Bukefalos 25 år, Läs mer! Arkivet

Hur ser ni på barn och tävlande?

Status
Stängd för vidare inlägg.

break_a_leg

Trådstartare
Jag har precis suttit och läst en tråd på hoppning om ponnyhoppning, och en del tycker att ponnyryttare beter sig illa.

Vad tycker ni om det här med barn och tävlingar i hoppning/dressyr? Ska man inte få bli ledsen som barn om man är missnöjd med sin ritt? (Nu menar jag inte att slå sin ponny vilket jag tycker är oacceptabelt, men kanske gråta en skvätt eller muttra lite)

Jag kan ju hålla med om att en del b-ponnyryttare (främst i hoppning) rider oerhört "fult", men samtidigt så tycker inte jag att man ska behöva vänta med sitt tävlande till man är stor nog för d-ponny.

Vad tycker ni? Ni som har barn som tävlar, när började de?
 
X

Xeline

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Mina började tävla i sjuårsåldern, först på klubbtävlingar på hemmaplan, sen tävlade de ponnygalopp och i 8 årsåldern började de med sina B-ponnyer.

De har varit missnöjda med ritter även om de blivit placerade - så det har handlat mer om hur ritten i sig varit än om de blivit placerade. Men det beror på den fostran de har i ridningen av sin tränare och så. De har ALDRIG varit arg på ponnyn, bara på sig själva.

De ser med avsmak på ungar och vuxna som skyller sina tillkortakommanden på hästarna, likaså har de svårt med såna som inte RIDER utan som använder skarpa bett och gramaner istället för att lära sig grunder. Men som sagt deras syn är väldigt färgad av träningen de har fått.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Jag håller med dig. Tycker också att föräldrarna har ett väldigt stort ansvar att se till att eventuell besvikelse inte går ut över ponnyn.
"Ful" ridning finns det ju överallt, tom på intenationella storhäst tävlingar! Det är ju inte straffbart att rida illa =)
Min son är sex år och han ska debutera på sin shettis imorgon, han har tjatat i ett halvår att få vara med så imorgon blir det för mamma att leda ponnyn runt en 30cm bana!
Vi har pratat mkt om det här med att man inte kan vinna varje gång (sonen är extremt tävlingsinriktad) och att tävlingen imorgon ENDAST är träningstävling och att ingen vinner eller förlorar, alla som kommer in på banan får pris!
Mamma är nog mer nervös än sonen kan tilläggas =)
 
G

Geshira

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Knepigt det här med tävlande, vare sig det handlar om barn eller vuxna.
Man ska väl också komma ihåg att äpplet inte faller så långt från äppelträdet.

Jag har jättehöga krav på mig själv när jag tävlar. Det är ingen annan som lägger dem på mig, utan jag är hypernervös och om det inte går bra så behöver jag en stund för mig själv där jag kan gå omkring och hata allt och alla (mig själv mest) och väsa fula saker. Har jag fått den stunden så lugnar jag ner mig och kan se det hela lite mer nyanserat och börja göra en mer normal analys av vad som hände och varför.

Blir jag pressad när jag är nervös så blir jag otrevlig. Kan inte hejda mig utan då, pinsamt nog, säger jag precis det jag har har på hjärnan. Det kan kännas jättehemskt efteråt för det är inte personligt egentligen, utan det är bara att jag kokar över p g a nerverna.

Därför (nu kommer jag äntligen till sakfrågan!) så kan jag inte heller ställa KRAV på mina barn att de ska se ut trevliga och glada ut på tävlingar om de inte känner sig så.
De får dock inte låta besvikelser gå ut över ponnyn - det är en lag! Sedan försöker jag hjälpa dem att se sin insats i en bra dager, alltså sådant jag ofta misslyckas med själv i första rycket. Att se det som fungerade och inte snöa in på det som inte fungerade. Att se tävlingen som en träning. Men med tanke på att det är en träning så kan man inte räkna med att barnen ska lyckas med allt, vare sig tävlingsmässigt som känslomässigt.
 
