär inför varje natt, det blir ohållbart och gör inte saken bättre.

Tips? Hejarop? Vi har en större säng på gång så det blir bättre i alla fall. Jag har gjort lite halvhjärtade försök att få A att ligga i spjälsängen men det är så mysigt att samsova och praktiskt när man ammar.

Jag har det jättejobbigt med sömnen. Jag har så svårt att somna med barnen i sängen. Jag tål inte att vara vaken hela natten. Sambon har betydligt lättare och stressar inte upp sig. Med första kom min mamma ibland när sambon jobbade och avlastade nån timme när lillen bara ville sova på mig. Jag sov också ofta över hos mina fld. Det kändes bättre efter kanske ett halvår och jag kände mig mer lugn.

Jag blev ju gravid igen när storebror var 9 mån. Då ställde jag ett ultimatum på sambon och det var att antingen fick han prata med sin chef om att vi dispens från nattjobb ett tag eller så fick han byta jobb. Jag hade liksom ångest redan innan ungen var född

Chefen är förstående så det gick bra, men i mars ska vi båda börja jobba igen och jag ska sköta båda på natten

Vad jag menar är mer att om det blir outhärdligt får man börja se på andra alternativ

 

[zassoo]

Jag har det jättejobbigt med sömnen. Jag har så svårt att somna med barnen i sängen. Jag tål inte att vara vaken hela natten. Sambon har betydligt lättare och stressar inte upp sig. Med första kom min mamma ibland när sambon jobbade och avlastade nån timme när lillen bara ville sova på mig. Jag sov också ofta över hos mina fld. Det kändes bättre efter kanske ett halvår och jag kände mig mer lugn.

Jag blev ju gravid igen när storebror var 9 mån. Då ställde jag ett ultimatum på sambon och det var att antingen fick han prata med sin chef om att vi dispens från nattjobb ett tag eller så fick han byta jobb. Jag hade liksom ångest redan innan ungen var född

Chefen är förstående så det gick bra, men i mars ska vi båda börja jobba igen och jag ska sköta båda på natten

Vad jag menar är mer att om det blir outhärdligt får man börja se på andra alternativ

Ja vi har pratat om att han får byta jobb om det inte funkar med familjelivet. Han jobbar ju 100 % natt... fördelen är ju att han också har mycket tid hemma, när han inte jobbar.

Jag tror att jag måste komma in i det också, hitta nya rutiner och vad som funkar.

I natt lägger vi till en extra svårighetsgrad då dottern har fått feber

 

[Sleepan]

Jag är veligare än veligast just nu.

Amningen fungerar sådär. Ibland jättebra ibland inte alls och bebis bara skriker i frustration.
Min knöl i bröstet gör att mjölken stockar sig där och han suger inte riktigt färdigt troligtvis pga dåligt flöde. För att undvika stockning behöver jag pumpa emellanåt för att bli tom.
Min man vill jag ska sluta amma. Men jag velar så för alla hälsofördelar främst för bebis, men klart att det är jättejobbigt även för mig när det strular och flaska är så smidigt.

Åh, jag kan relatera lite. Jag ammar ju inte, men en del av mig vill kämpa för att försöka lyckas göra det. Samtidigt blir jag helt slut av bara tanken... Ska pumpa mycket i helgen och försöka lägga till henne, men vi får se hur det går.

 

[Piaff]

Jag behöver nog prata lite med sambon om upplägg när han jobbar natt, just igår natt blev det lite speciellt för han fick två timmars övertid men så han kom hem 9.30 istället för 7.30, men sen sov han till 15.30, och han ska börja jobba 22 men eftersom han är väldigt väldigt ordentlig så är han alltid på jobbet en timme innan han börjar, med 30 min restid så åker han alltså igen vid 20.30. Sen ville han sova lite till innan så nu gick han och sov igen vid 19.30. Jag känner väl att det borde vara antingen sova efter jobb eller före jobb och att han kanske inte behöver en timme för att byta om och låsa ut vapen… jag fattar ju att han inte vill vara sen eller ute i sista stund men bara fyra timmars avlastning på ett dygn känns lite tungt. Är jag petig? Kanske bara känns så just idag pga övertiden men ändå.

