Hur väljer man psykolog?

Det är tur att det inte finns samma okunskap och inställning när det gäller annan vård som när det gäller terapi och kbt vs psykodynamiskt. /.../

Det är ganska enkelt att söka på socialstyrelsens hemsida och se vad som rekommenderas för olika typer av problematik.

Jag tänker att detta inte är rätt tråd för att basha andra användare kring deras okunskap om terapimetoder. :up:
 
Gick för länge sen hos en som var bra första året men sen skaffade hon valp som var med och då blev allt fokus på valpen trots att jag betalade fullt pris. Slutade efter några gånger med valpen.

Nog för att jag är all for att ha hund på jobbet men alltså. O_o Fantastiskt oproffsigt.
 
För det andra, du är inte direkt psykiskt sjuk. Det finns duktiga samtalsterapeuter som är sjuksköterskor, präster, socionomer mm i grunden och som sedan gått vidareutbildning. De tar inte lika mycket betalt men många är skickliga.

Prosit? Eftersom jag inte gärna öppet diskuterar min problematik så tänker jag att vi kan undvika en frågeställning om huruvida jag är "psykiskt sjuk" (?) eller inte. Pengar är inte ett bekymmer, även om jag kan reagera på att många tar ut ordentliga summor, så det är i sammanhanget inte relevant. Eftersom jag själv känner till min problematik finns det en anledning till att jag inte söker mig till samtalsterapeuter av "enklare" slag.
 
Jag var hos psykolog en (eller två?) gånger för nästan två decennier sen, vem som helst borde ha fattat att jag hade förlossningsdepression deluxe då jag nyligen fått barn men icke. Jag var väl inne på VC och grät och fick remiss till psykolog. Psykologen var nog rätt nyutbildad och ung och jag minns att de var minst sagt obekvämt att se hur hon fick jobba på att hålla tillbaka tårarna när jag berättade min om min inte så särskilt lyckliga barndom. Kände inte att jag fick ut nåt av det så det blev inget mer utan jag fortsatte väl att vara rätt depp rätt länge.

Hata mig inte nu men det där med att jogga behöver inte vara fel :o:devil::angel: inte i KBT syfte tänker jag men flertalet studier finns som etablerat att motion är ett bra botemedel mot depression. Nu kanske inte jogga är svaret men typ simma, dansa, styrketräna eller nåt som du skulle känna ger nåt. Jag började må bättre när jag började simmade tre dagar i veckan, sen blev det att jag började styrketräna istället och tävla i kraftsport men motion är för mig ett utmärkt sätt att få bort onödigt snurr i huvudet. Jag upplever inte att motion tar bort ens problem men det gör att man inte orkar hitta på mer problem än vad som finns och de problem man har kvar får inte lika stort fokus när man är trött i kroppen.

I psykolog-problematiken har jag inga direkta råd då jag känner igen mig i dina dömande tankar om psykologer, men jag hoppas att du hittar nån (annars är du välkommen att prata med mig, finns tilgänglig flertalet nätter också ;)).

Finns flera studier men bifogar en artikel från Karolinska:
https://ki.se/forskning/motion-mot-depression

Det där är inget du behöver be om ursäkt för. Det första rådet man brukar få från VC är att motionera tre gånger i veckan, försöka ha regelbundna sovvanor och dra ner på alkoholen. Det är en bra början och kan ha bra effekt, men ofta behöver man såklart annan hjälp också.

Jag vill inte bli alltför ingående men jogging, styrketräning och dylikt går i dagsläget bort. Det är långt borta för mig i dagsläget. Inte bara relaterat till problematik (dock delvis), men också tid och faktisk vilja. Rör på mig gör jag ju, tack vare hundarna, varje dag. Jag äger egen skog och där är vi jämt och ständigt. Jag gör olika fysiska saker på gården. Jag påtar i trädgården. Kort och gott, alla de där punkterna som VC gärna langar fram till en - check and check, liksom. Men tack ändå! :)
 
Jag vill inte bli alltför ingående men jogging, styrketräning och dylikt går i dagsläget bort. Det är långt borta för mig i dagsläget. Inte bara relaterat till problematik (dock delvis), men också tid och faktisk vilja. Rör på mig gör jag ju, tack vare hundarna, varje dag. Jag äger egen skog och där är vi jämt och ständigt. Jag gör olika fysiska saker på gården. Jag påtar i trädgården. Kort och gott, alla de där punkterna som VC gärna langar fram till en - check and check, liksom. Men tack ändå! :)

Jag svarade bara allmänt på @bulldozers inlägg. Det var inte menat alls som en bedömning av dina motionsvanor.
 
Jag tänker att detta inte är rätt tråd för att basha andra användare kring deras okunskap om terapimetoder. :up:

Jag tänker (som jobbar med det) att psykisk ohälsa är så allvarligt och viktigt att felaktigheter och okunskap inte ska få passera obemärkt förbi. Om någon med cancer vill bli behandlad med homeopati så är väl det i sin ordning men det kanske är bra att veta om dess effekt och vilka alternativ som finns.
För så kallad "personlig utveckling" om man mår okej så kan man välja fritt bland allehanda sorters terapier, för ohälsa och sjukdom ställer det andra krav tycker jag. :up:
 
Prosit? Eftersom jag inte gärna öppet diskuterar min problematik så tänker jag att vi kan undvika en frågeställning om huruvida jag är "psykiskt sjuk" (?) eller inte. Pengar är inte ett bekymmer, även om jag kan reagera på att många tar ut ordentliga summor, så det är i sammanhanget inte relevant. Eftersom jag själv känner till min problematik finns det en anledning till att jag inte söker mig till samtalsterapeuter av "enklare" slag.

Ursäkta, jag känner ju inte dig! Det var bara några välmenande råd.
 
Jag tänker (som jobbar med det) att psykisk ohälsa är så allvarligt och viktigt att felaktigheter och okunskap inte ska få passera obemärkt förbi. Om någon med cancer vill bli behandlad med homeopati så är väl det i sin ordning men det kanske är bra att veta om dess effekt och vilka alternativ som finns.
För så kallad "personlig utveckling" om man mår okej så kan man välja fritt bland allehanda sorters terapier, för ohälsa och sjukdom ställer det andra krav tycker jag. :up:
Ursäkta men jämför du psykodynamisk terapi med homeopati?
Eller varför är den jämförelsen relevant i den här tråden?
 
Jag tänker (som jobbar med det) att psykisk ohälsa är så allvarligt och viktigt att felaktigheter och okunskap inte ska få passera obemärkt förbi. Om någon med cancer vill bli behandlad med homeopati så är väl det i sin ordning men det kanske är bra att veta om dess effekt och vilka alternativ som finns.
För så kallad "personlig utveckling" om man mår okej så kan man välja fritt bland allehanda sorters terapier, för ohälsa och sjukdom ställer det andra krav tycker jag. :up:

Jag förstår ärligt inte vad du far efter? Jämför du mitt sökande efter lämplig psykolog med cancer som behandlas med homeopati? What?
 
@Mixoman Jag hoppas att du inte menade mitt inlägg om KBT vs psykodynamisk? Jag är väl medveten om att KBT är ett paraplybegrepp (själv har jag kommit i kontakt med ACT) men att börja bena ut ”metoder” tyckte jag inte det fanns någon anledning till i TS läge. Däremot tycker jag att det är bra att bestämma sig för om det är KBT eller psykodynamiskt man är ute efter.
 
Fullt förståeligt! Tror inte alltid privat är bättre, allt handlar ju om att man klaffar med sin terapeut. Men det är nog mindre väntan, absolut. Tycker ändå inte att du ska dra dig för att höra av dig, ju snabbare du gör det desto tidigare får du ju en tid också 😊
Jag tror inte heller att privat är bättre i sak. Eller jag vet att det finns minst lika bra psykologer inom vården som privat, det är absolut inte kompetensnivån som avgör om någon startar eget eller stannar som anställd inom landsting tex.
Däremot kan man oftast inte välja psykolog inom vården så på så vis kanske det är lättare att hitta rätt om man har råd att betala privat.
 
Vet inte hur det ser ut nu, jag gick hos en leg. läk/psykiatriker som tillika var psykoanalytiker hen fick sin ersättning från FK efter att jag kom upp i frikort.
 
@Mixoman Jag hoppas att du inte menade mitt inlägg om KBT vs psykodynamisk? Jag är väl medveten om att KBT är ett paraplybegrepp (själv har jag kommit i kontakt med ACT) men att börja bena ut ”metoder” tyckte jag inte det fanns någon anledning till i TS läge. Däremot tycker jag att det är bra att bestämma sig för om det är KBT eller psykodynamiskt man är ute efter.
Jag menade inget särskilt inlägg. Men jag blir smått frustrerad när sjukvård görs till en ”smaksak”. Jag har full respekt för att någon inte vill ”fylla i papper och sånt”, men det är en liten del och inte alltid det används. När det görs är det inte av elakhet eller av lättja, det är för att forskning i vissa fall visat att det ger bäst effekt/utfall.

När det gäller psykisk ohälsa blir smak och tycke ofta en stor faktor vid val av terapiform, den som säger att den vill få behandling för sin brutna handled men inte gå till fysioterapeut och göra några övningar får inte riktigt samma gehör.

Jag är klar för nu :) trevlig helg alla
 
Jag menade inget särskilt inlägg. Men jag blir smått frustrerad när sjukvård görs till en ”smaksak”. Jag har full respekt för att någon inte vill ”fylla i papper och sånt”, men det är en liten del och inte alltid det används. När det görs är det inte av elakhet eller av lättja, det är för att forskning i vissa fall visat att det ger bäst effekt/utfall.

När det gäller psykisk ohälsa blir smak och tycke ofta en stor faktor vid val av terapiform, den som säger att den vill få behandling för sin brutna handled men inte gå till fysioterapeut och göra några övningar får inte riktigt samma gehör.

Jag är klar för nu :) trevlig helg alla
Jag läste ditt inlägg som att det var du som gjorde vården till en smaksak. Jag är inte säker på att jag tycker att det är helt rimligt att den som uppfattar sig behöva psykoterapi i någon form, själv ska ha koll på vilken inriktning hens terapeut bör hålla sig till.

Självklart finns vi, såna som jag, som är intresserade av vissa teorier och som därför vill gå i en viss form av terapi, delvis som ett sätt att pröva sina egna teoretiska ståndpunkter och samtidigt, om det faller väl ut, lära sig något om att leva sitt liv.

Men det är en väldigt speciell utgångspunkt. Jag tror inte att det är den vanligaste, särskilt inte för de som går via vårdcentralen.
 
Jag menade inget särskilt inlägg. Men jag blir smått frustrerad när sjukvård görs till en ”smaksak”. Jag har full respekt för att någon inte vill ”fylla i papper och sånt”, men det är en liten del och inte alltid det används. När det görs är det inte av elakhet eller av lättja, det är för att forskning i vissa fall visat att det ger bäst effekt/utfall.

När det gäller psykisk ohälsa blir smak och tycke ofta en stor faktor vid val av terapiform, den som säger att den vill få behandling för sin brutna handled men inte gå till fysioterapeut och göra några övningar får inte riktigt samma gehör.

Jag är klar för nu :) trevlig helg alla
Har svårt att relatera. Min erfarenhet är av 2 x psykodynamisk terapi samt 4 KBT-samtal. I alla tre fallen har jag varit överlycklig över att Här sitter nån som får BETALT för att lyssna på just MIG. Så ”metoder” eller om vi ”klickar” har inte funnits med alls, det har mer varit Jag är här nu, hjälp mig. :D
 
Jag läste ditt inlägg som att det var du som gjorde vården till en smaksak. Jag är inte säker på att jag tycker att det är helt rimligt att den som uppfattar sig behöva psykoterapi i någon form, själv ska ha koll på vilken inriktning hens terapeut bör hålla sig till.

Självklart finns vi, såna som jag, som är intresserade av vissa teorier och som därför vill gå i en viss form av terapi, delvis som ett sätt att pröva sina egna teoretiska ståndpunkter och samtidigt, om det faller väl ut, lära sig något om att leva sitt liv.

Men det är en väldigt speciell utgångspunkt. Jag tror inte att det är den vanligaste, särskilt inte för de som går via vårdcentralen.

Det är inte alls rimligt och där får "vården" (vad vi nu ska lägga in i det begreppet) ta sitt ansvar. Mer kunskap behövs, inte minst inom vården. Jag är med och utbildar ST-läkare psykiatri, där finns stor kunskap men aningen snäv. Inom primärvården finns det väldigt mycket att önska. Det som jag läser här och på andra ställen är säkert ett symptom och förlängning av hur det faktiskt ser ut.

Intresserad av och pröva och utforska med mera är något annat. Jag har själv legat på ett golv och gjort "Rebirthing", spännande och utvecklande men inte vad jag skulle behövt de gånger jag varit depressiv.
 
Har svårt att relatera. Min erfarenhet är av 2 x psykodynamisk terapi samt 4 KBT-samtal. I alla tre fallen har jag varit överlycklig över att Här sitter nån som får BETALT för att lyssna på just MIG. Så ”metoder” eller om vi ”klickar” har inte funnits med alls, det har mer varit Jag är här nu, hjälp mig. :D

Jag tror det är många som skulle lyssna på dig helt gratis ;)

Att "klicka" är viktigt och det handlar om olika saker förstås. Jag har jobbat med många som jag inte alls delar åsikter med eller syn på livet. Pedofiler, mördare, misshandlare i nära relation (av båda kön), nazister, centerpartister och såna som föredrar franska viner istället för italienska. Det är så sekundärt i en behandling, oavsett vem jag har mött har jag hittat gemensamma nämnare och de senaste sju åren har det varit två gånger där den har sagt "nej, det här är inget för mig, du passar inte" eller inte kommit till möte nr 2 (båda gångerna har varit sexmissbrukare)

"Jag är här nu, hjälp mig" är en bra utgångspunkt. De som säger "fredag om tre veckor och efter kl 17 när jag är klar med min yoga och AW", mår nog ganska bra. De som säger "När som helst, bara det sker snart", har en annan motivation. Metod är sekundärt i många fall, viktigast är relation, eller det som kallas "allians" på fackspråk som innefattar flera delar.

Jag var nog inte riktigt klar för kvällen.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Vad är rätt
  • Födda 2022

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp