Hur gör ni med häst, partner och barn?

[Hästpojken]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

 

[spinxx]

Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad.

Sjukt nyfiken på vad man gör med över 5h/dag med en häst.
Enstaka tillfällen, absolut. Jag kan riva av 12h utan problem om jag får för mig att putsa allt läder, storstäda skåpet och även trimma två av stallägarens hästar. Men det sker inte ens en gång i veckan.
5h är en dag då jag trailar bort 20 min för att vara med på träning eller trimma i ridhus. Vilket sker 3 ggr/veckan under vinterhalvåret.

Jag tycker liksom att jag verkligen lägger tid i stallet, men kommer aldrig komma upp i 40h/v.

 

[stjarnhimmel]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

Jag tror inte alls det handlar om en öm punkt. Snarare att det låter lite märkligt dvs det låter som att du ensam sätter upp reglerna för hur det ska vara i en relation. Har ni ens pratat om detta? Kommunikation är ju det grundläggande. Det finns mängder av olika sätt att lösa ekvationen med familj och häst. Det går inte att säga att det ska vara si eller så. Utan det är ju något som ni måste prata gemensamt om. Har ni pratat om barnfrågan? Det är ju där du måste börja dvs prata med din partner om hon vill ha barn och hur hon tänker sig med det.

 

[Hästpojken]

Sjukt nyfiken på vad man gör med över 5h/dag med en häst.
Enstaka tillfällen, absolut. Jag kan riva av 12h utan problem om jag får för mig att putsa allt läder, storstäda skåpet och även trimma två av stallägarens hästar. Men det sker inte ens en gång i veckan.
5h är en dag då jag trailar bort 20 min för att vara med på träning eller trimma i ridhus. Vilket sker 3 ggr/veckan under vinterhalvåret.

Jag tycker liksom att jag verkligen lägger tid i stallet, men kommer aldrig komma upp i 40h/v.

Otydligt av mig, de är 2 hästar som hon har ensam.

 

[Blyger]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

Jag tror du får släppa "rättvise"aspekten. Det blir sällan helt rättvist.

I mitt förhållande är jag borta hos hästen mer eller mindre varje dag. Olika länge efter vad som passar. Ibland har svärföräldrarna fått rycka in och hjälpt till med att passa. Min man å andra sidan kan vara borta en hel helg då och då. Och då tar jag barnet själv.

 

[spinxx]

Fel av mig, de är 2 hästar som hon har ensam. Jag är lite ute ur loopen med allt de här.

Jag hade som många andra här redan skrivit, - utryckt min oro för min partner och pratat om hur man hade velat att livet med barnet hade sett ut. Vad man tycker är viktigt och mindre viktigt. (det är här hon får en chans att dumpa dig )

Jag känner ingen som inte har hästarna hemma, eller som arbetar med hästar som fortsatt med hästarna på precis samma sätt efter barn. Nu vet jag inte hur er ekonomi ser ut eller vart ni bor. Men för mig i Stockholm hade två hästar á 10.000kr/mån varit helt omöjligt på mammapenning.

5h/dagen på 2 hästar är fortfarande generöst med tid.

Det är inte rocketscience. Man gör som med mycket annat i livet;
Man kommunicerar, lyssnar till sig själv och till sin parters önskemål och sätter upp mål därefter, och ser hur livet har sin gång och gör sitt absolut bästa i att respektera varandras önskemål med de nya möjligheter och förutsättningar man blivit tilldelad.

 

[Hästpojken]

Jag tror inte alls det handlar om en öm punkt. Snarare att det låter lite märkligt dvs det låter som att du ensam sätter upp reglerna för hur det ska vara i en relation. Har ni ens pratat om detta? Kommunikation är ju det grundläggande. Det finns mängder av olika sätt att lösa ekvationen med familj och häst. Det går inte att säga att det ska vara si eller så. Utan det är ju något som ni måste prata gemensamt om. Har ni pratat om barnfrågan? Det är ju där du måste börja dvs prata med din partner om hon vill ha barn och hur hon tänker sig med det.

Det här är något som vi diskuterar och ingen ska bestämma över den andre. Bådas viljor är självklart lika viktiga och kompromisser är allt. Men alternativen och hur andra har faktiskt löst det samt hur det har gått är viktigt för mig att höra.

 

[tara]

Vi hade båda tidskrävande hobbys vi absolut ville ägna oss åt när vi fick barn, utöver varsitt fint heltidsjobb och hus på landet. Så vi delade rakt av att varannan kväll var var man "ansvarig" för barnet och varsin dag på helgen. Innan barnet fyllde tre år var vi båda slutkörda och skilda från varandra.

Ja, fast statistiken för skilsmässa innan första barnet är 1år är skrämmande tror jag att jag läst. Det är jobbigt att få barn oavsett om man har hobby eller inte. Vet inte om jag tror ts eller ts förhållande är mogen för barn.

Alltså har man inte häst så måste man komma ut på egna aktiviteter för att må bra på något annat sätt. Det är minst samma tid. Dessutom genom andra känner man sig själv, mitt humör blir uselt utan hästar och då blir det inget av något annat som är själva essensen för att skapa barn.

Grannen har en gubbe med ts attityd och flera småbarn. Hon har tagit barnen jämnt det är skilsmässa nu och den verkar riktigt, riktigt ful.

 

[Exile]

Börja med att ta upp barnfrågan med din partner ordentligt. Vill ni ha barn? I så fall när? "I framtiden" eller är ni vid punkten att ni kan tänka er att börja försöka.

Först när det är bestämt att barn ska bli av blir intressefrågan aktuell. Jag förstår att det är jobbigt då det här lätt kan bli lite av ett minfält. Försök att vara förstående och tillmötesgående, säg som det är att du ärligt är orolig både för hennes ork och för din egen tid och du vill komma fram till en lösning som känns bra för båda.

Jag tycker du fått en del lite taskiga och ensidiga svar här på grund av att du som sagt uttryckte dig lite illa men jag förstår oron.

En av mina vänner håller på med hästar och har en son som är några år gammal. Där blev det naturligt att hennes partner fick "dra det tyngre lasset" eftersom hans hobby rent tekniskt sett inte tar lika lång tid. Det förhållandet knakar rejält i fogarna nu då han är missnöjd för att han känner det som att han fått ett så mycket större ansvar, och hon är missnöjd då hon tycker att hon måste få utöva sin hobby.

Rent krasst är det ju så att även om man har en hobby som man kan göra hemma och under kort tid, så betyder inte det per automatik att man inte vill ha lika mycket tid att spendera på det. Det känns helt orimligt för mig att just hästeriet skulle ha någon sorts rättighet till att ta mer tid än mitt målande bara på grund av logistiken eller liknande, det är inte så intressen fungerar och BÅDA måste vara villiga att ge efter. Hästar tar mycket tid och då kanske man även måste vara villig att avstå en tid under barnåren OM man inte kan lösa det på något vis och OM man inte har en partner som är villig att dra ett extra tungt lass. Annars kanske man inte bör skaffa barn om man känner att ens hobby är så mycket viktigare för den ene partens tid är definitivt inte viktigare än den andres.

 

[Killaloe]

Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

Men varför är det din nivå på hobby-utövande som är den rätta? Varför ska hon anpassa sig till det? Och vad säger hon om situationen om ni har pratat om den - vad är hennes lösningar? För återigen, även om andra har gjort lösningar som tex innebär att sälja en häst eller sluta helt (vilket verkar vara lite det du fiskar efter) så innebär det ju inte att det är en lösning för din sambo.

 

[tara]

Skilsmässa vid första barnet är äckligt vanligt. Tragiskt för alla inblandade.

 

[cirkus]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

Vad säger hon? Det är väl ändå hon som fattar beslut runt sin hobby och inte du.

 

[tara]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

40 h är mycket. Ni måste prata för antagligen tävlar hon och går kurser. Det gör inte jag utan jag har hästar och rider. Kommun har gratis samtalshjälp och kyrkan brukar ha också.

 

[Killaloe]

En av mina vänner håller på med hästar och har en son som är några år gammal. Där blev det naturligt att hennes partner fick "dra det tyngre lasset" eftersom hans hobby rent tekniskt sett inte tar lika lång tid. Det förhållandet knakar rejält i fogarna nu då han är missnöjd för att han känner det som att han fått ett så mycket större ansvar, och hon är missnöjd då hon tycker att hon måste få utöva sin hobby.

Fast ärligt, hur många förhållanden bygger inte på att männen är borta och kvinnan drar hela lasset för att männen har ett så viktigt jobb/så viktig fritid? Det är ju det absolut vanligaste att kvinnorna drar det större lasset och konstigt nog verkar de allra relationer överleva det.

 

[macbeth]

Det jag oroar mig för är:

1. Antingen kommer ett avsevärt större ansvar kring barn och hemmet hamna på mig (eftersom jag har inga "stora" hobbies).
2. Vi har ungefär samma ansvar och sysslor, men att för att kunna vara i stallet sover hon 5h/natt och går på knäna vilket leder till att jag ger vika och de blir scenario 1.

Och oavsett så kommer förhållandet bli väldigt lidande...


Har det hänt er? Hur har det varit för er? Hur har det löst sig?

Är du säker på att du är redo för att skaffa barn om tanken på att du ev får göra lite mer skrämmer dig så mycket?

 

[fickan]

Kan ni inte bara vara ett sånt där uppfriskande modernt par där pappa har mer bebistid än mamma? Känns tanken på att behöva vara hemma med barnet så skrämmande så kanske man inte ska ha barn.

 

[stjarnhimmel]

Är du säker på att du är redo för att skaffa barn om tanken på att du ev får göra lite mer skrämmer dig så mycket?

Ja kvinnor är gravida, föder ut ungen, ammar etc. Mycket jobb och stora risker. Så egentligen tycker jag inte det är konstigt om pappan sen tar lite större ansvar. Om man ska tänka ur ett "rättvisetänk ".

 

[Blyger]

Fast ärligt, hur många förhållanden bygger inte på att männen är borta och kvinnan drar hela lasset för att männen har ett så viktigt jobb/så viktig fritid? Det är ju det absolut vanligaste att kvinnorna drar det större lasset och konstigt nog verkar de allra relationer överleva det.

Word.

En vän var gift med en jägare. Tror hellre hon hade varit gift med någon med häst

Och ja, de är skilda idag.

 

[Hyacinth]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

Öm punkt??
Dwt som jag får mest ångest av är att du försöker begränsa henne och nånstans inte tror att hon fattar att barn tar tid.
Fullskötsel, är väl enda tipset jag har. Och att knipa käft om att hon ska begränsa sig.

 

[Petruska]

Oj, där träffade jag visst en väldigt öm punkt. Taffligt ordval från mig.
Det här handlar inte om kontroll eller manipulation. Vi är båda vuxna självständiga individer över 30 och har bott ihop i flera år. Idag lägger hon 40+ h/vecka i stallet och jag är helt okej med det, till och med uppmuntrar för att se henne glad. Jag kanske lägger 4-6h på min.

När ett nytt liv kommer in i bilden ändras spelreglerna, och i ett jämställt förhållande ska ingen ta ett mycket större ansvar. Och har någon en hobby som upptar väldigt mycket tid kan de bli ett problem.

Det var inte alls en öm punkt. Det var du som uttryckte dig väldigt illa. Att du kallar det "taffligt ordval", visar snarare att du inte fattar vidden av hur illa det lät.

Min partner och jag delade under många år upp veckans dagar. Ungefär så här: måndag och onsdag hade jag ansvar för barnet, maten, läggningen och allt sådant som måste göras. Tisdag och torsdag hade partner det ansvaret.

Alltså två dagar av fyra helt lediga för att välja vad man vill göra, i mitt fall då att vara i stallet. Men en kan ju även välja att hänga med familjen, fast då utan direkt ansvar utan för att det är trevligt. Och de två dagarna med ansvar kan en ju ändå åka till stallet, bara en löser det med sitt ansvar för barnet.

Fredag till söndag byggde mer på improvisation och förhandling från helg till helg.