Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

[Alexandra_W]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Absolut, jag menade mer hur mycket man har 'gratis' och hur mycket man får 'jobba för' att hålla intresset/fokus på föraren och inte störning (andra hundar, andra människor, byten att jaga).

GÅR går det ju på alla, men graden träning som krävs kan skilja stort. Och min erf är att de som är väldigt förarintresserade/förarföljsamma krävs det mindre träning, än med de mer självständiga 'kan själv' hundarna för att uppnå samma resultat.

Och sen har vu ju de där 'lite av varje'-hundarna. T ex min lillvovva, som var HELT ointresserad av andra hundar, däremot var det precis som du beskriver din, människor var jätteintressanta. Och JAGA var jättespännande. Hon var generellt en sån som inte behövde mig till mer än mat, dörröppning och magkli. Fick hon som hon ville gick hon ut på morgonen, roade sig själv med att gräva sorkhål osv, och så kom hon in på kvällen. Jagade allt hon fick syn på ute med om hon bara fick.

Men lydnadsmässigt, den enda av mina som jag tryggt kunnat lämna kopplet HEMMA när jag tagit buss/t-bana in till stan och vandrat i stadstrafik osv. Och hade jag velat hade jag kunnat kommendera henne sitt utanför en affär och gått in och handlat (givetvis gjorde jag inte det). Hon var väldigt väldigt lättjobbad i lydnad med, vi tränade både lydnad och agility, och aldrig nånsin haft en så lätt hund.

Men hon är svår att 'sätta etikett' på, just för hon var lite av varje =)

 

[Brandgul]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Varför skulle du haft tur bara för att det är skillnad på hundar och hundar?

Du lärde dig nog mycket efter ditt första år.

Men för den skulle är inte alla hundar stöpta i samma form och har samma förutsättningar bara för att de uppfostras på samma sätt.

 

[Breakdown]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Nu bryr ju sig min hund om andra hundar, men på ett bra och lugnt sätt. Jag har Aldrig brytt mig om att det går förbi andra hundar utan bara fortsatt förbi, min hund tittar på den andra hunden men skäller aldrig eller försöker aldrig ta sig fram till dem.

Jag har inte gjort något särskilt utan går efter filosofin att om jag inte bryr mig kommer min hund heller inte göra det, och den har alltid funkat bra på i pincip alla hundar jag har haft.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

KL

Allmän reflektion:

Mycket intressant tråd.

Jag lär mig mycket på hur ni resonerar och jag förstår så väl båda sidor av "problemet". De som sällan eller aldrig har problem, oavsett hund, anser jag inte haft bara tur. Snarare är det så att de är duktiga på att båda ta initiativ, korrigera, belöna och ignorera precis när det skall göras. Alltså tänker de knappt på det, och anser att det inte är någon stor grej, det här med hundmöten.

Vi andra dödliga "överanalyserar" och försöker förstå vad som händer och försöker också, mer eller mindre framgångsrikt, lära oss vissa metoder för att få den där goda relationen och kontakten som "alla andra" verkar ha.

Jag måste säga att jag har en långt mycket mer ödmjuk inställning till hundar och hundfostran än vad jag har motsvarande hästbekymmer.

Ibland när jag läser inlägg på hästrelaterade sidor så tar jag mig för pannan och tänker att folk gör dumma grejer, överanalyserar och konstrar till det. Men det är ju för att för mig är det här med häst "ingenting". Oavsett häst så brukar det mesta fungera för mig. Förr reflekterade jag inte så mycket över det, men ju mer jag lär mig om hunden (paradoxalt nog!), ju mer inser jag att jag är "hästmänniska". Jag tänker som hästen och har intution och blir sällan överraskad över hästens beteende.

Är det så för er duktiga hundmänniskor också?

Så min slutsats när jag läser alla era intressanta inlägg är att jag borde lära mig mer om hunden reagerar utifrån sin specifika natur (som jag gör med en ny häst) och bli mer lyhörd för hunden och inte så full av egna idéer om hur det skall vara.

Jag har helt klart mycket att lära, trots att jag haft hund sedan jag var nio år...

 

[Alexandra_W]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Jag tror många problem kommer av att man gör det mer problematiskt än det är, ja. Inte alla givetvis, men ofta.

