Hot om varning på arbetsplats

[Shaggy]

Min generella erfarenhet är att det extremt sällan är några "konstruktiva samtal" kollegor emellan på en arbetsplats när en majoritet av kollegorna är missnöjda/stör sig på en enskild kollega, speciellt när den enskilda kollegan hamnar i en konfliktsituation som blir så pass allvarlig att chefer och HR blir indragna. Jag förstår fullt ut att HR inte vill ha en massa "snack" i lunchrummet medan utredningen pågår. Däremot är det fel väg att gå att öppet hota de anställda, det finns bättre sätt att hantera det hela från chefernas sida.

Problemet är nog ofta att ledningen ofta i de fallen inte tagit tag i problemen utan hoppas på att de mirakulöst ska lösa sig av sig själva. Ja givetvis finns det tillfällen där det snarare rör sig om ren mobbning men då måste man ju lösa problemet från andra hållet

 

[Lobelia]

Det kan väl vara bägge delar?

Givetvis, men det går inte att fixa eventuella problem i arbetsgruppen om man har en chef som snarast eldar på problemen. Eller det blir extremt svårt. Tar vi exemplet att någon ofta går hem för tidigt, övriga får mer att göra pga det och blir irriterade så kan det räcka med en chef som ser till att folk är på plats eller får sparken istället för att tysta ner klagomål.

 

[Shaggy]

Givetvis, men det går inte att fixa eventuella problem i arbetsgruppen om man har en chef som snarast eldar på problemen. Eller det blir extremt svårt. Tar vi exemplet att någon ofta går hem för tidigt, övriga får mer att göra pga det och blir irriterade så kan det räcka med en chef som ser till att folk är på plats eller får sparken istället för att tysta ner klagomål.

Givetvis är det så. Jag tror att jag kanske misstolkade dig för min mening var att när det blivit så infekterat som det låter i TS fall så beror det ofta på att man blundat och trott att det ska lösa sig själv snarare än att adressera problemet

 

[nullo-modo]

Min första tanke är, känner chefen och den anställda varandra sedan innan?

Har varit med om det några gånger men bara en gång det var ett större problem och chefen ville att vi skulle vara tysta om det eller i värsta fall ta det med chefen och absolut ingen annan för annars så skulle hen göra blablabla.
Tack vare stort företag så löste det sig på bästa sätt genom att gå högre i företaget.

 

[beppe]

Ja, de har arbetat på samma arbetsplats tidigare. Men inte nära.
En uppdatering: Nu slutar folk en efter en. Men kollegan som skapar konflikter får vara kvar. Chefen säger att det går inte att sparka folk hur som helst och att konfliktkollegan "inte vet bättre". Vi har haft en psykolog hos oss via företagshälsovården. Vi fick lära oss hur vi ska bete oss mot varandra. Konflikt kollegan satt uttråkad med armarna i kors och tyckte det var självklara saker som togs upp. Hen fortsätter som tidigare när chefen inte ser. Detta har tagits upp men Chefen tror på vad konflikt kollegan säger. Chefen är bara på plats två dagar i veckan.

 

[Gnist]

Ja, de har arbetat på samma arbetsplats tidigare. Men inte nära.
En uppdatering: Nu slutar folk en efter en. Men kollegan som skapar konflikter får vara kvar. Chefen säger att det går inte att sparka folk hur som helst och att konfliktkollegan "inte vet bättre". Vi har haft en psykolog hos oss via företagshälsovården. Vi fick lära oss hur vi ska bete oss mot varandra. Konflikt kollegan satt uttråkad med armarna i kors och tyckte det var självklara saker som togs upp. Hen fortsätter som tidigare när chefen inte ser. Detta har tagits upp men Chefen tror på vad konflikt kollegan säger. Chefen är bara på plats två dagar i veckan.

Man skulle kunna tro att vi jobbar på samma ställe..

Sån där flathet uppifrån funkar inte för mig, så jag söker alla jobb som jag har nån form av kompetens för

 

[beppe]

Man skulle kunna tro att vi jobbar på samma ställe..

Sån där flathet uppifrån funkar inte för mig, så jag söker alla jobb som jag har nån form av kompetens för

Finns inget annat alternativ.

 

[Gnist]

Finns inget annat alternativ.

Nä, när de som utgör ett problem får fortsätta i samma stil år efter år utan åtgärd vad än övriga gör, mår och säger, så tappar ju ag de bra arbetstagarna allt eftersom. Det är ju så det blir och det verkar vara så många ag vill ha det. Annars hade de väl tagit tag i problemet och löst det tänker jag.

 

[Cherarriduracell]

Finns inget annat alternativ.

Hur kan det inte finnas andra alternativ? Det läggs ut tusen tjänster i månaden på arbetsförmedlingen som inte har superkrav på utbildning. Mår man skit på jobbet är det snällaste mot sig själv att se sig om efter andra möjligheter. Sondera terrängen lite. Antingen hittar man nåt annat bättre eller så får man lite distans till situationen när man inser att det inte är det enda möjliga, att rulla på i samma hjulspår.

40h i veckan är lång tid att lägga på något som inte får en att må bra.

 

[beppe]

Hur kan det inte finnas andra alternativ? Det läggs ut tusen tjänster i månaden på arbetsförmedlingen som inte har superkrav på utbildning. Mår man skit på jobbet är det snällaste mot sig själv att se sig om efter andra möjligheter. Sondera terrängen lite. Antingen hittar man nåt annat bättre eller så får man lite distans till situationen när man inser att det inte är det enda möjliga, att rulla på i samma hjulspår.

40h i veckan är lång tid att lägga på något som inte får en att må bra.

Finns inget annat alternativ än att söka ett nytt jobb.

 

[Ms_Antrop]

Det här är ju så man blir mörkrädd, verkligen! Snacka om att angripa problemet på helt fel sätt och ha helt fel uppfattning om hur man ska jobba med såna här frågor!

Har man en sån här konflikt på en arbetsplats är den verkligen inte "bara" mellan dessa två personer - den drabbar ju såklart hela avdelningen. Den chef som inte förstår det behöver ju en grundlig utbildning i arbetsmiljö, SAM, OSA, konflikthantering och hur man arbetar förebyggande mot kränkande särbehandling. Jag hade gått totalt bananas om en av våra chefer hade betett sig på det här sättet! Eftersom jag är på en stor arbetsplats så har vi haft liknande konfliker (dock inte det allmänna hotet om varning om man pratar om problemet) och jag kan säga att både chefer och personer som vart orsaken till konflikterna har rykt från arbetsplatsen genom åren.

Nu här i dagarna har vi en som får gå av ungefär den här typen av konflikt t.ex. Där hade det ju vart lätt att försöka sopa det under mattan, men istället har man gjort enkätundersökningar runt OSA, skyddsrond kring OSA, enskilda samtal och ett helt koppel av åtgärder - och det är alltså trots att källan till konflikten inte kommer finnas kvar. Arbetsgivaren har ett sjujäkla ansvar att ha koll på sånt här! Här skulle man ju vilja att Arbetsmiljöverket kom in och kollade faktiskt.

 

[Cherarriduracell]

Finns inget annat alternativ än att söka ett nytt jobb.

Jaha okej då är jag med håller tummarna för dig!

 

[Kiwifrukt]

Usch, jag har varit med om precis samma sak på en tidigare arbetsplats. Det var från början en välfungerande, dock ganska tight grupp, kvar av dessa när jag började var fyra personer. Något år innan jag började där hade de fått en ny chef, som "tog med sig" en kollega från sin förra arbetsplats. Den nya kollegan betedde sig precis så som det beskrivs i trådstarten, duckade jobb, smet iväg om det kom kunder som hen inte ville ta, tillbringade orimligt mycket tid i fikarummet och var iväg på lunch i timmar (lunchrasten var annars 45 minuter...). Problemet var att chefen hela tiden var med den här personen, de var helt sammansvetsade, så det gick inte att komma åt det. Utöver att personen skötte sitt jobb dåligt, var människan elak och mobbade andra anställda.

Strax efter att jag började där gick en i "kärntruppen" i pension och de tog in en ny medarbetare. Den medarbetaren köpte inte alls hur den här personen betedde sig, så det som förut mest varit missnöje och gnäll under ytan utvecklades ganska snabbt till fullgott krig. Det var flera, flera krismöten med högre chefer som normalt sett satt i något storstadsområde som kom dit för att försöka få ordning på osämjan i gruppen. Men eftersom vår chef slogs med näbbar och klor för sin favorit så hände ingenting. Mer än att vi andra i princip fick munkavle och inte fick prata om det. Jag slutade ett par månader efter det (definitivt ingen förlust), och vet att minst en av de andra gick i pension i förtid och en sa upp sig för att slippa chefen och hans gullegris.

Dock har verkligheten runnit ikapp dem nu, för båda två har fått gå därifrån. Eller chefen fick sparken och med en ny chef var det förmodligen inte lika kul att spela Allan för den andra kollegan, så hen slutade frivilligt. Men det tog flera, flera år att komma dit. Hade jag hamnat i en liknande situation igen hade jag sagt upp mig omedelbart. Jag kom förhållandevis ganska lindrigt undan eftersom jag bara var visstidsanställd och dessutom bara på halvtid, men de gick till personangrepp även mot mig och började smutskasta mig inför mina kollegor också. De var betydligt värre mot de tillsvidareanställda.