Hur fasen ska man våga köpa häst?

Det här med att ha en mentor (kan vara t.ex. en tränare du litar på!) tror jag är en väldigt bra grej.
Sen att boka in besiktningen med en vet man själv valt - och vara med själv är en annan viktig grej.
Att ha rimliga förhoppningar utifrån sin egen budget tror jag också är en väldigt viktig sak. Man får varken Casall eller Valegro för 50k liksom.

Kan bara ta när jag köpte min drömhäst Herr Häst som ett exempel kring det här med budget vs. vad man får:
Herr Häst, korsnings"ponny" (överväxt som tusan - 162 cm), född 2002. Utbildad ca. MsvC dressyr, LB hoppning, H90/100 FT. Har artros på flera ställen i höger bakben, dock mest problem från kotan där det upptäcktes först. Även ringbandsförtjockning i höger bak-kota. Riktigt dålig hovkvalité med en rätt "omfattande" problematik. Var fodervärd på honom april -15 - december -16. Köpte honom julen -16. Då var han just nybehandlad och ny-friskförklarad efter inflammation i artosen i höger bak-kota. Betalade 50k. Då ingick all utrustning (benskydd, träns, Kieffer Donau sadel från -94, täcken osv. Kort och gott all utrustning jag inte köpt själv.) Vilket jag tycker är ett fullt rimligt pris. H.H var då alltså knappa 15 år gammal och en mycket god läromästare. Men med viss, känd hälsoproblematik. Och det är just det jag vill trycka på. Har man t.ex. en budget på 50k, då kanske man får räkna med att hästen är en korsning utan stam, med artroser och sådär. Men likväl kan det vara en trevlig hobbyhäst man kan ha kul med i flera år. :)

Oj, det var ett högt pris för en häst med så pass uttalade röntgenförändringar.
Femtonårig häst med skador...
 
För att jag gillade Herr Häst? :p
Nej, men även generellt anser jag att köper man inte en häst för 100-200k får man räkna med att den inte har stam, har artroser och lite problem. "Problemfria" hästar finns inte, och finns de öht kostar de 250k typ.

Jösses, vilken prisnivå du tänker på!!

Jag har ett SWB (eftersom andra raser betingar lägre priser men kan vara väldigt bra allround/hobbyhästar).
Jag köpte honom för 50 tusen som fyraåring. Grundriden, skadefri, full stam. Pappan har gått SM i dressyr. Mamman fullblod, vilket väl kanske drar ner.
Ingen utrustning.

Det tyckte jag var rimligt.
Sedan att jag är dålig på att rida SWB och rider för avvaktande, är en helt annan femma.
 
För under 80-90k också, om man gör avkall på ras och stam?! (Att det då kanske är en travarkorsning utan stam tex.) :eek:
SWB, skadefri, fyra år, ansluten till Breeders, 50.

Kallblodstravare (OK, travare, då) 15 tusen. Gått LA dressyr godkänt för några år sedan, hoppar runt 80 (men är för ivrig för min smak när det gäller hoppning), gått MSV C dressyr på 58-59%.

Tja, inte så farligt.
 
Jag har funderat lite. @Dressyrtjejen_97 du skriver din häst är utb MSV dressyr/lite hoppning och grundutbildad FT. Samtidigt har du väl skrivit han är stum, stel osv? Inte går att rida ut problemfritt etc?

Det går inte ihop för mig - och påverkar pris i allra högsta grad.

Det går inte ihop för mig alls heller, egentligen, men jag har (i mitt huvud) resonerat mig fram till denna förklaring:
För det första tävlades han som mest aktivt mellan 2010-13, dvs. när han var 8-11 år gammal. Han var yngre då. Att han startat LB hoppning och placerat sig i LC tycker jag faktiskt inte är konstigt, han har absolut ingen vidare varken hoppteknik eller "kunskap" (han taxerar inte bra och har väldigt nära till vägran), men samtidigt är ju inte 100-110 cm högt. Så det anser jag inte vara det minsta konstigt. Att han gått LA dressyr med typ 66% i resultat som bäst (men utbildad typ MsvC) är väl inget jättealarmerande heller. Han har en trevlig inställning i dressyr, är väldigt "lätt och känslig" i munnen och har dessutom lätt för samling. Han kan liksom öppna och sluta både på rakt och böjt spår i både skritt och trav utan större problem, "bebistrampa" några steg och flygande galoppombyte m.m.. Problemet här är att han är något så fruktansvärt stel/tung i kroppen, och behöver värmas fram länge och väl. (Vilket är lite "märkligt" då han ju samtidigt är väldigt känslig och lätt i munnen). Därtill är jag egentligen minst 10 cm för kort för honom, så han känns ju därför automatiskt mer "tung och stum" för mig. Den ryttare som tävlade honom 2010-13, ser av bilder att döma ut att vara ca. 180-185 cm lång. Så han kändes nog inte lika stor och tung för hen, samt att han ju var yngre (och kanske lite mindre stel) då. Förövrigt är det mig veterligen bara jag och en till, som stadigvarande ridit honom, som varit kortare än 175 cm. Vilket kanske inte är en slump........:angel:
Det som ger mig störst huvudbry är hans FT karriär. Nu är jag ingen expert på att tolka FT-resultat, men av siffrorna att döma gick det absolut inte dåligt och han hamnade i "övre mitten" av resultatlistorna. Vilket förbryllar mig ännu mera. Att dressyr och hoppmomenten gick bra tycker jag inte är så konstigt, i H90 är väl hindrena typ 90 cm höga och dressyren kanske på LB-nivå eller så? Däremot terrängmomentet får mig att fundera. Till iaf en 40% sitter problemet ute hos mig. Jag har tidigare dåliga erfarenheter av uteritt, vilket säkert "gör sitt" på honom också. Men även när jag sett andra rida honom ute har han varit istadig, tittat väldigt mycket, stannat och fnorkat m.m. Så problemet kan alltså inte till 100% sitta hos mig. Så hur han kan ha klarat en terrängbana med helt okej resultat, är för mig en gåta. För endera är han enormt stark/drar eller så bara står han och glor/fnorkar, när man rider ut.
 
Det går inte ihop för mig alls heller, egentligen, men jag har (i mitt huvud) resonerat mig fram till denna förklaring:
För det första tävlades han som mest aktivt mellan 2010-13, dvs. när han var 8-11 år gammal. Han var yngre då. Att han startat LB hoppning och placerat sig i LC tycker jag faktiskt inte är konstigt, han har absolut ingen vidare varken hoppteknik eller "kunskap" (han taxerar inte bra och har väldigt nära till vägran), men samtidigt är ju inte 100-110 cm högt. Så det anser jag inte vara det minsta konstigt. Att han gått LA dressyr med typ 66% i resultat som bäst (men utbildad typ MsvC) är väl inget jättealarmerande heller. Han har en trevlig inställning i dressyr, är väldigt "lätt och känslig" i munnen och har dessutom lätt för samling. Han kan liksom öppna och sluta både på rakt och böjt spår i både skritt och trav utan större problem, "bebistrampa" några steg och flygande galoppombyte m.m.. Problemet här är att han är något så fruktansvärt stel/tung i kroppen, och behöver värmas fram länge och väl. (Vilket är lite "märkligt" då han ju samtidigt är väldigt känslig och lätt i munnen). Därtill är jag egentligen minst 10 cm för kort för honom, så han känns ju därför automatiskt mer "tung och stum" för mig. Den ryttare som tävlade honom 2010-13, ser av bilder att döma ut att vara ca. 180-185 cm lång. Så han kändes nog inte lika stor och tung för hen, samt att han ju var yngre (och kanske lite mindre stel) då. Förövrigt är det mig veterligen bara jag och en till, som stadigvarande ridit honom, som varit kortare än 175 cm. Vilket kanske inte är en slump........:angel:
Det som ger mig störst huvudbry är hans FT karriär. Nu är jag ingen expert på att tolka FT-resultat, men av siffrorna att döma gick det absolut inte dåligt och han hamnade i "övre mitten" av resultatlistorna. Vilket förbryllar mig ännu mera. Att dressyr och hoppmomenten gick bra tycker jag inte är så konstigt, i H90 är väl hindrena typ 90 cm höga och dressyren kanske på LB-nivå eller så? Däremot terrängmomentet får mig att fundera. Till iaf en 40% sitter problemet ute hos mig. Jag har tidigare dåliga erfarenheter av uteritt, vilket säkert "gör sitt" på honom också. Men även när jag sett andra rida honom ute har han varit istadig, tittat väldigt mycket, stannat och fnorkat m.m. Så problemet kan alltså inte till 100% sitta hos mig. Så hur han kan ha klarat en terrängbana med helt okej resultat, är för mig en gåta. För endera är han enormt stark/drar eller så bara står han och glor/fnorkar, när man rider ut.