 

[FeatherCloud]

Jag behöver nog prata lite med sambon om upplägg när han jobbar natt, just igår natt blev det lite speciellt för han fick två timmars övertid men så han kom hem 9.30 istället för 7.30, men sen sov han till 15.30, och han ska börja jobba 22 men eftersom han är väldigt väldigt ordentlig så är han alltid på jobbet en timme innan han börjar, med 30 min restid så åker han alltså igen vid 20.30. Sen ville han sova lite till innan så nu gick han och sov igen vid 19.30. Jag känner väl att det borde vara antingen sova efter jobb eller före jobb och att han kanske inte behöver en timme för att byta om och låsa ut vapen… jag fattar ju att han inte vill vara sen eller ute i sista stund men bara fyra timmars avlastning på ett dygn känns lite tungt. Är jag petig? Kanske bara känns så just idag pga övertiden men ändå.

Nä det låter inte petigt, det är ju jättelite avlastning! Vet inte vad han jobbar med, men varför behöver han vara på jobbet en hel timme innan han börjar?
Håller med dig om att han nog inte kan sova både innan och efter jobb när ni har en liten och du behöver hjälp, det går ju direkt ut över dig

 

[Piaff]

Nä det låter inte petigt, det är ju jättelite avlastning! Vet inte vad han jobbar med, men varför behöver han vara på jobbet en hel timme innan han börjar?
Håller med dig om att han nog inte kan sova både innan och efter jobb när ni har en liten och du behöver hjälp, det går ju direkt ut över dig

Han är polis! Han måste inte vara där så tidigt enligt någon annan, det är han som gärna har gott om tid på sig så han inte behöver stressa. Men det känner jag att han inte har tid med längre hehe… Sen behöver han ju inte göra som majoriteten av ett annat turlag på deras station som stämplar in exakt när de ska börja och SEDAN börjar låsa ut vapen så att det turlag de ska byta av blir sena.

Hela alltet skulle dock kunna lösas genom att överlappa passen med en kvart men det är det ingen som tänkt på verkar det som.

 

[FeatherCloud]

Han är polis! Han måste inte vara där så tidigt enligt någon annan, det är han som gärna har gott om tid på sig så han inte behöver stressa. Men det känner jag att han inte har tid med längre hehe… Sen behöver han ju inte göra som majoriteten av ett annat turlag på deras station som stämplar in exakt när de ska börja och SEDAN börjar låsa ut vapen så att det turlag de ska byta av blir sena.

Hela alltet skulle dock kunna lösas genom att överlappa passen med en kvart men det är det ingen som tänkt på verkar det som.

Aha. Ja jag kan noll om polisyrket men det låter ju som att det är före-barnfasoner att sova två gånger och vara ute i supergod tid Ta ett snack och lägg fram hur det påverkar dig och hur lite avlastning det faktiskt blir, så förstår han förhoppningsvis

 

[BusBarro]

Åh, jag kan relatera lite. Jag ammar ju inte, men en del av mig vill kämpa för att försöka lyckas göra det. Samtidigt blir jag helt slut av bara tanken... Ska pumpa mycket i helgen och försöka lägga till henne, men vi får se hur det går.

Jag förstår verkligen.
Vi kan inte göra mer än att försöka
Hoppas det kommer gå bra för dig och även om det inte skulle funka är vi inte sämre föräldrar för det utan vi vill ju bara det bästa för våra barn.

 

[Eloise]

Han är polis! Han måste inte vara där så tidigt enligt någon annan, det är han som gärna har gott om tid på sig så han inte behöver stressa. Men det känner jag att han inte har tid med längre hehe… Sen behöver han ju inte göra som majoriteten av ett annat turlag på deras station som stämplar in exakt när de ska börja och SEDAN börjar låsa ut vapen så att det turlag de ska byta av blir sena.

Hela alltet skulle dock kunna lösas genom att överlappa passen med en kvart men det är det ingen som tänkt på verkar det som.

Min man jobbar inte ute och behöver inte byta om eller rusta på, men vill gärna vara med på en morgongrej som kollegorna drar efter/inför skift. Vilket innebär att han kör 45 minuter innan han skulle behöva.
Jag har stampat ner foten över det de dagar vi haft en skitnatt och sagt att han får stanna hemma en stund och hjälpa mig igång med dagen. Din man kan väl vara lite mer flexibel och inte köra så himla tidigt alltid?

 

[Piaff]

Aha. Ja jag kan noll om polisyrket men det låter ju som att det är före-barnfasoner att sova två gånger och vara ute i supergod tid Ta ett snack och lägg fram hur det påverkar dig och hur lite avlastning det faktiskt blir, så förstår han förhoppningsvis

Hehe ja jag högg honom alldeles nyss och han förstod precis, så vi kom fram till att det får bli sova efter nattpass och åka senare till jobbet, lite kompromiss liksom. Han måste såklart sova så pass många timmar att han orkar jobba men även avlasta mig.

Sen kom vi fram till att vi ska nyttja mer av den hjälp mina föräldrar erbjuder när han jobbar natthelger, så får jag åtminstone lite avlastning när sambon sover att ägna till exempelvis stallet.

 

[Eloise]

Åh, jag kan relatera lite. Jag ammar ju inte, men en del av mig vill kämpa för att försöka lyckas göra det. Samtidigt blir jag helt slut av bara tanken... Ska pumpa mycket i helgen och försöka lägga till henne, men vi får se hur det går.

Om det inte går, så går det inte.
Köp då brezzan, vi köpte en när sonen var fem månader och redan hade slutat äta på natten. Älskar den

 

[BusBarro]

Kan jag få lite pepp hörni? Jag har haft det lyxigt i typ tio dagar när maken har varit mycket ledig och bara jobbat dagtid de pass han jobbat. Men nu är det tillbaka till nattarbete = många nätter ensam med båda barnen för mig. Första natten igår och herregud vad mycket jag stressade upp mig Byggde liksom upp nåt ångestberg och bara tänkte att allt skulle gå åt helvete. Att bebis skulle skrika, storasyster vakna och sen skulle vi inte få sova alls. Så när bebis strulade på kvällen och inte ville somna så sköt stresspåslaget i taket. Vilket såklart inte hjälpte att lugna bebis och få honom att somna...

När vi till slut kom till ro närmare midnatt så gick det ändå helt okej. Bebis skötte sig utmärkt, vaknade bara till för att amma några gånger och somnade om direkt. Storasyster vaknade till men låg kvar i sängen och somnade till slut om själv efter att jag fått säga till henne att inte hålla på och klämma på min hals Jag låg väldigt obekvämt hela natten men sov ett gäng upphackade timmar i alla fall.

Till saken hör att vi sover allihop i samma säng när maken inte är hemma och barnen får såklart inte sova bredvid varandra nu när A är så liten, vilket innebär att jag måste ligga mellan dem.

Men ja. Jag vet att det kommer vara många tuffa nätter men jag kan ju inte hålla på och stressa upp mig såhär inför varje natt, det blir ohållbart och gör inte saken bättre.

Tips? Hejarop? Vi har en större säng på gång så det blir bättre i alla fall. Jag har gjort lite halvhjärtade försök att få A att ligga i spjälsängen men det är så mysigt att samsova och praktiskt när man ammar.

Vet precis hur du känner!
Var tredje vecka har min man beredskap och om larmet går måste han lämna på studs. Eftersom han sover med vår stora kille blir det pannkaka när han får larm på natten.
Vilket hände förra veckan... jag blev precis lika stressad som du och kunde inte slappna av själv. Men efter någon timme somnade båda barnen med mig. Jag fick ta fram bed side criben till lilla F och stora killen vaknade inte ens när jag ammade på natten.

Jag tror att du kommer bli lugnare med tiden. Första natten varje gång din man är borta kommet du kanske ha ett lite högre stresspåslag men sen kommer det bli bättre.

Första kvällen jag var själv och skulle lägga det stora barnet samtidigt som jag höll i bebis va en pärs men nu känns det inte så jobbigt längre. Det kommer möjligtvis ta lite längre tid än vanligt men till slut går det bra

(Brukar emellanåt trösta mig med att tänka på min bror och hans sambo. De har 3 barn: 5 mån, 3 år, 5 år och hon är själv jättemycket då bror är polis och hon verkar re ut det )

 

[Piaff]

Min man jobbar inte ute och behöver inte byta om eller rusta på, men vill gärna vara med på en morgongrej som kollegorna drar efter/inför skift. Vilket innebär att han kör 45 minuter innan han skulle behöva.
Jag har stampat ner foten över det de dagar vi haft en skitnatt och sagt att han får stanna hemma en stund och hjälpa mig igång med dagen. Din man kan väl vara lite mer flexibel och inte köra så himla tidigt alltid?

Ja vi pratade om ganska precis det nu vi med, att vi får ändra lite vanor nu när vi har barn, det höll han med om. Han har liksom blivit van att kunna ta god tid på sig och att det har varit helt ok, men nu blir det tufft för mig och då får vi planera om.

Får ändå ge eloge till min sambo för han är himla enkel att diskutera sånt här med och han vill väldigt gärna vara så engagerad som möjligt. Tror inte han har tänkt på att den där extra timmen kan vara himla värdefull för mig nu.