Hur välja - hane eller tikvalp?

[russinbulle]

Angående mamman då, hur pass påverkad är hon av valparna om man träffar henne första gången när hon har valpar?
Nylagt hade vi en jourkatt här hemma med sina ungar och den mamman visade inte alls sin rätta (gosiga och sociala) personlighet medan hon hade alla ungar att ta hand om.
Är det vanligt att även hundar blir så?
Kan vara bra att ta med i bedömningen av mamman isf.
Svårt också (väl?) att bedöma hennes mentalitet i lugn och ro i hemmet, ska man prova en häst vill man ju tex testa både uteritt och ridbana för att se hur den beter sig och då tycker jag att man får en bra bild. Men vi lär ju inte gå ut på en prommis med mamsen liksom

Jämför med vår vovve, här hemma kan han ju verka väldigt cool och soft medan när man är ute så ser man mer av hans stress/dåliga temperament...

Oftast är det ju alltid bäst att träffa mamman före hon får sina valpar - men har man inte haft möjligheten till det, så får det ju bli när man träffar valparna. Kan säga att min tik som är rätt ointresserad av främlingar annars, verkligen sålde in sina valpar hos valpspekulanterna här - hon blev supersocial och så stolt över att visa upp sina små och höll på att pussa ihjäl alla som kom hit

Men så länge valparna inte är för små och hon inte vaktar dom, så bör hon ändå visa en trevlig sida. En uppfödare bör ju inte släppa hem främmande innan valparna är tillräckligt stora och när tiken är trygg med att få hem folk osv. Annars kan man försöka hitta andra som träffat tiken utanför valplådan/hemmet och få veta mer den vägen. Förhoppningsvis är en seriös uppfödare noga med att berätta om både för och ev nackdelar med en avelshund när det gäller personlighet osv

 

[Raderad medlem 94602]

Angående mamman då, hur pass påverkad är hon av valparna om man träffar henne första gången när hon har valpar?
Nylagt hade vi en jourkatt här hemma med sina ungar och den mamman visade inte alls sin rätta (gosiga och sociala) personlighet medan hon hade alla ungar att ta hand om.
Är det vanligt att även hundar blir så?
Kan vara bra att ta med i bedömningen av mamman isf.
Svårt också (väl?) att bedöma hennes mentalitet i lugn och ro i hemmet, ska man prova en häst vill man ju tex testa både uteritt och ridbana för att se hur den beter sig och då tycker jag att man får en bra bild. Men vi lär ju inte gå ut på en prommis med mamsen liksom

Jämför med vår vovve, här hemma kan han ju verka väldigt cool och soft medan när man är ute så ser man mer av hans stress/dåliga temperament...

Vet att det finns uppfödare som släpper in valpköpare i valplådan och i vissa fall redan när valparna är små. Då är det ganska självklart att tiken inte är sig själv. Personligen tycker jag att sånt är hänsynslöst mot både tik och valpar. Vår ras får ganska stora kullar och det vore ojuste att släppa in alla spekulanter i valplådan.

Här träffas tiken ensam utan valpar om man vill träffa tiken. Antingen ute på gården en sväng eller om man tar en fika.
Träffa valp får man inte göra förens tidigast 4 v. Helst senare. Och då tar vi ut den aktuella valpen/valparna för att minimera stressen för övriga valpar och tik.
Dock har det aldrig varit några märkvärdigheter med tiken. De brukar vara sig själva.
Det är stora skillnader mellan att bedömma mental status på häst respektive hund. Hund har förhoppningsvis ett MH, MT eller BPH vilket man bör prioritera när man letar kull. Hästar präglas mycket under sin uppväxt. Det gör även hundar till viss del men rädslor ärvs på ett helt annat sätt i hundar. Det är inget man kan "testa" när man hälsar på en tik. Man får gå på magkänslan och se om man gillar hennes typ och sätt helt enkelt.

 

[Narcissa]

Vi börjar seriöst fundera på en jycke till framöver.
Har en 7-årig kastrerad hane som väl inte har den bästa mentaliteten i världshistorien.. Han har lite svårt för spänniga hundar, ffa hanar, han blir själv väldigt spänning då och offensiv ibland. Oftast är det inga problem när de väl lärt känna varann, men även då kan han vara rätt ofin om han tex får för sig att vakta något gott.

Så, frågan är vad som egentligen har störst chans att bli bra, en hane eller en tikvalp?
Jag hade initialt tänkt att en tik borde vara bättre, han har nog aldrig stört sig på en tik hittills, men vi känner kanske inte så många heller. Nu har iaf någon uppfödare sagt något om att tikar inte alls är så "lätta och trevliga" utan kan vara himla bitchiga de med... Så nu blir jag osäker.

Jag kan ju iofs tänka mig att ett gäng tikar i en kennel där de turas om att ha valpar = status ändras upp och ner rätt mycket, att det kan skapa mer spänningar än om man bara har en pojke och en flicka hemma. Så då kanske uppfödaren har andra erfarenheter än vad vanliga hundägare har?

Vår hane är kastrerad, men visst blir han väldigt intresserad av löptikar, kanske det blir ett bekymmer också?

Berätta gärna om era erfarenheter, både tik+hane och hane+hane. Vad föredrar ni och varför, fördelar och nackdelar?

Jag har väl inte tänkt avla, även om tanken är lockande så misstänker jag att det är för mycket strul i praktiken för att jag ska komma till skott och göra det isf. Så jag behöver ingen tik av den orsaken.

En tik alla dagar i veckan. Nästan ingen risk för att de ryker ihop och du måste göra dig av med den ena. Två hanar kan bli mycket jobbigt.
Jag har haft två tikar som slogs så mycket att den ena fick flytta till mina föräldrar och jag vill aldrig ha det så igen så jag kommer alltid att ha en av varje kön.

 

[russinbulle]

Vet att det finns uppfödare som släpper in valpköpare i valplådan och i vissa fall redan när valparna är små. Då är det ganska självklart at tiken inte är sig själv. Personligen tycker jag att sånt är hänsynslöst mot både tik och valpar.
Här träffas tiken ensam utan valpar om man vill träffa tiken. Antingen ute på gården en sväng eller om man

Håller med fullt och fast. Jag vill inte ha främmande valpspekulanter före dom är 5 veckor för tikens skull och inte före dess tycker jag man kan börja se mer ordentligt hur personligheterna utvecklas. Några nära vänner kan få komma från vecka 3 och kika och från vecka 4 och börja valpgosa rejält.

 

[Raderad medlem 94602]

Håller med fullt och fast. Jag vill inte ha främmande valpspekulanter före dom är 5 veckor för tikens skull och inte före dess tycker jag man kan börja se mer ordentligt hur personligheterna utvecklas. Några nära vänner kan få komma från vecka 3 och kika och från vecka 4 och börja valpgosa rejält.

Precis samma här.

 

[Raderad medlem 94602]

En tik alla dagar i veckan. Nästan ingen risk för att de ryker ihop och du måste göra dig av med den ena. Två hanar kan bli mycket jobbigt.
Jag har haft två tikar som slogs så mycket att den ena fick flytta till mina föräldrar och jag vill aldrig ha det så igen så jag kommer alltid att ha en av varje kön.

Varför är risken liten för att de inte skulle ryka ihop?
Är tiken en hund av muckartyp så kan hon mycket väl ryka på hanen titt som tätt.

Om hundar slåss har mer med individ än kön att göra.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har såklart frågat om temperamentet när jag pratat med uppfödare, men "alla" tycker väl att de håller på med bra temperament... Eller, man säger ju det iaf..
Jag tror iaf att vi ska hålla oss borta från såna som har väldigt fartiga agilityföräldrar. Jag är ingen agilitymatte. Mer soffpotatis och ströva runt i skogen, gärna till häst-matte.

Vad är det för ras du kikar på ( du kanske har nämnt det, isf har jag missat det)
Är det en ras där uppfödare gör BPH el MH så har du en del att gå på när det gäller det mentala.
Arbetande linjer brukar i många raser ha bättre mentalitet än utställningslinjer men utställningslinjer är oftare mindre aktiva, om man nu bara vill ha till sällskap.
Jag skulle alla dagar i veckan föredra en "för aktiv" hund före en hund med sämre mentalitet.

 

[skuggi]

Vad är det för ras du kikar på ( du kanske har nämnt det, isf har jag missat det)
Är det en ras där uppfödare gör BPH el MH så har du en del att gå på när det gäller det mentala.
Arbetande linjer brukar i många raser ha bättre mentalitet än utställningslinjer men utställningslinjer är oftare mindre aktiva, om man nu bara vill ha till sällskap.
Jag skulle alla dagar i veckan föredra en "för aktiv" hund före en hund med sämre mentalitet.

Pudel, mellan. Det finns några som gör BPH/MH, men tyvärr inte så många att man kan välja och vraka. Annars hade det ju varit givet, jag hade en uppfödare som gjort MH på typ alla sina, henne hade jag gärna köpt från men hon har lång kölista och inga valpar förrän om ett år tidigast.
Klart jag kan vänta ett år om det är så, men helst inte

Och ja, självklart skulle jag också ta en för aktiv hund före en med "taskig" mentalitet, å andra sidan kan en "för aktiv hund" få en massa oönskade beteenden i en för lite aktiv familj. Självklart kommer vi att anpassa oss, men i dagsläget finns inte tid och energi att trimma typ agility eller så med en hund.

Klurigt är det, sen vet jag att det kan bli hur som ändå. Hon uppfödaren med alla MH har en tik som var typ 4 år när vi var där, helt sjövild och superbusig. Dottern på 2 år som också fanns där är värsta lilla tanthunden som bara vill sitta i knäet och gosa eller strosa runt på egen hand i lugn och ro..

 

[Narcissa]

Varför är risken liten för att de inte skulle ryka ihop?
Är tiken en hund av muckartyp så kan hon mycket väl ryka på hanen titt som tätt.

Om hundar slåss har mer med individ än kön att göra.

Jo klart men det är ändå långt mindre troligt att det blir regelrätta slagsmål på liv och död. Sen finns det alltid undantag men de är rätt sällsynta.

 

[Raderad medlem 94602]

Jo klart men det är ändå långt mindre troligt att det blir regelrätta slagsmål på liv och död. Sen finns det alltid undantag men de är rätt sällsynta.

Skulle påstå av egen erfarenhet samt bekantas att det inte alls är ovanligt med slagsmål mellan könen. Att det är vanligare mellan samma kön-ja.
Men absolut inte ovanligt alls mellan olika kön.
Om det blir osämja hänger helt på individer, deras mentalitet och personligheter.
Sen finns det en del raser som har större problem med att samsas med samma kön. Dock ett annat ämne.

 

[Narcissa]

Skulle påstå av egen erfarenhet samt bekantas att det inte alls är ovanligt med slagsmål mellan könen. Att det är vanligare mellan samma kön-ja.
Men absolut inte ovanligt alls mellan olika kön.
Om det blir osämja hänger helt på individer, deras mentalitet och personligheter.
Sen finns det en del raser som har större problem med att samsas med samma kön. Dock ett annat ämne.

Det är inte min erfarenhet efter 25 år med hundar. Det händer absolut men det är inte vanligt.

 

[Raderad medlem 94602]

Det är inte min erfarenhet efter 25 år med hundar. Det händer absolut men det är inte vanligt.

Om det vore ovanligt skulle det inte vara så många omplaceringshundar i hundstallen som enligt annons måste leva som ensamhund.
Vet även några uppfödarkollegor som tagit hundar ur avel pga detta har visat sig ärvas vidare. Min sambo har hjälptränat åtskilliga sådana hundar. Som sagt, det sitter mer i hunden än i könet även om könsbunden aggresivitet också finns.
Att du inte upplevt det på 25 år betyder inte att det inte är valigare än du tror.

 

[russinbulle]

Jag har nästan alltid haft åtminstone två tikar tillsammans och det utan några problem - även i raser där det sägs kunna bli problem. Har haft en hund under alla år som fått flytta pga bråk - en tik väldigt olik min då andra tik och som hade ett hett temperament.