- Svar: 1 048
- Visningar: 56 431
Nu är det sista dagen som jag är här. För IDAG ska jag flytta till ett hvb hem. Jag hade ju som ett mål att jag ville bli ut skriven för nyår men då ville jag ju få komma HEM och inte till nåt sånt ställe. Så är ju inte som jag klarade det målet då.
Men ja iallafall så ska jag flytta dit idag då som känns jätte konstigt. För jag känner ju INGEN där och vet jätte lite om hur allt gårtill och allt sånt. Och jag är jätte dålig på att lita på dom jag inte känner och typ säga hur jag mår eller sånt. Så är jätte rädd att det kommer bli sådär så jag inte kan säga nånting och då är det ingen som jag kan få fram nånting till där. För som nu så är det tillexempel en av dom bra sköterskorna som märker ifall hon kanske ska fråga lite mera hur det är och så ifall jag inte kan säga. Och kan messa pappa ifall jag inte kan säga nåt. Men där är det ju ingen som vet hur jag är liksom så då kan jag inte det.
Och vad jag vet så är det inte låst där utan dom får inte låsa in en. Och dethär är säkert olika på olika ställen men iallafall som jag har sett och läst så är det jätte mycket möjlig heter att göra dåliga saker. Och det är också jätte jobbigt isåfall för ifall jag inte litar på nån där och inte kan säga ifall jag mår skit liksom så är det ju mycket större chans att jag gör dåliga saker också. Och isåfall OM jag skulle göra det så ifall jag skulle ångra mig så blir det också jätte svårt för jag inte känner nån.
Så ja det är jätte många saker som jag är nervös för och så. Och bara hur allt funkar och med typ mat och skola och allt sånt och om man har terapi och bara rädd för ALLT. Och att jag har inte fått säga hejdå till O eller hundarna så det känns också skit och som jag sviker dom. Eller jag vet att dom nog inte tänker så men jag kan ändå inte fåbort att dom kanske undrar varför jag bara är borta och aldrig kommer till dom ifall jag inte bryr mig mera och så. Och typ att jag känner det som jag är över given av alla och ingen bryr sig eller nånting men så kanske dom tror så om mig. Och jag vill verkligen INTE att dom ska tro att jag inte VILL vara hos dom men jag kan ju inte ändra det alls. Så det är också skit jobbigt.
Och att jag vet ingenting hur jag borde vara liksom eller vad jag ska göra eller nånting. Eller ja ska väl vara migsjälv tycker dom flesta men om jag BARA ska vara migsjälv och som jag känner så vill jag inte prata med nån eller göra nåt utan bara gömma mig och försvinna. Men det kan jag ju inte. Så vet liksom inte hur dom för väntar sig att jag ska vara så jag inte gör allt fel bara.
Iallafall så förlåt att det här är dåligt skrivet och så men ville bara försöka få ut lite och typ skriva lite hur det känns justnu bara. Och jag vet INGET om regler och så på hvb hemmet så har ingen aning ifall man får ha sin telefon och dator och sånt eller om man inte får eller nånting. Så ingen aning ifall jag kommer kunna skriva heller så bara så ni vet ifall jag bara försvinner så kanske man inte får det. Men somsagt jag har ingen aning så man kanske får ha allt somvanligt också men bara OM.
Men ja iallafall så ska jag flytta dit idag då som känns jätte konstigt. För jag känner ju INGEN där och vet jätte lite om hur allt gårtill och allt sånt. Och jag är jätte dålig på att lita på dom jag inte känner och typ säga hur jag mår eller sånt. Så är jätte rädd att det kommer bli sådär så jag inte kan säga nånting och då är det ingen som jag kan få fram nånting till där. För som nu så är det tillexempel en av dom bra sköterskorna som märker ifall hon kanske ska fråga lite mera hur det är och så ifall jag inte kan säga. Och kan messa pappa ifall jag inte kan säga nåt. Men där är det ju ingen som vet hur jag är liksom så då kan jag inte det.
Och vad jag vet så är det inte låst där utan dom får inte låsa in en. Och dethär är säkert olika på olika ställen men iallafall som jag har sett och läst så är det jätte mycket möjlig heter att göra dåliga saker. Och det är också jätte jobbigt isåfall för ifall jag inte litar på nån där och inte kan säga ifall jag mår skit liksom så är det ju mycket större chans att jag gör dåliga saker också. Och isåfall OM jag skulle göra det så ifall jag skulle ångra mig så blir det också jätte svårt för jag inte känner nån.
Så ja det är jätte många saker som jag är nervös för och så. Och bara hur allt funkar och med typ mat och skola och allt sånt och om man har terapi och bara rädd för ALLT. Och att jag har inte fått säga hejdå till O eller hundarna så det känns också skit och som jag sviker dom. Eller jag vet att dom nog inte tänker så men jag kan ändå inte fåbort att dom kanske undrar varför jag bara är borta och aldrig kommer till dom ifall jag inte bryr mig mera och så. Och typ att jag känner det som jag är över given av alla och ingen bryr sig eller nånting men så kanske dom tror så om mig. Och jag vill verkligen INTE att dom ska tro att jag inte VILL vara hos dom men jag kan ju inte ändra det alls. Så det är också skit jobbigt.
Och att jag vet ingenting hur jag borde vara liksom eller vad jag ska göra eller nånting. Eller ja ska väl vara migsjälv tycker dom flesta men om jag BARA ska vara migsjälv och som jag känner så vill jag inte prata med nån eller göra nåt utan bara gömma mig och försvinna. Men det kan jag ju inte. Så vet liksom inte hur dom för väntar sig att jag ska vara så jag inte gör allt fel bara.
Iallafall så förlåt att det här är dåligt skrivet och så men ville bara försöka få ut lite och typ skriva lite hur det känns justnu bara. Och jag vet INGET om regler och så på hvb hemmet så har ingen aning ifall man får ha sin telefon och dator och sånt eller om man inte får eller nånting. Så ingen aning ifall jag kommer kunna skriva heller så bara så ni vet ifall jag bara försvinner så kanske man inte får det. Men somsagt jag har ingen aning så man kanske får ha allt somvanligt också men bara OM.
Så har varit med M ett tag. Men skulle egentligen vilja eller behöva prata om en sak med kp men det känns inte som det kommer gå idag alls. Så vet inte hur jag ska göra då ifall jag ändå ska försöka eller ifall det bara är o nödigt då om jag ändå inte kommer kunna säga det jag vill.
Så synd bara att den inte hade tid när du gjort en sådan stor grej (ja det ÄR en stor grej! Hade varit det för mig också!) ❤
För mig utifrån ser det dock ut som att du tagit jättemånga steg framåt mot att lyckas prata mera på kort tid. Du har dels kontaktat någon annan än kp och del både vågat säga till kp att du vill prata och börjat på en inledning. Jag fattar att det känns helt lönlöst när du ändå inte kommer hela vägen fram men det är ändå i sig otroligt viktiga och bra steg du tagit. Men fattar att det INTE är känslan just nu såklart. Hoppas M kanske hunnit trösta lite åtminstone ❤
