Hur träffades ni ?

[Beckham]

Vi var båda ledare på ett ungdomsläger i vår gemensamma sport. Efter en vecka ringde han och vi pratade i tre timmar. Det är 30 år sen. Vilken tur jag hade den gången! Varje kväll som jag lägger mig i sängen med kinden mot hans axel tackar jag någon högre makt. Vi är fortfarande lika tramsigt förälskade.

 

[Killaloe]

Vi åt lunch ihop eftersom en kompis till mig/kollega till sambon tyckte att vi borde göra det, så vi gjorde det helt enkelt Sambon var inte imponerad av min bilkörning till restaurangen (enligt sambon en nära döden-upplevelse, enligt mig en överreaktion ) och är det fortfarande inte såhär åtta år senare. Jag tyckte sambon var lite av en fantasilös torrboll och det har inte direkt förändrats. Känns skönt ändå på något vis att vissa saker är sig lika

 

[Stoplookingatmyass]

Jag arbetade på hästgård på island, hade bestämt mig för att ta avstånd från karlar och bara vara då jag lämnat två olika off and on killar hemma i Sverige.
Hade vart på island i kanske 2 veckor när jag startade upp min Badoo igen, för att kolla utbudet och i bästa fall hitta någon som kunde visa mig runt i landet. Alla tjejer på gården var tokiga i att dejta, parta och tindra.

Av någon märklig anledning hade jag fått plus versionen av Badoo, där man kan se alla som tryckt ja på ens profil. Så kikade lite där ibland för att se om någon verkade intressant. Pratade lite med några men fastnade inte direkt för någon. Sedan hade en lite yngre kille tryckt ja på mig så besökte hans sida och bestämde mig för att trycka ja och även skicka ett meddelande (i vanliga fall väntar jag inprincip alltid på att killen ska skriva). Vi började prata lite och det visade sig att han arbetade bara 10 min ifrån gården där jag befann mig. Han frågade ut mig på kaffe några gånger men jag sa nej.. och han frågade om vi skulle äta hummersoppa på en restaurang. Sa fortfarande nej, delvis för att jag varken äter skaldjur eller dricker kaffe
Sedan någon dag senare hade jag en dag ledigt och frågade om han ville med till poolen i den lilla byn. Han sa ja, efter besöket vid utomhus poolen blev det 2 rätters inklusive hummersoppa och en vända till Seljalandsfoss eftersom jag sa att han kan ta mig vart som helst för jag hade ju inte hunnit se något i landet ännu.
Efter det så fortsatte han att hämta upp mig på min lediga dag och ta mig ut på äventyr..

Sedan dess har vi hängt ihop. Jag flyttade tillbaka till Sverige förra sommaren, sade sedan upp mig i våras från mitt jobb där hemma och flyttade till island i slutet på april iår, är fortfarande kvar och fått uppleva massa platser som bara en äkta islänning känner till
Men det blir flytt hem till Sverige igen i slutet på november och han skall följa med och bo där med mig! Spännande!

 

[Nepenthe]

Började en ny installatör på jobbet. Jag brukar verkligen inte bry mig men fy tusan va snygg han är Långt mörkt hår i toffs, skägg, tatuerade vältränade armar och jag märkte att han försökte få ögonkontakt.
Stalkade honom såklart och såg att han var gift.. så alla försök till kontakt han gjorde avvisade jag. Jag kunde inte titta i hans ögon för då skulle alla se de skulle se hur jag bara försvann från omvärlden och föll handlöst. Jag vet att det kändes i hela kroppen så fort han var nära, hörde jag hans röst fick jag rysningar så håret i nacken reste sig och jag blev varm i hela kroppen.

Sen fick jag höra att han låg i skilsmässa och jag släppte lite på mina spärrar. Vi pratade om allt och när det var han och jag var det bara vi. Som en bubbla och allt annat var suddigt, obetydligt.
Vi kunde sitta mitt bland folk i matsalen men det enda jag såg var han.

Jag passade på att hoppa min unghäst över en stock i hagen och bryta foten han ringde varje dag kl9 och det gjorde att jag gick upp varje dag och tog tag i mitt liv. Som var ensamt och jobbigt under den tiden men våra samtal gjorde att allt flöt på så mycket snabbare
Fick vara med under nästan hela hans arbetsdag hemma från soffan.

Sen kom han hem till mig en kväll och förklarade att han och hans ex brutit men de skulle ta det steg för steg pga barnen. Jag kände att jag inte ville falla men jag kunde inte dölja det, jag var kär i honom och jag är det än

Short story: På jobbet

 

[athena_arabians]

Vi åt lunch ihop eftersom en kompis till mig/kollega till sambon tyckte att vi borde göra det, så vi gjorde det helt enkelt Sambon var inte imponerad av min bilkörning till restaurangen (enligt sambon en nära döden-upplevelse, enligt mig en överreaktion ) och är det fortfarande inte såhär åtta år senare. Jag tyckte sambon var lite av en fantasilös torrboll och det har inte direkt förändrats. Känns skönt ändå på något vis att vissa saker är sig lika

Är det han som kör nu?

Min särbo är extremt åkrädd så att han är lugn när jag kör är ett mycket gott betyg åt min körförmåga

 

[Bison]

Jag skulle lära en kollega att använda Tinder på en rast. Gav honom min telefon, visade de olika funktionerna och lät honom swipa en stund. Tydligen drog han höger på ett helt gäng och det blev några matchningar.
En av dem skrev till mig, jag var helt ointresserad, han såg sur och tråkig ut på bilden och var allt jag inte ville ha. Vänster, barn och i en stad 25 mil bort.

Jag svarade kort och tjurigt på det mesta men han var envis och vi bokade in en dejt. Jag såg det mest som ett sett att fördriva tiden på min rast men vi klickade otroligt bra och skrattade oss igenom hela kvällen. Efter det har vi fortsatt ses så ofta vi kan och har lika roligt varje gång

 

[megasus]

Vi gick på samma gymnasieskola, han ett år yngre än jag. Jag tyckte han var så jäkla snygg och spanade på honom varje chans jag fick. Onsdagar var veckans högtidsdag för då hade min klass Naturkunskap nere i naturvetarnas byggnad där han höll hus.

Kruxet/-n var väl dock att jag dels var i ett (riktigt dåligt) förhållande och dels att jag var feg. Minns iallafall att jag skickade ett anonymt mail till honom och sa att det fanns någon på skolan som tyckte att han var väldigt snygg, men vågade aldrig avslöja mig.

Well well, det var först efter att jag hade tagit studenten och flyttat för att börja plugga på högskolan som vi började skriva lite till varandra på MSN (fortfarande osäker på hur vi kom till den punkten). Han var dock inte superkul att skriva med (han har aldrig varit jätterolig att konversera med i skrift. Är en sån där som på riktigt kan svara "Ok" på ett "Jag saknar dig" ), och ja jag var ju fortfarande (eller snarare återigen...) i mitt dåliga förhållande.

Men när jag fick veta att han börjat dejta en annan tjej och jag blev mer svartsjuk av det än när min dåvarande pojkvän var otrogen mot mig så fick jag lite att fundera över och såg åtminstone till att en gång för alla göra mig av med puckot jag var tillsammans med.

Det blev heller inget seriöst med tjejen han dejtade, och en tid senare frågade han helt out of the blue om vi inte skulle ses för en fika till helgen. Jag hade ändå planerat ett besök till hemstaden då, så vi körde på det.
Han visade sig vara så mycket härligare att umgås med in real life, och att han var snygg som fasiken visste jag ju sedan flera år tillbaka.
Så det blev vi efter det och är fortfarande vi så här 12 år senare.

 

[Killaloe]

Är det han som kör nu?

Min särbo är extremt åkrädd så att han är lugn när jag kör är ett mycket gott betyg åt min körförmåga

Eh nej, verkligen inte! Han kör som en kratta och jag avskyr att sitta bredvid men eh, vi har numera två bilar

 

[Hyacinth]

VI träffades på en restaurang på min födelsedag, när jag var ute med min dåvarande partner.

 

[inverterad]

Jag var nybliven singel och skulle absoluuuuut inte träffa någon ny, utan hade bestämt mig för att vara singel och leva livet i minst ett år. Vi fick kontakt på Mazily efter att han skrivit nåt extremt sarkastiskt och roligt i flödet, som jag kommenterade på. Sen skickade vi långa mail hela dagarna, och startade ett samtal som har pågått oavbrutet sen dess. En månad senare skulle han åka båt genom en slussled i Sverige och hoppade av i min stad. En timmes fika blev en övernattning där vi hade om möjligt ännu mer att prata om än på nätet, och nästa vecka kom han tillbaka igen. En månad efter det flyttade han in, och nu fyra år senare är vi gifta och har hus och en dotter som är 2 år gammal.

 

[AraSlei]

Vi träffades på en lokal plojgrej där man utklädd går 1,2 mil offroad i skogen och gör stationer längs vägen. Jag var med i Vinarlaget och vi tog vårt namn på fullaste allvar, han var utklädd till busskonduktör med alldeles för stor kostym. Han var en av sex som kånkade på en 110-kilos buss gjord i MDF och min kompis lappade med en missriktad sving till mig med en gren i pannan när vi körde baseball i väntan på en av stationerna. Skapligt alkoholrusiga, svettiga och jag med en bula i pannan värdig en enhörning, lyckades vi på något sätt få ett intresse för varandra när vi kom att vänta bredvid varandra i kön till en station

Med tanke på omständigheterna och min aktningsvärda ålder önskar jag att det var väldigt mycket längre sedan vi träffades men jag skyller på att det nog faktiskt var min senaste karatefylla..
Det är 2,5 år sedan nu, och jag hoppas på många fler

 

[Miiikaela_]

Min bästa kompis flyttade till Stockholm för att plugga, där träffade hon T som läste annan linje men som pluggade och hängde på samma ställe. De blev tillsammans och hängde ihop i några månader. Se fortsatte att vara kompisar även efteråt. Jag träffade T första gången 2011 tror jag då han var tillsammans med min bästa kompis. Sen har vi hängt på diverse festivaler och spelningar med tillhörande fester sen dess. Jag har aldrig sett på honom på annat sätt än kompis. Av förklarliga skäl kanske jag har dessutom alltid varit upptagen. Haft ett gott öga för honom till och från har jag däremot haft vid senare tillfälle. Sjukt kul kille!

Han påminde mig varje år om att jag skulle springa Göteborgsvarvet med honom igen, jag lovade från år till år att nästa år då ska jag springa. Förra året började vi prata mer under våren och sen blev det som det blev. (och jag kollade även med bästis att det var okej för henne och hon var bara glad över det hela). Han kom ner till mig ett par dagar på sin semester efter dagligt prat i 1,5 månad, sen åkte jag med mina föräldrar till Gotland där han var på semester (och kommer ifrån) och vi umgicks en del och sen följde han med mig till Göteborg igen och stannade ett par veckor. Efter det så pendlade vi fram och tillbaka Göteborg-Sthlm innan han flyttade ner i december! kändes så självklart redan från början när vi väl introducerat det hela, även om en del varit lite frågande till det här bästa kompisens ex men för alla involverade fungerar det utmärkt och vi umgås allihop så ofta vi kan!

 

[Eloise]

Vi träffades på tinder.

Mannen var 130 mil hemifrån på jobb i min hemstad. Jag undrade vad han sökte på tinder så långt hemifrån när han dessutom skulle åka hem tre dagar senare. Förströelse var svaret och jag sa att om vin och sex räknades till den kategorin kunde han väl komma över vid 19-tiden..

Efter att ha skjutit på tiden den där tisdagkvällen flera gånger så var klockan 22, han hade valsat runt i fel trappuppgång och trodde jag blåst honom och snart skulle han bli rånad av tio stora snubbar så lyckades han hitta min dörr. När jag öppnade stod han där i kostym och slips, jag undrade lite vad det var för bibelförsäljare jag egentligen bjudit hem..

Det blev inget sex, varken den tisdagkvällen, eller onsdagen, torsdagen, fredagen eller på helgen när han bokat om sin hemresa.
Istället spenderade vi tiden med att hångla och prata.
Han fortsatte frekvent att hälsa på nästan varannan helg och samlade bra med bonuspoäng på flyget mellan Malmö-Umeå.
Vi höll det ganska casual och pratade aldrig känslor, jag tänkte avsluta efter sommaren, pendlandet sög musten ur mig.
När jag råkade få nys om att han dejtat andra samtidigt så blev jag vansinnigt ledsen och insåg att jag faktiskt ville vara med honom på riktigt.
Det föranledde vårt första riktigt djupa samtal, och sen gick det av bara farten.

11 månader efter vi först träffats flyttade han ner till mig, ett halvår efter det gifte vi oss och hann köpa hus två dagar innan bröllopet.
På söndag firar vi ettårig bröllopsdag!
Han får mig att bli en bättre version av mig själv

 

[transmission]

Tinder! Jag var nybliven singel, ville festa och ligga runt. En efterfest (typ kl 05:30) skickade jag flera meddelanden i stil med ”hej!”. T var en av dom svarade! Vi skrev ett tag och först tänkte jag att han måste vara lite slö och outbildad för att han skrev så slarvigt (gud så fördomsfullt) men jag var ändå inte ute efter något seriöst så vi sågs för att ta några öl. Jag ville nog inte erkänna det då men det var fyrverkerier och konfetti och herregud som jag föll för honom! Vi hånglade på tunnelbaneperrongen innan vi skiljdes åt den kvällen och jag kände mig som en tonåring igen.

Vi fortsatte att ses, jag försökte dejta andra samtidigt en kort period (eftersom jag absolut inte skulle ha en pojkvän) men alla andra blev helt ointressanta och allt jag kände i mig var att jag ville visa hela världen att jag var kär i honom, jag ville presentera honom för mina föräldrar och ja allt! Aldrig känt såhär starkt för någon och aldrig känt mig så säker på en partner heller. Han är min själsfrände, utan tvekan.

 

[Luzzan]

Träffades på insparken till uni.programmet vi båda sökt till. 2 månader senare var vi tillsammans och nu är vi inne på 7:e året

 

[cambodia]

På en dejtingsida på nätet, nu har vi varit ihop 4 år och har en underbar liten son

 

[myzzan]

Var ute på bilträff med min bror och ett par vänner till oss .Och som vanligt så hade jag puts på min bil som alltid. Då kommer de fram en äldre kille och tyckte jag hade bra puts på bilen och vi stod och pratade lite.

Gjorde så i ett par veckor, tills han frågade min bror om jag var singel. Jag var lite avvisande till en början och tänkte "du är gammal gubbe och jag är ung tjej".
Men känslorna sa annat när jag hade så trevligt med han .

Nummera är vi särbon , lugnast så(har provat att ses varje dag men de funkar inte)

 

[iNHALE]

Träffades på jobbet. Han hade spanat på mig i ett par år utan att våga säga något men sen när jag var iväg på semester så tog han tjuren vid hornen och började skriva. När jag kom hem började vi träffas rätt omgående och efter ett år tillsammans köpte vi hus i våras. Världens underbaraste människa.

 

[et_flickan]

Vi träffades när jag och en kompis var på väg till en fest för kanske 11år sen. Han kom fram och frågade om en cigg.

Vi var kompisar efter det och jag träffade en annan som jag var tillsammans med några år. Vi festade en hel del ihop, drack kaffe och spelade world of warcraft. I början var han lite av en som bara ville ligga typ. Men jag tyckte ändå mycket om honom och han accepterade fort att jag inte ville något. Vi blev bästa vänner. Han spelade dessutom elguitarr varje gång jag kom hem till honom

På en fest hemma hos min dåvarande stod vi ute på balkongen och rökte. Han talade om att jag var en tjej han drömde om och då föll jag direkt för honom.

Var olyckligt kär i många månader när jag till slut talade om för honom vad jag kände, gjorde slut med min dåvarande och nu har vi hållit ihop i snart 8 år i november Har en underbar dotter tillsammans och han är en fantastisk pappa och partner.

 

[cassiopeja]

Vilken härlig tråd!
Jag vet inte om jag törs skriva om hur det gick till när jag träffade min man, för det var väldigt icke-PK och verkligen inte ett sätt jag kan rekommendera... Mådde extremt skitdåligt av det själv också under flera år.
Men han var alltså gift med en av mina närmaste kompisar... Jag hade känt honom i 10 år och bara sett honom som en vän, men plötsligt en dag så bestämde sig nån jävla flygande ängel eller nåt att avlossa en pil, eller nej - det var mer som att få en gjutjärnsstekpanna i skallen... Jag blev helt plötsligt från ingenstans förälskad-besatt-halsöverhuvud-kär! Alltså på den nivån att mina tankar skrek hans namn precis hela tiden i varje andetag, och jag kunde åka och ställa mig vid motorvägen bara för att få en skymt av hans bil när jag visste att han brukade åka förbi där...

Först försökte jag resa bort och hitta andra sätt att få det att gå över. Men när inte det funkade så tog jag mod till mig och berättade för min kompis vad som hade hänt och sa att jag inte ville träffas hemma hos dem längre, eftersom jag inte ville träffa honom alls, men att jag gärna ville fortsätta träffa henne. Men hon skrattade bara och verkade inte ta mig på allvar, och sa att jag självklart skulle fortsätta komma hem till dem och hälsa på. Jag mådde sämre, och sämre, och sämre - jag var så jävla kär att det höll på att bryta ner mig fullständigt... Tillslut insåg jag att det var helt ohållbart, så trots att jag hade vänner och familj och arbete och bostad och allting i Stockholm, så bestämde jag mig för att flytta till en annan del av Sverige, och inte tala om för min vän eller hennes man var jag hade flyttat. Jag la en Sverigekarta framför mig, blundande, snurrade runt fingret och lät det landa. DIT skulle jag flytta! Jag började kolla efter bostäder och jobb, minns att jag funderade på att börja plugga och söka in till högskolan om jag inte lyckades hitta nåt jobb.

Men då stod han plötsligt en kväll utanför min dörr med en plastpåse i handen!... Sa att han inte kunde tänka sig att inte få träffa mig igen. Och sedan den dagen för över 16 år sedan, är det vi!