Hur tar man upp nåt sånt här?

Sv: Hur tar man upp nåt sånt här?

Tycker det är superkul att följa relations- och dejtingtrådar så jag har hängt lite bakom kulisserna här. Vad sa ni då ni pratade? *nyfiken* :angel:

Angående tid så är det där nog väldigt individuellt. I slutändan går det inte att jämföra mellan relationer.

För egen del har jag haft en tendens att kasta mig in i relationer. Ingen av dem har blivit bra. Detta tror jag dock inte går att skylla på att jag kastade mig in i det för fort, utan för att det var med helt fel personer. I det här fallet gjorde jag det nog fort också för att jag var kärlekstörstande och mådde dåligt. Men sedan finns det ju alla dem som träffar varandra, mår bra och bara vet direkt också.:)

Har för närvarande ett förhållande sen, enligt mig, ca 3 månader tillbaka. Så det är ganska färskt. Han och jag träffades första gången för snart ett år sedan men sågs inte mycket, hamnade på samma arbetsplats men jobbade inte ihop. I juni började vi plötsligt att jobba tillsammans och stämningen blev genast flirtig. Jag försökte då intala mig att inte ens fortsätta flirta, avskräckt från tidigare destruktiva förhållanden.

Han slutade jobbet i slutet av juni och kontaktade mig tre veckor senare. Bjöd ut mig på vad som blev en picknick. Jag tyckte han var fruktansvärt attraktiv och vi har sjukt mycket gemensamt... Vilket gjorde mig livrädd. Vi sågs väldigt sporadiskt i början och sa att vi inte var så seriösa efter att jag avslöjat min rädsla för seriösa förhållanden och känslor. Vi skulle mer el mindre vara kk:s. Men grejen var att vi i princip aldrig hade sex utan hamnade på en massa romantiska dejter istället...

Hela första tiden var väldigt strulig då jag mellan varven blev stel och avvaktande. Men han tog det otroligt lugnt och lyckades göra mig tryggare och tryggare. Trodde aldrig någon skulle lyckas, men han rev försiktigt en efter en av mina murar. I oktober erkände jag mina känslor för både honom och mig själv. En månad senare ville jag avsluta det hela för att mina känslor blivit så starka. Men det gick givetvis inte. Istället erkände jag att vi var ett par och att jag faktisk bara vill vara med honom. Han har fått stå ut med mycket på vägen och har haft ett enormt tålamod med mig. :love:

Så det här har tagit längre tid än mina tidigare förhållanden, men det var precis vad jag behövde. Det tog tid för mig att våga släppa in någon på det sättet igen.
 
Sv: Hur tar man upp nåt sånt här?

jag har upplevt hittills att de gånger jag flytt har det inte varit rätt. Nuvarande partnern träffade jag några timmar på en fest, kunde inte sluta tänka på, grät över att "det aldrig skulle bli något" på en fest veckan efter, två veckor senare bjöd jag in honom på fest, han stannade ett dygn. Vi träffades dagen efter tillsammans med hans kompisar och såg på film, han bjöd mig på fest en tisdag (haha??) vi träffades på fredagen och öh seadn dess har vi träffats varje dag. Det gick kanske fort, men det är även den kärleksrelation jag haft som känts mest rätt och naturlig från början till slut.

vi "blev tillsammans" efter att vi träffats dagligen och sovit ihop en vecka. Han frågade väl typ om jag tyckte att vi borde ha en uttalad relation och det tyckte jag väl, eftersom det kändes så rätt. Det känns fortfarande rätt och mitt råd är väl, gå på magkänsla. Säg åt dig själv att du tänker för mycket om du känner att du "tänker sönder grejer", att du ska go with the flow en viss tid och när den perioden du bestämt gått, kan du stämma möte med dig själv igen och tänka igenom vad-det-nu-var du grubblade sönder för en vecka sedan. ;)

Det här var ett väldigt bra tips! Tack! Det ska jag nu göra, no more grubblande!

*KL*

I alla fall så tog jag den berömda tjuren vid hornen idag och ja, ni hade rätt - ingen big deal ;) Så det känns skönt att ha det överstökat, trots att jag var väldigt nervös :p Men nu vet jag i alla fall "hur låg profil" vi ska hålla i skolan - skönt att slippa vara rädd för att trampa på onödiga tår!
 
Sv: Hur tar man upp nåt sånt här?

Vi "bestämde" inte så mycket, vi ska låta det komma som det kommer. Men vi var båda överens om att vi inte vill skylta för mycket med vårt vad-det-nu-är i skolan och att om nån av oss får en direkt fråga så svarar vi, typ, men inte att vi berättar något på egen hand ;) så det känns skönt att veta hur man ska bete sig iaf :)
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Halloj! Jag ska börja plugga på universitet! Det är något jag verkligen, verkligen kämpat för och jag så peppad på utbildningen...
3 4 5
Svar
84
· Visningar
3 108
Senast: Araminta
·
Relationer Hej! Vill börja med att- ja absolut det bästa är ju att bara fråga. MEN nu vill jag fråga här först ;) Snapade med en kille i ca 1...
Svar
11
· Visningar
1 017
Senast: tanten
·
Kropp & Själ 40 närmar sig. Vikten går uppåt och jag har skaffat gymkort. Att reglera vikten med födointaget fungerar inte på mig, så min tanke är...
7 8 9
Svar
170
· Visningar
9 870
Senast: SiZo
·
Hemmet Jag ska sälja mitt hus och min exman vill köpa det. Jag köpte ut honom från det vid vår skilsmässa för nästan ett år sedan. Jag köpte...
2
Svar
24
· Visningar
2 135
Senast: G-uldlock
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp