Kan jag få lite pepp hörni? Jag har haft det lyxigt i typ tio dagar när maken har varit mycket ledig och bara jobbat dagtid de pass han jobbat. Men nu är det tillbaka till nattarbete = många nätter ensam med båda barnen för mig. Första natten igår och
herregud vad mycket jag stressade upp mig

Byggde liksom upp nåt ångestberg och bara tänkte att allt skulle gå åt helvete. Att bebis skulle skrika, storasyster vakna och sen skulle vi inte få sova alls. Så när bebis strulade på kvällen och inte ville somna så sköt stresspåslaget i taket. Vilket såklart inte hjälpte att lugna bebis och få honom att somna...
När vi till slut kom till ro närmare midnatt så gick det ändå helt okej. Bebis skötte sig utmärkt, vaknade bara till för att amma några gånger och somnade om direkt. Storasyster vaknade till men låg kvar i sängen och somnade till slut om själv efter att jag fått säga till henne att inte hålla på och klämma på min hals

Jag låg väldigt obekvämt hela natten men sov ett gäng upphackade timmar i alla fall.
Till saken hör att vi sover allihop i samma säng när maken inte är hemma och barnen får såklart inte sova bredvid varandra nu när A är så liten, vilket innebär att jag måste ligga mellan dem.
Men ja. Jag vet att det kommer vara många tuffa nätter men jag kan ju inte hålla på och stressa upp mig såhär inför varje natt, det blir ohållbart och gör inte saken bättre.
Tips? Hejarop? Vi har en större säng på gång så det blir bättre i alla fall. Jag har gjort lite halvhjärtade försök att få A att ligga i spjälsängen men det är så mysigt att samsova och praktiskt när man ammar.