C

chrysler

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Det finns barn som absolut inte klarar av att tävla för att de förlorar å mår dåligt av det men det är föräldrarnas ansvar att bedöma om deras barn är mogen för tävling eller inte.Visst ska man få vara besviken på en dålig ritt, det är ju alla världsryttare oxå å det är nog mkt av det som driver en ryttare till att bli ännu bättre å mer målmedveten.Jag har aldrig varit missnöjd bara jag kommit placerad, har inga mål att vinna tävlingar å det gör mej nog till en ganska dålig tävlingsmänniska :smirk:
 

break_a_leg

Trådstartare
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

När det gäller barn så tror jag att man måste "ta bort" att det viktigaste är att vinna. Vi har satt som mål att inte komma sist i stället (i mitt fall handlar det om en 9-åring). De gånger det har blivit vinster är det som om det är VM som har vunnits:)
 
C

chrysler

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Fantastiskt!!Ni har exakt samma mål som mej!
Det viktiga är ju faktiskt att barnen har föräldrar som stöttar dem hur det än går å föklarar att man inte är en bättre människa bara för att man vinner mkt tävlingar, alla har olika saker de är bäst på.

Hade en kompis närjag var liten som tävlade mkt, det var mest hennes pappa som följde med å hon var väligt framgångsrik(tävlade väl från 10,11 års åldern till kanske 15 års åldern ganska intensivt).
När hon kommit 2a på länets största tävling å jag berömde henne å sa att hon var så himla duktig å begåvad, vet du vad hennes pappa sa?

"Äh, 1a är det enda som räknas!Hon kom bara 2a å det var dåligt,jaja men det är bara att försöka nästa år igen"!!???
Jag är fortfarande chockerad.Med såna föräldrar , vem behöver fiender som trycker ner en? :(
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Självklart måste man få vara besviken om ens ritt inte gick som man hade tänkt sig, men som sagt man får aldrig någonsin låta det gå ut över hästen! Men man måste inte vara på strålande humör om man har fått 45 fel...

Som sagt beror det nog väldigt mycket på föräldrar och uppfostran, eftersom jag själv är så extremt lite tävlingsmänniska så hoppas jag att jag kommer att kunna stötta elin på ett bra sätt den dag hon ev kommer att tävla i någon sport. Att helt enkelt förklara innan tävlingen att det handlar om att göra sitt bästa och kanske efteråt kunna fundera på vad som var bra och vad som var mindre bra och vad man kan göra något åt. Men det beror ju även mycket på ålder, en sexåring skulle jag inte "kräva" ska fundera på vad den kan göra bättre men däremot kanske en 12 åring som har tävlat något år.
 
V

Vaccan

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Beror på vilken nivå av tävling och hur mogen barnet är.
Oavsett vilken ska man aldrig överföra sin egen besvikelse eller ilska på barnet i stilen "jävla domarjävel som dömer efter egna ritningar" (har jag hört en pappa säja efter en dressyrstart, ungen var typ 11 :angel: ).
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Det ar klart att man far bli ledsen och besviken pa sej sjalv om man inte gjort sitt basta, eller om ritten var mycket dalig. Men jag tycker inte att man far borja grata bara for att man inte blev placerad, eller gick felfritt.

Jag tycker att det ar nyttigt for barn att tavla, men de ska ha klart for sej varfor de tavlar. Ibland handlar det om att utbilda ponnyn, ibland handlar det om att forbereda sej infor en storre tavling, ibland handlar det om att bara gora ett bra jobb - och ibland handlar det om att vinna!!
Som foralder, eller tranare, maste man faktiskt fa vara lite tuff mot barnen ocksa och inte lata dem gora som de vill. Att barnen slar till sin ponny med spo efter att den vagrat pa ett hinder tal jag, de far sla bast de vill (en liten arm som haller i ett 35:- spo kan inte gora sa mycket skada), men man rycker aldrig en ponny/hast i munnen - det ar en riktig ful grej, som dessutom ar illviljande och elak.
Dessutom far barn inte ha sporrar innan de natt en alder dar de verkligen forstar varfor de har sporrar - och faktiskt behover dem. En ryttare som tavlar LC pa b-ponny behover inga sporrar!! Da ar det nagonting som ar verkligt fel.
Att en 16-aring behover sporrar pa sin MSVA d-ponny fattar jag, i de klasserna behover man ibland lite extra hjalp. Men inte ska smaungar sitta med sporrar i smaklasser!!
Om barnen sjalva vill ha resultat ska de pushas till en grans. Men om barnet inte alls ar sa tavlingsinriktad, ska man som foralder inte vara over-tavlingsinriktad heller.
Om ponnyn behover ett starkare bett sa ska ponnyn ha ett starkare bett, det maste vara sakert att rida ponnyn!
Daremot satter jag mej emot om de vill ha avancerade saker pa ponnierna, eller har grejer som de egentligen inte vet vad de ar till for. Jag har som motto att barnet maste klara av att ta isar och satta ihop utrustningen, sadla och transa hasten med all utrustning innan den far rida med utrustningen. Fattar barnet hur det fungerar och varfor det fungerar som det gor, sa ar barnet moget for att rida med de sakerna.

Manga foraldrar tar barnens tavlande mycket seriost, och det kan jag faktiskt forsta. Jag har medlidande for foraldrar som koper en ponny for flera hundra tusen och hoppas pa resultat, men som inte ens gar felfritt i LB. Da forstar jag att man som foralder blir arg pa barnet om barnet inte gor det basta h*n kan. Som foralder, och ekonomiskt ansvarig, hoppas man pa att fa tillbaka de pengarna man spenderade.

Dock ska ridsporten alltid vara kul. Man tavlar for att traffa nya kompisar, testa sej sjalv i jamforelse med andra, utvecklas i sin ridning och ha skoj i forsta hand. Om det inte ar kul langre, sa ar det nagonting om inte star ratt till.
 
Senast ändrad:

break_a_leg

Trådstartare
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

ramonarunds skrev:
Manga foraldrar tar barnens tavlande mycket seriost, och det kan jag faktiskt forsta. Jag har medlidande for foraldrar som koper en ponny for flera hundra tusen och hoppas pa resultat, men som inte ens gar felfritt i LB. Da forstar jag att man som foralder blir arg pa barnet om barnet inte gor det basta h*n kan. Som foralder, och ekonomiskt ansvarig, hoppas man pa att fa tillbaka de pengarna man spenderade.

Här måste jag få tycka något helt annat...Man kan ju aldrig belasta barnet med hur dyr ponnyn var vid inköpet :crazy: Bara för att man köper en dyr ponny så kommer ju inte rosetterna med posten.
 
G

Geshira

Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Den pappan var ju verkligen en hästvärldens svar på "hockeyfarsorna"...

Tänkte bara tillägga något jag kom att tänka på.

Förr eller senare börjar ju barnen sätta upp mål för sitt tävlande. Det jag sagt till min äldsta dotter (16 år nu) är att att om hon VILL att det ska gå så bra på tävlingarna som hon säger, så måste det till att vara lite seriös vad gäller träning och förberedelser inför tävlingen.

Om man inte tränat ordentligt innan så kan man inte heller sätta upp målet att placera sig! Då kanske det faktiskt ska till lite självdisciplin de där kalla, mörka vinterkvällarna och sticka ut och träna trots att det inte bara är roligt hela tiden.

Skulle hon däremot säga att "Jag tävlar bara för att det är kul och jag bryr mig inte om att försöka bli placerad", ja då är läget annorlunda. Då lägger man sig på en nivå som inte kräver så mycket förberedelser och så mycket självdisciplin. Det gäller så att säga att lägga sig på en realistisk nivå. Vill man tävla och vinna så kanske det krävs lite blod svett och tårar med jämna mellanrum även om man är barn. Är man inte villig att satsa på så mycket, så får man sänka ambitionerna. Annars blir man besviken.

Men det ska vara BARNENS mål och inte förälderns mål, precis som många sagt. Som förälder får man dock vara så ärlig att man berättar vad som krävs för att leva upp till ett högt satt mål. Det är dock inte värre än att man omformulerar målet om det kräver för mycket för att uppnås.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Det ar sjalvklart att man ska belasta barnet med hur dyr ponnyn var, for det handlar faktiskt om att veta vardet av det man har!! Har man en dyr ponny sa tar man hand om den och tranar den som den ska. Har man inte samma ambitionsniva, kan barnet fa en lite billigare ponny och heller inte ha samma krav pa traning. Givetvis ska alla ponnier, oavsett pris, fa samma vard, men har man en dyrare ponny sa SKA man trana seriost. Och vill barnet utvecklas med en ungponny eller mindre utbildad ponny sa kan man aven ga den vagen.
Man koper ju inte en dyr ponny om barnet inte vill ha den, eller hur? Man koper en dyrare ponny for att barnet vill ha resultat och vara mer serios - ha en fardig ponny som ligger pa en hogre niva.
Men sa ar det precis som Geshira sager, vill man ha resultat sa kravs det forberedelser och traning.
Manga koper en fardig ponny och tanker att ponnyn kommer att fortsatta vara fardig av sej sjalv, men sa latt ar det ju inte. Det kravs alltid traning och vettig planering for att man ska na resultat.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Mina barn börjar tävla som 3 åringar. Lead Rein med ledare i skritt och trav. Ett bra sätt att starta sin tävlingkarriär på. Här på ön har vi dessutom dressyr L:D samt hoppning över liggande bommar med ledare för de små. Ju tidigare de kommer ut på tävlingsbanan desstu tidigare lär de sig att uppföra sig.
Det är inte alltid lätt. Min 10 åriga dotter blev så besviken över att komma 3a i dressyr i somras på sin ungponny att hon vägrade ta emot priset. Hon fick klia av hästen, leda av den från banan och sedan gå in och be domaren om ursäkt, offentligt! Kan låta hårt men efter det har hon skött sig.
De får tidigt välja om de vill vara med. Jag är ingen ponnymorsa som tvingar dem att vara med. De får dessutom visa sina egna ponnier på utställningarna. Vad gör det att ponnyn får något poäng lägre i bedömningen den dagen. Jag tror att det är bra för tävlingsnerverna att få komma ut tidigt utan krav. Småtävlingar med rosetter till alla barnen är trevliga upp till 10 års ålder, sen ska de ut på lite mer konkurrens..
Kan nämna att mina barn får rida med sporrar även om de bara tävlar L:C på sina B-ponnisar. Sen jag satte på Therese sporrar så har hon återigen fått tillbaka sin mjuka fina sits. Innan så var det varning för kosparkar när B-ponnyn hellre ville vila i ena hörnan och inte brydde sig om den lilla 35kr pisken. Sporre vs pisk är nog individuelt och beroende på ryttare och häst. Jag föredrar en prydlig sits med små rörelser än en unge som sitter och kosparkar sin ponny så både händer och fötter flyger omkring och en pisk som viner hela tiden.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Man kan inte kräva rosetter bara för att barnet får en dyrare ponny, men som Ramona sa, man kan begära mera allvar. Man lägger inte 100 000 kronor på en ponny för att barnet ska ha en gullig kompis att rida i skogen och kanske tävla någon ld på. Är det det barnet vill så ska h*n naturligtvis få det, men man köper ponny efter behov. Det gäller ju att föräldern och barnet är överens om vad de vill, och det är kanske där det brister ibland.

Jag har blivit arg på min dotter då hon gjort ett kass resultat. Om hon slarvat då hon gått banan, eller inte ridit fram ordentligt. Väljer man att tävla så gör man inte så. Man har roligt och umgås med kompisarna mellan klasserna, men när det är dags för bangång är det koncentration som gäller. Å andra sidan berömmer jag alltid om hon gör sitt bästa, även om hon blir utesluten. Dessutom måste man som någon sa, ha olika mål med olika rundor, det är ju inte alltid rosetten som är målet. Dottern har (förutom sin tävlingsponny), en ungponny som ska runt lungt och fint, också rider hon några ponysar som ska säljas och som hon alltså bara rider en period. Där gör man bara vad ägaren säger. Ger nyttig erfarenhet att lära sig lägga olika mål för olika ponnysar.

Någonstans är det dock så att om barnet har ett intresse som tar större delen av förälderna fritid och ekonomi, så gör man sitt bästa. Jag vet barn som gång på gång glömt utrustning hemma, struntar i att gå banan och därför rider fel väg, rider fram slarvigt, glömmer dressyrprogrammet eftersom de inte tränat hemma, glömmer spänna sadelgjorden. Osv. Tävling efter tävling. Där hade jag slutat betala tävlingsavgifter för länge sedan och ägnat helgerna åt något annat.

Ang spö, sporrar och skarpa bett så är det en mognadsfråga. Min dotter rider med både spö och sporrar. Hon har en stadig skänkel och bra omdömme. Möjligen är hon lite för snäll ibland (och det är inte hennes ponny :angel: ). Och min åsikt är hellre ett skarpare bett och en mjuk hand med snabb eftergift än att sitta och dra och dra och dra i en ponny som bara blir starkare och starkare. Idealet med en ponny som är mjuk och känslig är tyvärr sällsynt.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

ramonarunds skrev:
Jag har medlidande for foraldrar som koper en ponny for flera hundra tusen och hoppas pa resultat, men som inte ens gar felfritt i LB. Da forstar jag att man som foralder blir arg pa barnet om barnet inte gor det basta h*n kan. Som foralder, och ekonomiskt ansvarig, hoppas man pa att fa tillbaka de pengarna man spenderade.

Där håller jag inte alls med dig. Om man som förälder ser barnet som nåt man investerar pengar i för att få tillbaka de pengarna - då är man illa ute. Särskilt om man är barnet.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Jag har träffat många ponnyföräldrar genom åren som faktsikt har köpt dyra och "svåra" tävlingsponnyer till sina barn trots att barnen varit rädda för ponnyn ifråga och som knappast vågar ens skritta dom. Så ska dom hoppa och tävla och fara fram och vara rädda mest hela tiden.

Dessa föräldrar klarar inte av att själva tävla i någon gren och så ska dom jaga ära genom sina barn.

Ofta men inte alltid är det okunniga föräldrar som inte vet så mycket om hästar. Vad dom inte fattar är att barnet skulle ha större framgång på tävlingsbanan på " snälla tjocka korsningen mellan shettis och gotlandruss prima bussiga barnponnyn tm" än på " dyra irländska och ganska stora fullblodskorsningen elitponnyn tm". Och att det faktiskt är roligare för föräldern om barnet inte börjar tvärvägra att hålla på med hästar så fort det börjar bli litet äldre och ha en egen vilja.

Jag minns en förälder som var verkligen förvånad när deras barn frivilligt galopperade i paddocken och hoppade små hinder på mitt gotlandsruss med kommentaren hon vill ju aldrig knappt ens trava hemma. Varpå jag naturligtvis kom med rekommendationen att sälja den andra hästen och skaffa en verkligt bussig barnponny till barnet just för att det är viktigare att ha kul och känna sig trygg på hästryggen för ett barn än att " kanske" om man inte ramlar av och slår sig "vinna ett pris".

Och att även en billig "busk" ponny många gånger med klok träning och utbildning kan utvecklas till en bra tävlingsponny,bara den är frisk och arbetsvillig.

Sedan kan man ju med ett osäkert barn som faktiskt VILL tävla prova litet lugnare tävlingsgrenar tex dressyr eller distans. Eller westernridningens pleasure och trailklasser eller varför inte ponnytrav där man även om det går fort sitter bakom och kör och inte uppe på hästen. I ponnytrav får man ju dessutom tävla sin ponny i mycket högre ålder som kusk än i hoppning och dresssyr så man behöver ju inte köpa större ponnyer hela tiden.

Allt är ju inte hoppning!

/KT
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Precis vad jag menade när jag skrev : "Det gäller ju att föräldern och barnet är överens om vad de vill, och det är kanske där det brister ibland."

Men det har ju inte bara med tävling att göra, utan kanske hur man ser på relationen ponny-barn. Har man ett barn som är lyckligast av att luffa i skogen så är det ju det man ska stötta och köpa ponny till. Lika illa är det när ett barn vill träna och tävla och inte får backning där. Vi måste komma ihåg att ponnytävlingar (oavsett gren) kräver föräldrastöd om man ska ha en chans.
 
Sv: Hur ser ni på barn och tävlande?

Som du fjäskar. Är du ute efter såsreceptet från lammtråden på senior? ;)
 
Senast ändrad:
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
31
· Visningar
3 968
Småbarn Det här är en ganska känslig tråd för mig så tänk gärna på det i era svar. Jag har en vän som själv inte har barn men säger sig vilja...
2 3
Svar
41
· Visningar
4 049
Övr.Barn Har en son på 6 år. Han är utredd som 4,5 åring för autism,men då han fick normalt resultat på pappret så slogs det bort. Nu började...
2 3
Svar
45
· Visningar
4 165
Ridning Jag har ett 7- årigt sto som jag ägt sen hon föddes. Hon har en del åsikter, humör och integritet och testar andra som ska hantera henne...
2
Svar
22
· Visningar
2 971

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp