Hund och ekonomi?

[prinsessfeminist]

Förutom vetvård som kan dra iväg så tycker jag inte det är så dyrt, iallafall inte med frisk ras. Kommer inte bli några påkostade vetkosnader så försäkringen är borta nu mer.
Är det någon småsak som är dyrt här så bär det av till Tyskland (vet att andra väljer andra länder) om det krisar och vi ändå vill behandla, har än inte behövts men finns som reservplan.

Skulle väl vara huggormsbett som det måste bli här och nu med motgift som kan bli dyrt men med hundar i över 40 år i familjen så har det inte hänt än. Så känns inte som det kommer komma var och vartannat år framåt i tiden.

Man ska undvika sjukdomsbenägna raser, tänker jag.

 

[Myrten]

Jag tror att min nuvarande hund är min sista. Hon är sex år och jag hoppas att hon ska hänga med lika länge till. Övriga år är bonus sett till rasen (cocker spaniel), men de två senaste blev 14 med råge så man vet aldrig.

Hur som helst känner jag, trots att jag egentligen har ganska god ekonomi, att jag inte orkar med oron för att hunden ska bli sjuk och vad det kan kosta. Jag har inte alltid haft god ekonomi och har därför aldrig fått någon ordning på mitt sparande. Om min nuvarande hund lever sitt fulla liv kommer jag att vara i pensionsåldern när hon inte finns mer och jag kommer inte att få en pension som ger så mycket utrymme. Dock har jag svårt att tänka mig ett liv helt utan djur, så det får bli på något annat sätt.

Bor jag kvar i Sverige efter pensionen tänker jag att jag kan volontärarbeta på något katthem eller liknande. Flyttar jag utomlands så kanske någon rescueorganisation. Jag har vänner i Egypten som jobbar i en sådan och de tycker det vore väldigt bra om jag flyttade dit och hjälpte till. Många djur behöver tillfälliga hem medan de återhämtar sig efter sjukdom eller att man väntar på att alla vaccinationer och tillstånd ska bli klara inför en adoption till väst. Så jag tänker att det blir nog så mitt framtida djurliv kommer att utkristallisera sig.

 

[tanten]

Och försäkring täcker inte en bråkdel, personen jag svarade har en dvärgpudel dom brukar ifrån medelåldern och uppåt behöva tandvård minst en gång per år och när tänder behöver dras får man räkna med 15-20 000 per gång vilket inte försäkring täcker

Oj.
Drog tänder på min proffsiga klinik i byn (inte ansluten till kedja) och det gick på ca 7000.

 

[Trasmatta]

Oj.
Drog tänder på min proffsiga klinik i byn (inte ansluten till kedja) och det gick på ca 7000.

Ja jag inser att jag tog i alldeles för mycket säg upp mot 10 000 då istället

 

[BornAgain]

Oj.
Drog tänder på min proffsiga klinik i byn (inte ansluten till kedja) och det gick på ca 7000.

Vad gäller tänder är det absolut värt att ringa runt och fråga om kostnaden.

Jag har fått uppgifter på 3 200-27 000 för sövning, röntgen och rengörning (de högsta kostnaderna var för en nedsatt hund). Sedan skulle det kosta mer om vi blev tvungna att dra tänder

 

[Trasmatta]

Vad gäller tänder är det absolut värt att ringa runt och fråga om kostnaden.

Jag har fått uppgifter på 3 200-27 000 för sövning, röntgen och rengörning (de högsta kostnaderna var för en nedsatt hund). Sedan skulle det kosta mer om vi blev tvungna att dra tänder

Precis.
Jag går till en privat veterinär i Jönköping som är riktigt billig och bra.
Men vad jag läst om vad andra skrivit om tandingrepp så verkar det kosta mellan 10-20 000 för den typen av ingrepp jag betalade ca 4000 för.

 

[Irrbloss]

Jag tycker inte att min hund är särskilt dyr i drift. Utfodrar med ett helt vanligt torrfoder i rimlig prisklass, och det är en lättfödd hund så han behöver inte enorma mängder för att hålla sig i bra form. Köper inte ny utrustning om inte nåt blivit utslitet, eller jag tycker att nåt fattas. Ja och så har vi gått flera kurser i år så det har blivit en slant. Men det är ju inget måste att gå kurser, och såhär i efterhand hade jag kunnat hoppa över åtminstone en av dom.

Försäkringen är faktiskt det enda jag tycker känns dyrt men med priserna på veterinärvård nu så skulle jag aldrig våga vara utan. Inte den friskaste rasen men inte heller en av värstingarna. Vi har klarat oss med rutinbesök hos veterinär hittills och jag hoppas att det fortsätter så. Men skulle det inte göra det så är jag inte typen som provar hur mycket behandling som helst utan beroende på prognos så kan det bli att jag väljer att ta farväl istället.

Jag är sjukpensionär så det är inga stora summor jag får in per månad men eftersom jag lever billigt och inte har några andra intressen med större löpande kostnader så går det runt ändå. Min psykiska hälsa går i botten av att vara djurlös så det är inte ett alternativ, måste jag leva på havregrynsgröt för att kunna ha hund så gör jag det.