Skrev ett svar om det på annat forum, och tog då att vänja hund och katt som exempel. Där många redan innan ser ungefär femton scenarion där det kan gå fel. Och har plan A, plan B och plan C.
Och det inhandlas grindar, köps köttbullar, och när det ska introduceras så har hunden och katten redan pga av alla 'saker runt omkring' börjar undra vad sjutton det är för farligt alt spännande i görningen. Katten är högst suspekt, och hunden är superintresserad. Och så tycker man 'hjälp, det här blir problem, katten är rädd och hunden är alldeles för intresserad'.

Och mycket av 'problemet' är att man gjort ett problem, är nervös och djuren känner det.

Naturligtvis kan man inte bara släppa ihop hund och katt och se om de överlever, eller vem som stryker med. Och man måste vara speciellt uppmärksam om man har hund som ser små djur som byten osv. Men ändå inte göra en större grej av det än nödvändigt, utan mer tycka att den här hunden är den nya familjemedlemmen, den ska bo här'/'det här är en katt, den bor här och ska inte trakasseras'.

Sen tror jag att problematiserandet dels är pga av att nätet är utmärkt att läsa skräckhistorier på. Innan nätet kunde man fråga i bekantskapskretsen hur de gjort och om de haft problem, läsa i nån bok/tidning och sen fick man försöka 'fixa det'. Och om 5 pers i bekantskapskretsen introducerat katt och hund med varandra utan problem, och man läst i en bok att det brukar gå bra om man lämnar dem ifred så mkt som möjligt t ex, så är man nog inte så oroad. Om man däremot söker på nätet kan man på diverse sidor, bloggar och diskussionsforum hitta inte bara solskenshistorier, utan även blodiga skräckhistorier om hur katten blev strimlad i blodiga slamsor framför ögonen på barnen, typ. Och då blir man naturligtvis lite oroligare och mer angelägen om att minska risken.

För problematiserandet är ju för att minska risken det går fel, inte för att göra en höna av en fjäder. Fast det blir gärna så. Och alla har vi nog gjort oss skyldiga till det, mer eller mindre..

Så, en LAGOM dos avspändhet och lite 'happy go lucky'-mentalitet skulle nog inte vara helt av ondo. Kom på en jämförelse nu när jag skrev. Pappa har haft hundar i många år, och gjort på 'samma sätt med alltid', oftast med gott resultat. Och han liksom 'bara gör'. Som när hunden skulle bo på hotell första gången, tja då tog han bara med hunden. Inga problem. JAG hade nog faktiskt varit lite nojigare och 'tänk om de kommer gnälla/skälla och störa andra, kanske ska ta med en filt som luktar hemma?' och om hunden initialt varit lite rastlös, föröskt lugna den innan den skulle börja gny. Medan pappa tyckt 'låt henne kolla var hon hamnat, och slagit på TV:n'. Vilket ju är helt rätt sätt. Samma sak med släppa lös. Pappas hund bor som mina, på landet. Han är mkt borta och jobbar och hunden är med, och hon har ofta varit lös t ex på Ladugårdsgärde i Stockholm. Första gången så ja han släppte henne lös, för hon har ju alltid kommit förr och kommer hemma. Han var inte orolig hon skulle skena fram till andra hundar eller jaga harar kors och tvärs, och OM det nu skulle bli så så får man ta det då. Jag hade nog scannat av så långt jag såg vad det var för hundar lösa osv, och nojat lite över om det skulle komma en elak hund osv.

Nu har jag dock inga större problem med mina hundar och för det mesta och ffa just med vara lös osv, är jag ganska 'avslappnad'. Men visst kommer jag på mig själv med att börja se scenario A, B och C ibland, och försöka förutse osv. Och jag skulle absolut kunna göra en höna av en fjäder sen när lillskit blir könsmogen t ex, om de börjar gruffa. Helt enkelt för jag har ingen erf av det OCH har läst ett otal berättelser om folk som fått omplacera ena hunden för deras hanar vägrat fungera ihop.

 

[Ferrari]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Stoppa in en pinne i munnen på hunden och han går en rejäl omväg förbi den mötande hunden för att den inte ska ta hans pinne . Skämt åsido. Cavaliern har faktiskt alltid nonchalerat andra hundar sålänge jag kan minnas. De enda han ens bemödat sig att leka med är en golden hane som han avgudar. Alla andra hundar går han förbi med höjt huvud och tittar helt åt det andra hållet.

I övrigt - skvallerträning funkar bra till det mesta . Åtminstone det jag tränade med min andra hund.

 

[Brandgul]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Angående katt...

Min ena hund fick träffa hundvana katter när hon var liten. Men hon blev ett katt-monster.

Den andra hunden hade aldrig träffat katt. Hon var något år när hon träffade katt för första gången och hon gick bara fram och sa: Tjena polaren, ska vi leka?

Så... Lite finns det nog i hunden också hur bra eller dåligt det går

 

[Blandrastik]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

jag har funderat lite på det här med skvallerträning och läst kontaktkontraktet och artikeln på Eva Bodfälts hemsida. Men ändå inte riktigt greppat det.

I första steget är det väl tänkt att man ska klicka direkt hon ser den andra hunden.
Men då är jag ganska säker på att hon bara kommer komma och hämta sin godis för att sen försöka springa fram till hunden.

Nr1, du ska ha en så stark förstärkare att hunden inte vill tillbaka till den andra hunden, att leta starka förstärkare är ett kapitel i sig. Själv använder jag skinka. Nr2 Du ska ju i grunden ha en bra kontakt med din hund, att ta kontakt med matte ska alltid löna sig

-Är det lämpligt att börja på det sättet att man klickar då hon ser andra hunden för att sen gå åt andra hållet/därifrån så att klicket var det sista som hände då hunden var närvarande. Det kan funka, men du ska ha ett bra alternativ till den andra hunden, varför inte favvobollen som åkter fram samtidigt som du vänder
-Eller kan man börja så att man sitter stilla, ex på en parkbänk. Och klickar för varje hund/människa som går förbi? Nej, det är inte skvaller

Nu vet jag inte var du bor, men Eva har kurser i just skvaller, klart att rekommendera.

 

[Alexandra_W]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Angående katt...

Min ena hund fick träffa hundvana katter när hon var liten. Men hon blev ett katt-monster.

Den andra hunden hade aldrig träffat katt. Hon var något år när hon träffade katt för första gången och hon gick bara fram och sa: Tjena polaren, ska vi leka?

Så... Lite finns det nog i hunden också hur bra eller dåligt det går

Absolut, tog det mer som exempel på det där med att problematisera.

Mina två nuvarande. U kom som treåring och hade aldrig ens sett en katt på vykort. Mina katter är hundvana. Utter tyckte 'intressant sak det där' var fram och nosade, lite för närgånget, och fick sig en propp. Det var det. Han betedde sig redan från början som han vuxt upp med katter. Enligt uppfödaren (U:s) var alla hans hundar så, om de var på besök hos någon med katt så tyckte hundarna 'jaha, vad är det där då? Okej'.

Medan V, som kom som sexmånaders kattvan, uppvuxen med katt, är rena pinan för katterna. Han är uppvuxen med katt som gillade tuffa tag. När han gick fram till mina och glatt plattade till dem med tassen och sa 'ska vi leka' drog katterna för livet i rena förskräckelsen, och V efter. Och jag har fått det lite bättre, men inte med att jaga katter som springer. Hade säkerligen varit lättare om han INTE varit kattvan alls när han kom, nu stjälpte det mer än det hjälpte liksom.

Men om man med U yckt 'oj oj, stor hund som kan döda katt, och aldrig sett katt, och mina tror ju alla hundar är snälla, de kommer bli ihjälbitna, jag måste ha munkorg och kompostgaller och och..' så är ju risken att just för allt omkring hade katterna blivit hyperintressanta för U. Och katterna skeptiska, för vadå 'det är ju bara en hund'.

Samtidigt, så lite mer 'problematisering' inför den lillas ankomst hade nog varit bra. Nu var jag ju nada orolig, han var ju kattvan.. Och så blev starten fel för både hund och katt..

 

[Diplomaten]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Jag har lärt mig från mina tidigare misstag att göra det så enkelt som möjligt. Med en utav mina första hundar var jag överambitiös och plockade tips och råd från var och varannan. Det skulle hälsas på alla hundar som vi fick chansen till och gärna busas och leka, så att hunden fick veta att ingen annan hund var till för ondo. Det skulle frågas och pratas med alla som hade hund för att visa att detta var väl kul för hunden .... Det praktiserar jag inte idag kan jag säga.

Idag kör jag mitt race där enkelheten och överanalys gärna får vara bortskrapad. Praktisk träning där det inte är okej att hälsa eller inte bry sig om andra hundar eller människor. Vi har fyra stycken hundar och det är viktigt att en tur är praktisk möjlig med flertalet hundar, för mig och min sambo. Och att hundarna i sin tur får vara avslappande och inte stressa och då stressa upp varandra. Vi är som sagt var en liten flock när vi är ute.

Enkla, praktiska och vardagliga övningar som ger resultat. Är man lös, kommer man om matte eller husse ropar och sätter sig vid benet, får belöning och ibland blir man kopplad. Leka får man göra med sina utvalda, trygga hundvänner när det är förutbestämt. Lugnt i flocken på tur idag.

 

[russinbulle]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Alla hundar jag haft, har fått växa upp med att träffa många hundar av olika slag. Mycket lek och en hel del bara gå-ut-och-gå med andra hundar och det har skett dagligen. Dom har även fått hälsa på många hundar lite snabbt när vi mött folk ute som vill hälsa. Det är sällan som sagt sagt att dom inte får hälsa mm, utan jag har tagit det som bra social träning. Jag tror det har bidragit till att andra hundar är helt normalt och inte en sak att bli uppjagad för. Alla mina hundar går som vuxna lösa utan att bry sig om främmande hundar.

Den enda hund jag haft lite problem med vid hundmöten, var just en valp/unghund som växte upp hos mig...men som INTE fick träffa en massa andra hundar under uppväxten. Han fick nästintill endast träffa min egen och en kompis hund (självklart någon annan ibland, men sällan), så för honom blev främmande hundar otroligt laddat. Så fort han fick hälsa så lugnade han ner sig, men lite jobbigt ändå.

Jag kommer absolut fortsätta som jag alltid gjort...och det är att låta mina valpar/unghundar träffa massor med olika hundar under uppväxten. Det är ett superbra sätt att få hunden lära sig alla möjliga olika nyanser i hundspråk (olika raser ser olika ut i sina "språk") och just för att få en så social hund som möjligt...och med det inte bryr sig speciellt när den sen är vuxen. Det blir då heller ingen super-duper-skitkul sak att leka med andra hundar, utan mer en normal grej som inte blir så svårt att slita sig ifrån...och med det enklare träna inkallning på unghund när den leker...den lär sig att den väldigt snart får leka igen och en stunds lek är inget dom hetsar upp sig speciellt för eftersom det är en normal företeelse...inte bara nå´t som händer ibland. Det är min metod och den har funkat för mig i 25 år.

 

[IrishDraft]

Sv: Hur fick ni hunden att inte bry sig om andra hundar?

Fast det där är nog lite rasbundet också. Det är väl en av fördelarna med vallhundar att många mest är intresserade av flocken. Det går inte att jämföra med översociala hundar. Det blir inte riktigt lika lätt då...

Nej precis... Det är inte riktigt lika lätt då... Det är ju "piece of cake" att lära hunden diverse konster i jämförelse med att lära den att gå som folk förbi andra hundar... Min vaffe kom viltren och kattsnäll (som 2,5 åring) och som ett lyckligt "monster" mot andra hundar. Vad jag har hållt på... Jag är rätt glad att jag är där jag är idag...

Det är inte heller det lättaste att vara "roligare" än allt annat runt omkring. Man är ju en intelligent vaffe som förvisso älskar sin matte när inget annat roligt finns i närheten, men man får ju passa på att roa sig med främmande folk och hundar när man har chansen... Ja han är ett litet as...

Jag vet knappt VAD jag gjort för att han ska snällt passera andra hundar, men det är lite diverse. Det var nämligen inte på tal om at vara konsekvent... då blev vaffen uttråkad på direkten, så ny metod varje gång -allt för att vara så rolig som möjligt.

Läste om det där skvallrandet. Kan meddela att jag hittade aldrig en förstärkare som var mer intressant än andra hundar -utan överraskningen var det enda som fungerade...