C
Curly
Har ett problem med vår hund som är en korsning: Jack Russel/Silky Terrier.
Han är lite mer än 2½ år och jag och min sambo har just flyttat ihop (hemifrån). Innan bodde hunden med sin far hemma hos min pojkväns familj. Där var allt bra men han kunde riva ("gräva") på ytterdörren ibland.
Nu har han börjat göra så när han är ensam i lägenheten (radhus) vi bor i. Jag tror det är när han hör något/någon utanför och vill/försöker komma ut. Vi har satt en bit kartong där så att inte dörren ska bli ful. Han river precis där man öppnar. Jag har kommit på honom en gång när vi var ute och jag hörde att han rev. Då slet jag upp dörren och skällde på honom så att han förstod att det var fel. Nu måste vi sätta en kartong och en pall för att han inte ska komma åt dörren. Vet inte om han fortfarande river men jag undrar hur man kan motverka det och om han fattar att han inte ska göra det efter att jag sa till ordentligt en gång! Där han bodde innan sa jag till varje gång och det verkade som att han slutade.
Sedan till det enda stora problemet med denna lilla, söta, 8 kilos, "valp"
(för mig är han fortfarande det ). När vi är borta så gnäller, ylar och skriker han. Jag tror mest att det är när han hör någon/något och det hörs ända in till våra grannar för man hör ganska väl i hallen även om någon är inne i den andra lägenheten och inte utanför. Det är ju väldigt svårt att säga till honom eftersom han gör det när vi inte är hemma och sedan när vi kommer hem så blir han helt galen och skriker och hoppar (på oss, inte på väggarna eller har sönder möbler) och springer runt. Det räcker att man är borta 10-20 min. Det spelar ingen roll om det är så länge eller flera timmar! De har ju inte samma tidsbegrepp. Från början när han fick vara ensam så tog vi lite i taget och det längsta han har varit ensam är ca 4 timmar och det klarar han förutom att han stör grannarna.
Man blir själv stressad att man måste hem till hunden när han är ensam och stör!
Han har knappt varit ensam hemma innan i hela sitt liv eftersom sambons föräldrar är sjukpensionärer och hundens gamla pappa bor där också.
Kan man få slut på detta beteendet? Jag vill ju inte låta honom vara ensam för länge men några timmar ibland på dagarna t ex annars kan vi inte ha honom annat än på helgerna men om man åker bort då så kanske man heller inte kan ha honom.
Det hade varit en annan sak om de närmaste grannarna jobbade på dagarna (när vi oftast är borta några timmar), men det är de inte.
Vad ska jag göra?
Han är väldigt lydig, lugn, tyst och snäll annars. Han är ganska feg av sig och rädd för mkt.. samt skäller i början eller morrar på okända människor och hundar!
Han är lite mer än 2½ år och jag och min sambo har just flyttat ihop (hemifrån). Innan bodde hunden med sin far hemma hos min pojkväns familj. Där var allt bra men han kunde riva ("gräva") på ytterdörren ibland.
Nu har han börjat göra så när han är ensam i lägenheten (radhus) vi bor i. Jag tror det är när han hör något/någon utanför och vill/försöker komma ut. Vi har satt en bit kartong där så att inte dörren ska bli ful. Han river precis där man öppnar. Jag har kommit på honom en gång när vi var ute och jag hörde att han rev. Då slet jag upp dörren och skällde på honom så att han förstod att det var fel. Nu måste vi sätta en kartong och en pall för att han inte ska komma åt dörren. Vet inte om han fortfarande river men jag undrar hur man kan motverka det och om han fattar att han inte ska göra det efter att jag sa till ordentligt en gång! Där han bodde innan sa jag till varje gång och det verkade som att han slutade.
Sedan till det enda stora problemet med denna lilla, söta, 8 kilos, "valp"
(för mig är han fortfarande det ). När vi är borta så gnäller, ylar och skriker han. Jag tror mest att det är när han hör någon/något och det hörs ända in till våra grannar för man hör ganska väl i hallen även om någon är inne i den andra lägenheten och inte utanför. Det är ju väldigt svårt att säga till honom eftersom han gör det när vi inte är hemma och sedan när vi kommer hem så blir han helt galen och skriker och hoppar (på oss, inte på väggarna eller har sönder möbler) och springer runt. Det räcker att man är borta 10-20 min. Det spelar ingen roll om det är så länge eller flera timmar! De har ju inte samma tidsbegrepp. Från början när han fick vara ensam så tog vi lite i taget och det längsta han har varit ensam är ca 4 timmar och det klarar han förutom att han stör grannarna. Man blir själv stressad att man måste hem till hunden när han är ensam och stör!
Han har knappt varit ensam hemma innan i hela sitt liv eftersom sambons föräldrar är sjukpensionärer och hundens gamla pappa bor där också.
Kan man få slut på detta beteendet? Jag vill ju inte låta honom vara ensam för länge men några timmar ibland på dagarna t ex annars kan vi inte ha honom annat än på helgerna men om man åker bort då så kanske man heller inte kan ha honom.
Det hade varit en annan sak om de närmaste grannarna jobbade på dagarna (när vi oftast är borta några timmar), men det är de inte.
Vad ska jag göra?
Han är väldigt lydig, lugn, tyst och snäll annars. Han är ganska feg av sig och rädd för mkt.. samt skäller i början eller morrar på okända människor och hundar!
