Hur vet jag hur mycket av mineralerna som kan tas upp av hästen?

[the_connemara]

Det här tycker jag var en otroligt intressant läsning Skickar du själv in för analys @Alexandra_W ? För min foderlev. gör inte mikroanalyser. Jag skulle gärna vilja ha det.

Kolla m labbet där din leverantör skickat in, de behåller proven olika länge. Är det kvar kör de bara om mikro åt dig Jag har både låtit dem köra om samt tagit helt nya egna provet lite för o jämföra övriga värden (som stämde mycket bra, olika labb). I höst ska jag skicka till USA för första gången tänkte jag. Kostar bara några hundra (typ hälften mot motsvarande i Sverige) o man får mer info.

 

[MonteRose]

@Alexandra_W jag har kommenterat vikten du lägger på minutiösa beräkningar av mineraler och micro balanser . Utifrån det känns det som du har någon panik som sagt ? Mitt svar kvarstår utifrån det att jag undrar och känner att det är lite konstigt panik artat utan belägg alls ?! Varför skulle du behöva micro analys på mineraler osv alls och ångest på nivån ? Typ ingen analyserar micro mineraler på den nivån och definitivt inga tävlings ryttare allmänt ?

Tack och lov för hästarnas skull så blir det allt vanligare med spårämnesanalyser och balansering utifrån det. När kunskapen finns om svenskt grovfoders skeva mineralbalanser som inte på något vis passar hästars behov, så tycker jag att det visar på ansvarsfullhet att försöka ge hästen det den behöver. VI kräver ändå en hel del av dem.

 

[Speedway]

I höst ska jag skicka till USA för första gången tänkte jag. Kostar bara några hundra (typ hälften mot motsvarande i Sverige) o man får mer info.

Vart skickar du då? Pm, tack!

 

[the_connemara]

När kunskapen finns om svenskt grovfoders skeva mineralbalanser som inte på något vis passar hästars behov

Och lägg där till att INGA svenska mineralfoder öht ät lämpliga map mikromineralerna... Det finns ju mkt väl sammansatta mineralfoder utomlands, Sverige ligger bara efter. Det handlar inte alls om något överdrivet trixande.

Jämfört Forageplus balancers med Kraffts mineralfoder och titta på i princip vilken mikromineralanalys som helst så inses snabbt att Krafft (mfl) inte alls har koll på ny forskning.

 

[TinyWiny]

@Alexandra_W jag har kommenterat vikten du lägger på minutiösa beräkningar av mineraler och micro balanser . Utifrån det känns det som du har någon panik som sagt ? Mitt svar kvarstår utifrån det att jag undrar och känner att det är lite konstigt panik artat utan belägg alls ?! Varför skulle du behöva micro analys på mineraler osv alls och ångest på nivån ? Typ ingen analyserar micro mineraler på den nivån och definitivt inga tävlings ryttare allmänt ?

Varför är det panik att ge hästen det hen behöver? Det är inte konstigare än att man tränar hästen på ett hållbart sätt. Jag tycker snarare att det är märkligt att inte uppfylla hästens behov när kunskapen om hur man gör finns.

Vem är ingen? Jag vet många hästägare som analyserar och räknar på mikromineralerna och för mig är det helt självklart att göra det. Tyvärr är kunskapen om foder bland hästägare fortfarande förfärande låg och det är hästarna som får betala priset men att ha det som något argument att man inte behöver räkna på mikromineralerna för att andra är okunniga är i mina ögon väldigt märkligt.

 

[Alexandra_W]

Det här tycker jag var en otroligt intressant läsning Skickar du själv in för analys @Alexandra_W ? För min foderlev. gör inte mikroanalyser. Jag skulle gärna vilja ha det.

Ja jag analyserar själv. Jag specialbeställer silage av min lev och åtar mig då att köpa hela den skörden. Haft samma producent i över 10 år och vet att det MJ och SRP-mässigt inte blir någon katastrof så törs chansa så.

Tidigare år har jag bara analyserat "vanligt" dvs makromineral och socker. Men i år tog jag hela paketet.

 

[Alexandra_W]

Betydelsen av att analysera (och balansera) mikromineralerna kommer nog att öka tror jag. Om man ger enbart eller i princip uteslutande vallfoder så ökar behovet av att ha koll på mikromineralerna. Och det både framförs starkt från forskar- och experthåll att även högpresterande hästar klarar sig på bara vallfoder, och det är fler och fler även på högre nivå som lägger om foderstaterna till mer tonvikt på grovfoder och mindre kraftfoder.

Så jag tror att om säg 10 år - då är det lika naturligt att analysera mikromineral som det idag är att analysera makromineral.

Tex för 15-20 år sedan fanns nästan inget mineralfoder med låg Ca/P-kvot. Och alla unghästar skulle ha kalk för det får man starkt skelett av. Idag har nästan varje tillverkare ett mineralfoder med låg Ca/P-kvot. Eftersom stora delar av landet har kalkrika marker och det är överskott av kalk i grovfodret. Unghästar får inte kalk slentrianmässigt, tvärtom poängteras vikten av att analysera och sen balansera kvoten.

Jag tror att i framtiden finns samma medvetenhet om mycket annat. Helt enkelt för att vetenskap, forskning osv når ut bredare - och då ökar kunskapen bland hästägarna. Ökad kunskap ger ökad efterfrågan på lösningar - och då skapas de av tillverkarna. Men det är en trög process, tyvärr :/

 

[the_connemara]

@Alexandra_W Agree!

 

[Johan58]

Troligen får vi en ny kvot socker/mikronäring mm. Jag har sett timotej med 33% NSC. Timotej finns i de flesta hästfröblandningar.

 

[spaderÄss]

Troligen får vi en ny kvot socker/mikronäring mm. Jag har sett timotej med 33% NSC. Timotej finns i de flesta hästfröblandningar.

Mängden NSC i ett grovfoder är ganska ointressant. Vi hade ett år (2013) ett hö av timotej och ängssvingel som hade NSC = 30,2%. Detta gavs bl.a. till en IR-häst utan problem. Det som är intressant i ett grovfoder är socker- och stärkelsehalten. Sockerhalten i detta hö var 7,3% och stärkelsehalten 3,9%. Trots den något höga stärkelsehalten gick det bra att ge detta hö till en IR-häst. Den höga NSC-halten berodde på att fruktanhalten i höet var hög, 19,3%. Fruktan ger dock inte något insulinsvar och är därför ointressant. Fruktanet gav heller inte upphov till tarmproblem med lös avföring etc.

 

[Johan58]

Då kan vi sluta oroa oss på våren då det är fruktanen som är högt. Engelskt rajgräs och timotej kan stora variationer på detta. Sedan har vi andra arter som har lägre och stabilare fruktannivåer men någon procent högre sockerhalt. Baljväxter som ligger lågt. Men det finns arter som har generellt låga värden. Smakligheten kan vara lägre. Rådgivningen är alltid fel. Det är det enda som är säkert.

 

[spaderÄss]

Då kan vi sluta oroa oss på våren då det är fruktanen som är högt.

Fruktanhalten i gräs är inte som högst på våren utan den är som högst på hösten och vintern.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-8137.1979.tb00720.x/full

“Fructan levels and mean molecular weights were measured throughout the year in leaves and stems of four forage grasses. In contrast to other studies, the major period of fructan synthesis in all varieties was autumn and winter, with maximal values in December.”

Däremot är sockerhalten hög i gräset på våren och det är detta som är problemet samt det faktum att hästar med obegränsad tillgång till nytt färskt gräs ofta föräter sig.

 

[Johan58]

Det är bra om kunskap baseras på jämförbara geografiska förhållanden. Vi har inte höga värden på vintern. Vilda hästar betar givetvis färskt gräs. Betat eller klippt gräs innehåller mkt mindre med socker än motsatsen. Då strået eller stjälken har mycket högre värden än bladmassan. Hästar föredrar att beta där de betat tidigare även om de bara betar 10 mm.

 

[spaderÄss]

Betat eller klippt gräs innehåller mkt mindre med socker än motsatsen. Då strået eller stjälken har mycket högre värden än bladmassan.

Det är just förhållandet mellan stjälk och blad som gör att fruktanhalten är låg i början av växtstadiet på våren och hög i senare stadier (om det får växa fritt). Det mesta av fruktanet finns i stjälken medan bladen endast innehåller små mängder fruktan. Det är tvärt om med sockerhalten.

Det fanns tydliga tveksamheter till “fruktanteorin” redan i början på 2000-talet. Författaren till den här studien från 2006 ställde sig frågan om det verkligen kunde vara fruktanet i gräset som var problemet.

https://theses.lib.vt.edu/theses/available/etd-05162007-111315/unrestricted/BMrevisedETD61107.pdf

sidan 32 under “Conclusions”:

“A notable observation was the low fructan and relatively high simple sugar content. Simple sugars rather than, or in addition to, fructans may be important in the pathogenesis of the metabolic and digestive disorders (e.g. laminitis) that occur in grazing horses.”

Det finns i dag knappast några seriösa forskare som tror att det är fruktanet i gräs som orsakar laminitis. Det är numera helt vedertaget att det är en hög insulinhalt i blodet (Hyperinsulinemia) som orsakar laminitis hos betande hästar. Det finns hur många vetenskapliga studier på detta som helst.

 

[Johan58]

Jag vet inte om vi pratar förbi varandra. Jag är inriktad på socker. Det är i för sig intressant med alla sockervarianter. Jag kunde dock se att sockerhalten och NSC följde varandra över dygnet. Vilket då borde tala emot det du säger om sockrets placering i växten. Det är dock många sidor och för många okända faktorer som arter och plats mm. Det tråkiga är att vi i Sverige inte kommer någon vart. Vi har lite kontroll på Timotej, Engelskt rajgräs och Ängssvingel. Men i princip ingen kontroll på Rödsvingel och Ängsgröe. Då syftar jag på näringsinnehåll över tid i hela växtperioden. Både beteat och slåtter. Sedan finns det än mer okända växter. Skall man göra en vallfröblandning för hästar får man gissa för mycket. Sedan finns svampgifter i Rörsvingel, Engelskt rajgräs och i viss mån Ängsvingel. Samt en del klöverarter. Dessa bryr man sig inte om här vilket är märkligt då problem helt klart finns.

 

[spaderÄss]

Jag vet inte om vi pratar förbi varandra. Jag är inriktad på socker.

Du började ditt inlägg med att tala om att du hade sett ett högt värde på NSC i timotej (33%). Det du skrev gick inte att tyda på något annat sätt än att detta var en varningssignal till oss på “Buke”.

Jag förklarade då att man inte kan gå efter ett NSC-värde när man bedömer om ett grovfoder är lämpligt för t.ex. en IR-häst eftersom NSC även omfattar fruktan och det är endast socker och stärkelse som ger insulinsvar. NSC (Non-structural carbohydrates) består av socker+ stärkelse + fruktan.

Sen gick du över till att påstå att “vi kan sluta oroa oss på våren då det är fruktanen som är högt”.

Detta är ett felaktigt påstående. Fruktanen i gräs är som lägst på våren då bladmassan är hög. Fruktanen finns företrädesvis i stjälken vilket gör att fruktanhalten ökar med växtfasen.

https://en.wikipedia.org/wiki/Fructan

“Fructans are important storage polysaccharides in the stems of many species of grasses.

Det finns ett otal andra trådar om fruktan.

Fruktan är inget socker utan en polysackarid (se ovan). Hästen saknar enzymer som kan bryta ner fruktan. Fruktan bryts ner av mikroorganismerna i hästens grovtarm till laktat som sedan transporteras och lagras i levern. Insulin är inte inblandad i denna process.

Fruktanhalten i ett grovfoder kan variera inom vida gränser. Bara i mitt hö har fruktanhalten varierat mellan 6,0% (2011) och 19,3% (2013) under olika år. Det går helt enkelt inte att säga om ett grovfoder är lämpligt för en IR-häst genom att titta på ett NSC-värde (eller WSC-värde). Det är summan av socker och stärkelse som är relevant.

Hur hög var socker- + stärkelsehalten i ditt timotej med NSC = 33% ?

 

[Johan58]

Det var inte min timotej. Vi pratar fortfarande förbi varandra. Jag är skyldig till att SW Pegasus 13 finns. SW satte genast ihop en grupp efter att jag pratat med dem och någon månad senare fanns denna fröblandning. Jag vill dock gå vidare med ytterligare bättre fröblandning. Detta som bakgrund. Jag har 3 utländska arter som jag skall prova för att se om dessa är möjliga här. Med dessa sänker vi sockret och kan hålla proteinet på en hyfsad nivå. En av målsättningarna är en låg tillväxtpunkt som klarar betning och slåtter. Problemet är kunskapen och tillgänglig information kring dessa och andra lämpliga arter. Har du information från Sverige om sockerinnehåll i betat gräs på våren. I den tidigare undersökningen varierarade NSC och sockret över dygnets timmar på liknande sätt. Därför är det min tro att det även gäller över olika tillväxtskeden och även som sagt i betat/klippt skick. Detta skulle ju sänka sockernivån på våren då andelen bladmassa gynnas av betning. Jag har pratat med många vallexperter men inte fått så mycket svar på detta. De flesta undersökningar är ju en klippning på orört gräs och innehåller strå/stjälk. Jag har även sammanfört olika aktörer med forskare för att få igång en sådan forskning. Dessa försök som ständigt görs på olika gräs skulle i så fall kontrolleras näringsmässigt över tid vilket jag tycker är viktigt.

 

[Johan58]

Eftersom sockret dominerar problemställningen och att på alla sätt hålla den nivån nere så missar vi all övrig näring. Bara genom att slippa använda halm får vi mer övrig näring. Det blir en mindre mängd som måste kompletteras. Vi kan då individanpassa utfodringen bättre.