Höstföräldrar 2021

[em-pirre]

Kl 03.44 och som vanligt vaken pga kryp i benen, blir tooooookig! Tar extra magnesium men vet inte hur mycket jag vågar proppa i mig pga bebisen
Hade samma problem när jag väntade dottern samt har restless legs även som ogravid men aldrig lika jävligt och ofta som när jag är gravid.
Provat alla husmorsknep men ingen funkar.
Provat att sova svalt (vädrat massor innan läggdags), varmt (med extra filt), dricker max en kopp te på kvällen annars koffeinfritt kaffe, äter magnesium utöver vanliga vitaminer osv osv
Nån som har nått supertips på lager?

Fel tråd?

 

[Sleepan]

Fel tråd?

Varför det? Hon lär ju ha det pga gravid? Skriver ju att hon hade det med dottern också.
Alternativt vill skriva i den här tråden?

 

[Osthyvel]

@Bexzor & @zassoo Fy vad svårt det är med vikten tycker jag. Jag blir bara ledsen när jag tittar på mig själv, trots att jag vet att magen såklart måste växa och allt det där. Jag gick väl upp "lagom" förra gången och sista veckorna kom det några extrakilon pga vätska. Har redan lite ångest över att man "ska" gå ner allt så himla fort efter förlossningen.

Det där med acceptans om hur kroppen ser ut, är inte lätt. Jag försöker att inte tänka på det och bara låta det vara men vissa dagar skaver det, helt klart.

Jag kan typ acceptera min kropp så länge jag inte ser den på kort och film, så det undviker jag
Jag var i min bästa form någonsin i höstas, och känner lite bitterhet på att jag inte kan få vara en av de smala gravida då jag hade ett riktigt bra utgångsläge. Men icke. Vilket faktiskt även gör mig förbannad när nyblivna mammor med hyfsat platt mage och snabb viktnedgång skriver #accepteradinmammakropp osv. Ja det är lätt att tycka det när kroppen är nästan sig lik. Räkna iskallt med 9 månader upp, 9 månader ner. För mig har det tagit ta 12-18 månader att gå ner allt och få tillbaka min ursprungliga kropp. Förutom första graviditeten där jag egentligen bara hade stor mage när jag ser på gamla kort och kom i mina jeans efter 3 månader typ.

 

[Osthyvel]

Jag har RUL idag, och minste sonen önskar sig en lillebror så jag ska faktiskt fråga om de kan se könet

 

[vemsomhelst123]

Kl 03.44 och som vanligt vaken pga kryp i benen, blir tooooookig! Tar extra magnesium men vet inte hur mycket jag vågar proppa i mig pga bebisen
Hade samma problem när jag väntade dottern samt har restless legs även som ogravid men aldrig lika jävligt och ofta som när jag är gravid.
Provat alla husmorsknep men ingen funkar.
Provat att sova svalt (vädrat massor innan läggdags), varmt (med extra filt), dricker max en kopp te på kvällen annars koffeinfritt kaffe, äter magnesium utöver vanliga vitaminer osv osv
Nån som har nått supertips på lager?

Jag har haft mycket problem med rest less legs till och från (kommer dock inte ihåg hur det var när jag var gravid ) spola med iskallt vatten innan läggdags! Hittade viss evidens för det för ett par år sen, provade själv och har tipsat en del patienter som oxå tyckt att det hjälpt!

 

[em-pirre]

Varför det? Hon lär ju ha det pga gravid? Skriver ju att hon hade det med dottern också.
Alternativt vill skriva i den här tråden?

Alltså så skumt. Jag fick notis om att hen skrivit i en helt annan tråd, i vilken jag sedan läste inlägget. Dubbelkollade dessutom. Men nu är ju inlägget i helt rätt tråd. Det var som sjutton... Men buke har betett sig skumt hela dygnet.

 

[zassoo]

Kl 03.44 och som vanligt vaken pga kryp i benen, blir tooooookig! Tar extra magnesium men vet inte hur mycket jag vågar proppa i mig pga bebisen
Hade samma problem när jag väntade dottern samt har restless legs även som ogravid men aldrig lika jävligt och ofta som när jag är gravid.
Provat alla husmorsknep men ingen funkar.
Provat att sova svalt (vädrat massor innan läggdags), varmt (med extra filt), dricker max en kopp te på kvällen annars koffeinfritt kaffe, äter magnesium utöver vanliga vitaminer osv osv
Nån som har nått supertips på lager?

Åh stackare, jag hade samma problem förra graviditeten och det är så himla jobbigt! Kunde knappt somna på kvällarna för benen bara ryckte Har tyvärr inga bra tips men lider med dig!

 

[Emtherlia]

Jag är nog mest lite ledsen över att jag precis börjat känna att löpningen kändes bra igen och att jag var på G och så blev jag gravid (planerat och självvalt, absolut!) och har inte kunnat röra mig under en massa veckor pga mitt mående.

Sen skulle man kunna säga att jag har lite kontrollbehov och just nu känner jag att jag har noll kontroll i mitt liv typ.

Jag jobbar bara halvtid pga sjukskrivningen = inte alls den kontrollen på jobbet som jag brukar/vill ha, min kropp gör vad den vill oavsett vad jag vill = noll kontroll, vi har köpt sommarstuga som vi håller på att fixa till och pengarna bara rinner iväg känns det som och mannen har fixat och köpt det mesta = jag har noll koll även där.

Vissa dagar är jobbigare än andra, men idag känns det ändå som att det kommer bli en bra dag! Det ska inte bli regn idag, bara det är ju en vinst efter en vår där 99 av 100 dagar har varit regniga.

 

[Sleepan]

Alltså så skumt. Jag fick notis om att hen skrivit i en helt annan tråd, i vilken jag sedan läste inlägget. Dubbelkollade dessutom. Men nu är ju inlägget i helt rätt tråd. Det var som sjutton... Men buke har betett sig skumt hela dygnet.

Haha, okej

 

[Sleepan]

Jag är nog mest lite ledsen över att jag precis börjat känna att löpningen kändes bra igen och att jag var på G och så blev jag gravid (planerat och självvalt, absolut!) och har inte kunnat röra mig under en massa veckor pga mitt mående.

Sen skulle man kunna säga att jag har lite kontrollbehov och just nu känner jag att jag har noll kontroll i mitt liv typ.

Jag jobbar bara halvtid pga sjukskrivningen = inte alls den kontrollen på jobbet som jag brukar/vill ha, min kropp gör vad den vill oavsett vad jag vill = noll kontroll, vi har köpt sommarstuga som vi håller på att fixa till och pengarna bara rinner iväg känns det som och mannen har fixat och köpt det mesta = jag har noll koll även där.

Vissa dagar är jobbigare än andra, men idag känns det ändå som att det kommer bli en bra dag! Det ska inte bli regn idag, bara det är ju en vinst efter en vår där 99 av 100 dagar har varit regniga.

Men alltså, vilken DRÖM med sommarstuga! Dör av avundsjuka!

 

[Imogen]

Alltså så skumt. Jag fick notis om att hen skrivit i en helt annan tråd, i vilken jag sedan läste inlägget. Dubbelkollade dessutom. Men nu är ju inlägget i helt rätt tråd. Det var som sjutton... Men buke har betett sig skumt hela dygnet.

Jag håller med om att något är skumt!

Jag gick in i den här tråden för max fem minuter sen. Då var Cocos inlägg om att det kryper i benen det senast skrivna inlägget. Läste en annan tråd och nu när jag klickade in i denna igen så finns det ett helt gäng inlägg efter Cocos inlägg som är skriva långt tidigare än för fem minuter sen. Några notiser om nya inlägg har jag inte fått heller.

 

[Imogen]

Jag kan typ acceptera min kropp så länge jag inte ser den på kort och film, så det undviker jag
Jag var i min bästa form någonsin i höstas, och känner lite bitterhet på att jag inte kan få vara en av de smala gravida då jag hade ett riktigt bra utgångsläge. Men icke. Vilket faktiskt även gör mig förbannad när nyblivna mammor med hyfsat platt mage och snabb viktnedgång skriver #accepteradinmammakropp osv. Ja det är lätt att tycka det när kroppen är nästan sig lik. Räkna iskallt med 9 månader upp, 9 månader ner. För mig har det tagit ta 12-18 månader att gå ner allt och få tillbaka min ursprungliga kropp. Förutom första graviditeten där jag egentligen bara hade stor mage när jag ser på gamla kort och kom i mina jeans efter 3 månader typ.

Jag förstår helt hur du menar, och har har inte heller mycket till övers för de där instagramspammande typerna som ska "acceptera sin kropp".

Sen är det så knäppt också, som att allt fokus om att komma tillbaka efter graviditet, "acceptera sin mammakropp" osv bara skulle handla om midjeomfång, vilket de där inläggen, och samhället i stort får det att låta som.

En av mina bästa vänner är en sån där typ som är naturligt smal från början, och nu två månader efter att hon fick tredje barn är hon tillbaka vid startvikt. Men det är verkligen bara vikt om omfång. Hon har ett gäng problem kvar efter graviditeten och känner sig allt annat än "tillbaka", bara att de inte syns utåt. Hon får hur mycket kommentarer från folk som helst om hur lyckligt lottad hon är och vad fuskigt det är att allt bara försvann från henne. När jag är helt övertygad om att hon gladeligen hade behållit ett gäng kilon länge i utbyte mot andra problem.

Nu började det här inlägget låta som att jag trodde att du bara tyckte det handlade om midjemått. Så är det såklart inte! Vet ju tvärtom att du har haft massa andra bekymmer också. Utan det var bara menat som en vidarespinning på hur knäppt samhället är och vilken fel bild alla dessa #accepteradinmammakropp skapar...

 

[fijja]

Idag kan mitt provsvar från MKP komma Vilken plåga att vänta och uppdatera sidan med provsvar varje kvart typ
Sonen är väldigt taggad och vill att könet ska skrivas upp på en lapp och så ska han lämna lappen till kalasaffären i Täby så kommer de ge honom en konfettikanon enligt lappen Kommer provsvar så går jag till grannen så får hon klicka vidare till kön och skriva på en lapp så jag också kan bli överraskad

 

[Imogen]

Idag kan mitt provsvar från MKP komma Vilken plåga att vänta och uppdatera sidan med provsvar varje kvart typ
Sonen är väldigt taggad och vill att könet ska skrivas upp på en lapp och så ska han lämna lappen till kalasaffären i Täby så kommer de ge honom en konfettikanon enligt lappen Kommer provsvar så går jag till grannen så får hon klicka vidare till kön och skriva på en lapp så jag också kan bli överraskad

Vilken gullig son du har

Ska hålla alla mina tummar för bra resultat!

 

[fijja]

Vilken gullig son du har

Ska hålla alla mina tummar för bra resultat!

Jaaa han har alltid sagt nej till syskon när det kommit på tal, nu när vi berättade så sa han NEJ! Men efter några timmar så började han bli positivare och nu är han eld och lågor

 

[zassoo]

Jag förstår helt hur du menar, och har har inte heller mycket till övers för de där instagramspammande typerna som ska "acceptera sin kropp".

Sen är det så knäppt också, som att allt fokus om att komma tillbaka efter graviditet, "acceptera sin mammakropp" osv bara skulle handla om midjeomfång, vilket de där inläggen, och samhället i stort får det att låta som.

En av mina bästa vänner är en sån där typ som är naturligt smal från början, och nu två månader efter att hon fick tredje barn är hon tillbaka vid startvikt. Men det är verkligen bara vikt om omfång. Hon har ett gäng problem kvar efter graviditeten och känner sig allt annat än "tillbaka", bara att de inte syns utåt. Hon får hur mycket kommentarer från folk som helst om hur lyckligt lottad hon är och vad fuskigt det är att allt bara försvann från henne. När jag är helt övertygad om att hon gladeligen hade behållit ett gäng kilon länge i utbyte mot andra problem.

Nu började det här inlägget låta som att jag trodde att du bara tyckte det handlade om midjemått. Så är det såklart inte! Vet ju tvärtom att du har haft massa andra bekymmer också. Utan det var bara menat som en vidarespinning på hur knäppt samhället är och vilken fel bild alla dessa #accepteradinmammakropp skapar...

Jag nådde också min startvikt snabbt efter förra graviditeten, men jag kände mig långt ifrån tillbaka. Jag kände mig extremt svag och instabil, det tog betydligt längre tid än själva vikten att komma tillbaka rent funktionellt.

 

[Sleepan]

Jaaa han har alltid sagt nej till syskon när det kommit på tal, nu när vi berättade så sa han NEJ! Men efter några timmar så började han bli positivare och nu är han eld och lågor

Åh men vad härligt ändå!
Och spännande med provsvar! Håller alla tummar att det kommer idag och att det är positiva besked!!
Jag tog mitt på onsdagen och sen ringde de på tisdagen, men då var det Kristi himmelsfärd på torsdagen dagen efter provet. Så tar ditt samma tid som mitt så borde det komma idag!
(och mig ringde de enbart för att läkaren inte tyckte vi skulle behöva vänta mer efter allt som varit).

 

[fijja]

Åh men vad härligt ändå!
Och spännande med provsvar! Håller alla tummar att det kommer idag och att det är positiva besked!!
Jag tog mitt på onsdagen och sen ringde de på tisdagen, men då var det Kristi himmelsfärd på torsdagen dagen efter provet. Så tar ditt samma tid som mitt så borde det komma idag!
(och mig ringde de enbart för att läkaren inte tyckte vi skulle behöva vänta mer efter allt som varit).

Å gud jag skiter på mig om de ringer, för i pappret står de att är provsvaren bra så kommer de ut på nätet och i annat fall ringer dom Alltså jag sitter ju och kollar varje kvart och håller på att bli galen

 

[Sleepan]

Å gud jag skiter på mig om de ringer, för i pappret står de att är provsvaren bra så kommer de ut på nätet och i annat fall ringer dom Alltså jag sitter ju och kollar varje kvart och håller på att bli galen

Det förstår jag. Jag visste ju att de skulle ringa mig, annars hade jag med blivit för jävla rädd
Hoppas det kommer snart!!

 

[Osthyvel]

Jag förstår helt hur du menar, och har har inte heller mycket till övers för de där instagramspammande typerna som ska "acceptera sin kropp".

Sen är det så knäppt också, som att allt fokus om att komma tillbaka efter graviditet, "acceptera sin mammakropp" osv bara skulle handla om midjeomfång, vilket de där inläggen, och samhället i stort får det att låta som.

En av mina bästa vänner är en sån där typ som är naturligt smal från början, och nu två månader efter att hon fick tredje barn är hon tillbaka vid startvikt. Men det är verkligen bara vikt om omfång. Hon har ett gäng problem kvar efter graviditeten och känner sig allt annat än "tillbaka", bara att de inte syns utåt. Hon får hur mycket kommentarer från folk som helst om hur lyckligt lottad hon är och vad fuskigt det är att allt bara försvann från henne. När jag är helt övertygad om att hon gladeligen hade behållit ett gäng kilon länge i utbyte mot andra problem.

Nu började det här inlägget låta som att jag trodde att du bara tyckte det handlade om midjemått. Så är det såklart inte! Vet ju tvärtom att du har haft massa andra bekymmer också. Utan det var bara menat som en vidarespinning på hur knäppt samhället är och vilken fel bild alla dessa #accepteradinmammakropp skapar...

Helt med på det. Vikten är ganska oväsentligt om man ser till allt annat som kan ske. Jag själv hade det riktigt tufft psykiskt både under graviditeten och efter graviditeten med tredje barnet. Det har jag varit öppen med här på buke, om det är du syftar på? Jag mådde så himla dåligt psykiskt sist att det var ett krav att min man tar all föräldraledighet om vi skulle ha fler barn. Nu är jag student på distans så vi blir hemma båda två ändå.