Att man är känslig i munnen betyder inte att man inte är stel i bakkärran pga artrosen och därför känns stum och tung.
För mig är det inte lätt för samling att klara skolorna i skritt och trav. Det klarar nyinridna unghästar utan större talang.
Byten kräver inte direkt samling. Det finns ju hoppekipage som byter utan det minsta samling involverat i utbildningen.
För mig är lätthet för samling något helt annat än det är för dig.
Och att han inte går att rida ut på för normala ryttare betyder inte att en duktig ryttare som ridit hästen regelbundet fått honom lydig den perioden. De flesta hästar bibehåller inte lydnad bara för att den en gång funnits om den inte förvaltas.
Och det där med att man ska behöva vara så stor och stark för att rida köper jag inte. Din häst är väl vad jag förstått inte enorm och du inte dvärgväxt sas. Ni faller båda inom normalspannet. Att han känns som han gör beror med största sannorlikhet på att han har artrosen och att han inte är riden som om ett proffs skulle göra det.
Det blir mycket svårare när hästar har såna problem fysiskt. Det ska man vara medveten om.
Och lätt för samling brukar inte höra ihop med stelheten etc.
 
Att man är känslig i munnen betyder inte att man inte är stel i bakkärran pga artrosen och därför känns stum och tung.
För mig är det inte lätt för samling att klara skolorna i skritt och trav. Det klarar nyinridna unghästar utan större talang.
Byten kräver inte direkt samling. Det finns ju hoppekipage som byter utan det minsta samling involverat i utbildningen.
För mig är lätthet för samling något helt annat än det är för dig.
Och att han inte går att rida ut på för normala ryttare betyder inte att en duktig ryttare som ridit hästen regelbundet fått honom lydig den perioden. De flesta hästar bibehåller inte lydnad bara för att den en gång funnits om den inte förvaltas.
Och det där med att man ska behöva vara så stor och stark för att rida köper jag inte. Din häst är väl vad jag förstått inte enorm och du inte dvärgväxt sas. Ni faller båda inom normalspannet. Att han känns som han gör beror med största sannorlikhet på att han har artrosen och att han inte är riden som om ett proffs skulle göra det.
Det blir mycket svårare när hästar har såna problem fysiskt. Det ska man vara medveten om.
Och lätt för samling brukar inte höra ihop med stelheten etc.

Tack för att du satte mer "proffsiga" ord på mina dito! :bow: :up:

Han är 162 cm, jag är 162 cm. Nej, det är väl inte hela förklaringen. Men han är "rätt mycket kropp och mycket häst", så att man endera får vara rätt duktig, eller runt en 168-170 cm minst, för att han ska vara någorlunda "enkel", det tror jag iaf. Med mina korta ben är jag nog lite i underkant på honom, iaf med tanke på att jag inte är någon proffsryttare. Det skulle jag ändå lite försiktigt vilja påstå. Det räcker liksom att titta på oss rent estetiskt för att se att jag ser rätt liten ut på honom.

Men jag tänkte på det. Artrosen, med tanke på att den är begränsad till höger bakben, borde väl max göra bak-kärran stel? För han är i princip stel i allting bakom öronen.......
 
min häst var "inga problem" att rida ut på när jag köpte honom. sen fick vi jätteproblem och jag blev rädd och höll mig till ridbana/på sin höjd skogsdunge just intill anläggningen. Han var osäker iom flytten och ingen gav honom klara direktiv som han kunde känna sig trygg i, eftersom jag inte ville sätta mig i situationer där jag skulle ramla av och dö, hehe, och därmed vande han sig inte vid någonting...

Efter en tids lära känna bestämde jag mig för att nu ska det gå att rida ut. Bytte stall till ett helt prestigelöst utan både stallkompisars dömande ögon och ridbana, jag var TVUNGEN att lösa uteritterna. Och löste det, till sist. Visst är det fortfarande dödens otäckt att möta en joggare i skogen men han springer inte längre hem för minsta lilla (läs, sten som såg otäck ut, fågel som prasslar i buske, hjort på 200m avstånd).

att en häst som inte ridits ut så mkt på sistone och dessutom fått en ny, lite sjåpig ryttare växlar mellan tittig och astaggad tycker inte jag är så konstigt. När jag väl kom ut i skogen med min i början bockade han sig fram när övriga skrittade pga så jäääääävla taggad och kul att se nåt nytt. Tills han såg en ny sten. rinse and repeat. Efter ett par vändor blev det inte längre så överexalterat skräckblandad-förtjusnings-laddat att rida ut och jag vågade prova mer också, han vande sig och blev varken lika laddad eller lättskrämd.

min ponny har artros i bakbenen. Behöver också lång framridning och rids lite lätt för att hålla igång, han blir sämre ju mer han står och jag har lärt mig rätt bra var gränsen går för honom. Klart det går, men det kräver lit mer meck.

för att svara på artrosfrågan: ett stelt bakben kan göra att de spänner sig/kompenserar i resten av kroppen och kräver då rätt mkt lösgörande jobb för att ändå hålla dem liksida och fria från spänningar. eftersom "allt" i hästkroppen hör ihop och samspelar och bakbenen är såpass viktiga i ridningen är det inget konstigt alls att han upplevs som generellt stel. I mitt tycke.
 
Tack för att du satte mer "proffsiga" ord på mina dito! :bow: :up:

Han är 162 cm, jag är 162 cm. Nej, det är väl inte hela förklaringen. Men han är "rätt mycket kropp och mycket häst", så att man endera får vara rätt duktig, eller runt en 168-170 cm minst, för att han ska vara någorlunda "enkel", det tror jag iaf. Med mina korta ben är jag nog lite i underkant på honom, iaf med tanke på att jag inte är någon proffsryttare. Det skulle jag ändå lite försiktigt vilja påstå. Det räcker liksom att titta på oss rent estetiskt för att se att jag ser rätt liten ut på honom.

Men jag tänkte på det. Artrosen, med tanke på att den är begränsad till höger bakben, borde väl max göra bak-kärran stel? För han är i princip stel i allting bakom öronen.......

Kan man inte jobba korrekt bakifrån blir det svårt att få så mycket gymnasticering om man inte aktivt rider med sjukgymnastiskt tänk. Och det tror jag inte du gör. För det är få som gör sånt.
Så då kan artrosen påverka resten av kroppen negativt.
Jag ser ju stelhet som något som kommer ge slitage. Så jag arbetar aktivt bort det på hästar som känns stumma i kroppen. Då håller de längre.

Jag köper inte alls storleksfrågan. Det blir enklare om man är lång första passen - absolut. Men det går fint att som kort få ordning på hästar som är någon modell för stor estetiskt. Bara benen når över sadelkåpan så de känner skänkeln så går det fint. Det handlar om att man inte skolat dem att svara korrekt för hjälper.
Det får man alltid börja med direkt man sitter upp på en ny häst, ange hur känslig man vill ha dem för hjälperna.
Men man ska inte på sin egen häst pass efter pass behöva styrka. Då har man missat vässa upp responsen.
Och det missar ju de flesta hobbyryttare. Så det är inget ovanligt.

Jag har haft elev som var runt 160 på en Shire på 185. Det funkade fint iom att den löd små hjälper.
 
Kan man inte jobba korrekt bakifrån blir det svårt att få så mycket gymnasticering om man inte aktivt rider med sjukgymnastiskt tänk. Och det tror jag inte du gör. För det är få som gör sånt.
Så då kan artrosen påverka resten av kroppen negativt.
Jag ser ju stelhet som något som kommer ge slitage. Så jag arbetar aktivt bort det på hästar som känns stumma i kroppen. Då håller de längre.

Jag köper inte alls storleksfrågan. Det blir enklare om man är lång första passen - absolut. Men det går fint att som kort få ordning på hästar som är någon modell för stor estetiskt. Bara benen når över sadelkåpan så de känner skänkeln så går det fint. Det handlar om att man inte skolat dem att svara korrekt för hjälper.
Det får man alltid börja med direkt man sitter upp på en ny häst, ange hur känslig man vill ha dem för hjälperna.
Men man ska inte på sin egen häst pass efter pass behöva styrka. Då har man missat vässa upp responsen.
Och det missar ju de flesta hobbyryttare. Så det är inget ovanligt.

Jag har haft elev som var runt 160 på en Shire på 185. Det funkade fint iom att den löd små hjälper.

Vi jobbar enligt en typ "sjukgymnastisk modell" sedan 1,5 år tillbaka ja :)

Jag rider inte heller med "styrka" på honom - när han är helt igång och när det inte är väldigt kallt ute. :) Då går han finfint att rida med små, små hjälper. Problemet är när man ska sätta igång honom efter skada (vilket jag fått göra 3 ggr sedan september -16...:() eller om det är väldigt kallt ute. Då märker man det tydligare. Men annars, är han igång och rids i alla gångarter minst 6 dgr/v så är han inte alls så tungriden. Visst, man får tänka på att värma upp 20-30 min minst och under uppvärmningen märker man ju att han är mer stel än efter dito, men det är ändå liksom fullt "hanterbart" :up:
 
Vi jobbar enligt en typ "sjukgymnastisk modell" sedan 1,5 år tillbaka ja :)

Jag rider inte heller med "styrka" på honom - när han är helt igång och när det inte är väldigt kallt ute. :) Då går han finfint att rida med små, små hjälper. Problemet är när man ska sätta igång honom efter skada (vilket jag fått göra 3 ggr sedan september -16...:() eller om det är väldigt kallt ute. Då märker man det tydligare. Men annars, är han igång och rids i alla gångarter minst 6 dgr/v så är han inte alls så tungriden. Visst, man får tänka på att värma upp 20-30 min minst och under uppvärmningen märker man ju att han är mer stel än efter dito, men det är ändå liksom fullt "hanterbart" :up:

Hur jobbar ni sjukgymnastiskt?
 
Tack för att du satte mer "proffsiga" ord på mina dito! :bow: :up:

Han är 162 cm, jag är 162 cm. Nej, det är väl inte hela förklaringen. Men han är "rätt mycket kropp och mycket häst", så att man endera får vara rätt duktig, eller runt en 168-170 cm minst, för att han ska vara någorlunda "enkel", det tror jag iaf. Med mina korta ben är jag nog lite i underkant på honom, iaf med tanke på att jag inte är någon proffsryttare. Det skulle jag ändå lite försiktigt vilja påstå. Det räcker liksom att titta på oss rent estetiskt för att se att jag ser rätt liten ut på honom.

Men jag tänkte på det. Artrosen, med tanke på att den är begränsad till höger bakben, borde väl max göra bak-kärran stel? För han är i princip stel i allting bakom öronen.......

Jag tror nog att du lägger lite för stor vikt vid storleken. Jag är 159 och har utan större problem ridit en häst på 176 ungefär på samma vis som en ponny. Och jag är allt annat än ett proffs :)
 
Kan man inte jobba korrekt bakifrån blir det svårt att få så mycket gymnasticering om man inte aktivt rider med sjukgymnastiskt tänk. Och det tror jag inte du gör. För det är få som gör sånt.
Så då kan artrosen påverka resten av kroppen negativt.
Jag ser ju stelhet som något som kommer ge slitage. Så jag arbetar aktivt bort det på hästar som känns stumma i kroppen. Då håller de längre.

Jag köper inte alls storleksfrågan. Det blir enklare om man är lång första passen - absolut. Men det går fint att som kort få ordning på hästar som är någon modell för stor estetiskt. Bara benen når över sadelkåpan så de känner skänkeln så går det fint. Det handlar om att man inte skolat dem att svara korrekt för hjälper.
Det får man alltid börja med direkt man sitter upp på en ny häst, ange hur känslig man vill ha dem för hjälperna.
Men man ska inte på sin egen häst pass efter pass behöva styrka. Då har man missat vässa upp responsen.
Och det missar ju de flesta hobbyryttare. Så det är inget ovanligt.

Jag har haft elev som var runt 160 på en Shire på 185. Det funkade fint iom att den löd små hjälper.

Kan det inte vara så att en häst som länge ridits av en stor man känns tyngre och svårare för en liten kvinna att rida? Att hästen liksom vant sig vid de hjälper (längre ben etc) och styrka (även om han inte tar i för kung och fosterland är han starkare än en lite kvinna) en stor man har och därför känns tyngre än vad samma häst jade känts om han ridits länge av en liten kvinna? Eller tänker jag helt fel?
 
Kan det inte vara så att en häst som länge ridits av en stor man känns tyngre och svårare för en liten kvinna att rida? Att hästen liksom vant sig vid de hjälper (längre ben etc) och styrka (även om han inte tar i för kung och fosterland är han starkare än en lite kvinna) en stor man har och därför känns tyngre än vad samma häst jade känts om han ridits länge av en liten kvinna? Eller tänker jag helt fel?

Det kan de göra. Men det reparerar man lätt på något pass om man arbetar konsekvent med det.

Jag har tex då jag en kort elevs häst ridit den med för mig som är långbening korta läder för att hamna i samma höjd som hennes ben. Då slapp hon som inte riktigt var så rutinerad eller enveten ta den första avstämmningen mot hennes hjälper sas.

Den här hästenvar proffsriden och välutbildad vid köp. Men med lite grönare junior i sadeln så suddades lydnaden gradvis ut.
Då hjälpte det henne om jag red hästen regelbundet och underhöll lydnaden medan vi lärde henne hur hon skulle göra.
 
Kan det inte vara så att en häst som länge ridits av en stor man känns tyngre och svårare för en liten kvinna att rida? Att hästen liksom vant sig vid de hjälper (längre ben etc) och styrka (även om han inte tar i för kung och fosterland är han starkare än en lite kvinna) en stor man har och därför känns tyngre än vad samma häst jade känts om han ridits länge av en liten kvinna? Eller tänker jag helt fel?

Jag är inne på samma spår som dig! Nu är visserligen inte alla i H.Hs historia män även om de är långa, men jag tror absolut att de påverkar. Absolut om det är blandat och kanske hade varit 60/40 till längre personer. I ett sånt fall tror jag inte det påverkar mycket. Men han är riden i 12 år, av (räknat på de stadigvarande ryttarna) 6 olika ryttare. En var 160 cm skulle jag gissa på. Jag är 162 cm. Resterande är 176 cm eller längre, mig veterligen. Långbenta dessutom. Det tror jag absolut spelar in.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej alla Bukefalos..are? Mitt namn är Brunte och jag är ny här. Det är såhär att jag är en tjej på 25+ år som har ridit till och från...
2
Svar
21
· Visningar
4 306
Islandshäst Hej, Behöver råd och tips.. Vi är en van hästfamilj som haft egna hästar länge (ponnyer, kallblod) Båda barnen har sedan ett par år...
Svar
15
· Visningar
2 628
Senast: Gry
·
Anläggning HEJ! Alltså, typ det mest otroliga som kan hända kommer ske. på fredag får vi tillträde till vårat nya hus! jaha tänker ni säkert, men...
Svar
4
· Visningar
3 791
Senast: shia
·
Gnägg Nu kära vänner har jag råkat ut för ett problem som känns både fånigt och ytligt, nästan pinsamt til och med. Men jag bjuder på det och...
4 5 6
Svar
109
· Visningar
16 527
Senast: BornAgain
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp