Inget kött på restauranger

[Fruentimber]

De festa delar inte din åsikt. I Sverige kan det vara en fråga om prioriteringar, men för dem som lever ur hand i mun kan det handla om liv o död

Menar du att människor lever i svält, i Sverige?

 

[Fruentimber]

Jag och sambon pratar ofta om hur mat fortfarande kan vara så billigt. I jämförelse med våra löner så har väl matpriserna inte alls stigit i samma takt? Obs, endast en reflektion, så jag har ingen källa på området.

 

[lbb]

Menar du att människor lever i svält, i Sverige?

Gör du? jag gör en klar skillnad mellan dem som lever i Sverige, i en relativ lyx, jämfört med dem som lever ur hand i mun..googla gärna om du inte förstår det utrycket.

 

[lbb]

Jag och sambon pratar ofta om hur mat fortfarande kan vara så billigt. I jämförelse med våra löner så har väl matpriserna inte alls stigit i samma takt? Obs, endast en reflektion, så jag har ingen källa på området.

På mitten av femtiotalet var andelen ca 1/3. Under mitten av sjuttiotalet var det ca 1/4 för att idag utgöra ca 12 % av inkomsten i genomsnitt.

 

[Badger]

För att inte tala om problemet med vattentillgången i Kalifornien (?; det var USA någonstans i alla fall) där grundvattennivån sjunker på grund av bevattningen av sötmandelodlingarna.

Och så avokadon.

Man väntar spänt på dadlar... (folk verkar använda det som bindningsmedel snarare än som mat)

 

[lbb]

Och så avokadon.

Man väntar spänt på dadlar... (folk verkar använda det som bindningsmedel snarare än som mat)

I USA har väl tusentals hektar slagits ut pga av vattenbrist..mycket mandelodlingar.

 

[Roheryn]

Så länge importerat kött är billigare än svenskt kommer det att köpas. Möjligtvis kan man införa importskatt, men inte så länge vi är med i EU. Visst är det en bra idé med märkning, men tror någon att McD eller Burger King kommer ursprungsmärka sina hamburgare? Skulle de köpa från svenska köttproducenter skulle en hamburgare antagligen kosta tre, fyra gånger så mycket.

Hamburgerkedjan MAX säljer enbart svenskt kött - och ganska många vegetariska alternativ. Så uppenbarligen fungerar det för dem utan att bli vansinnigt dyrt!

 

[Badger]

Har i min stad i Oregon har vi anslag i alla butiker (nastan, det finns en Mexicansk butik som inte har det) dar det klart star om det ar narodlat eller inte. Oftast vilken gard gronsaker och kott kommer ifran. Vissa butiker saljer ocksa mindre "vackra" gronsaker fran de narodlade gardarna. Vi importerar det som inte kan produceras i naromradet fran Californien (en 8-14 timmar bilresa) eller Canada (ett par timmar narmare an Californien) med klar markning varifran det kommer. De flesta har anvander farska gronsaker till i stort sett allt ... och det som finns i frysdiskarna har jag ingen aning om varifran det kommer eller om det star pa forpackningarna.

Det ar en battre ide, IMHO, an att saga att man ska sluta salja vissa varor. Bara tanken att forbjuda i forsta hand ger mig grona utslag. Utbilda folk istallet sa de valjer ratt i affaren.

Njaeej. Jag tror på lagar och regler runt djurhållning tror jag.

Utbildning lyckas ju inte ens få folk att låta bli läsk och chips i affären trots att det i realiteten är farligt för oss att äta (mycket av).

 

[lbb]

Hamburgerkedjan MAX säljer enbart svenskt kött - och ganska många vegetariska alternativ. Så uppenbarligen fungerar det för dem utan att bli vansinnigt dyrt!

Nu är det ju en uppenbar skillnad mellan att producera vegetabilier i en konventionellt jordbruk där både användningen av herbicider/pesticider och gödsel används. Min egen uppskattning är att livsmedlen skulle, i förhållande till lönen återgå till femtiotalets andel vid en övergång till ekologisk och enbart vegetabilisk produktion (om det räcker)

 

[Badger]

I USA har väl tusentals hektar slagits ut pga av vattenbrist..mycket mandelodlingar.

Vet inte. Men här är lite läsning light om avokado.
https://kit.se/2016/10/19/63628/vart-sug-efter-avokado-har-ett-allvarligt-pris/

 

[Mia_R]

Vet inte. Men här är lite läsning light om avokado.
https://kit.se/2016/10/19/63628/vart-sug-efter-avokado-har-ett-allvarligt-pris/

 

[skogaliten]

Jag och sambon pratar ofta om hur mat fortfarande kan vara så billigt. I jämförelse med våra löner så har väl matpriserna inte alls stigit i samma takt? Obs, endast en reflektion, så jag har ingen källa på området.

Jag har börjat närma mig 60 år.

Och kommer mycket väl ihåg, hur mycket mer av den disponibla inkomsten jag/vi/familjen behövde lägga på mat under det sena 1970-talet och 1980-talets första halva framförallt, under 1990-talet vände matpriserna så brant neråt.

När jag tänker mig tillbaka till en veckohandling under 1980-talets första år, så finns det stora strukturella skillnader på både priser, och på sortimentet.

Observera, det här är inte någon vetenskaplig sanning, utan min mer subjektiva sanning! Jag hittade ett antal sådana där reklamblad från "Konsum", "Obs" och Ica i en av mina samlingspärmar för äldre nummer av "Allt om mat" för inte så länge sedan, och det fick mig att tänka rätt mycket på "matens pris till konsument".

Om jag börjar med sortiment:
Nästan allt kött, all mjölk, mycket av "vardags-osten", alla ägg, var svenska. Köttet var dyyrt! Man hade mindre kött i vardagsmaten, och åt också fler delar av djuret, men i sådan form så att det fanns i någon låda eller så. Det är vid den här tiden som "den danska fläskfilén" dyker upp, och prispressen neråt på kött börjar någonstans i slutet av 1980-talet.

Grönsakshyllorna på vintern domineras av potatis,lök (inklusive purjolök) och rotfrukter, det har börjat komma avokado (den då är fortfarande en dyr lyxvara), annars är det sallad (huvudsallad, importerad isbergssallad), bleka tomater, och vitkål.
Potatis, lök, kål och rotfrukter är billigt. Man äter mest potatis, ris är relativt sett dyrare.
Frukten under vintersäsong är "äpplen, päron, apelsiner och bananer" bas. De svenska äpplena tar fort slut, och sedan så finns det importerade "röda och gröna äpplen", men få sorter.. En och annan (dyra!) "exotiska" som Kiwi, passionsfrukt, mango eller papaya kan man också hitta. Vindruvor har kärnor, ses som ett uns exklusivt, och säljs i "lösa" klasar.

Färskt kött säljs med ben till största delen, och dåtidens "super extrapris" på t.ex. hel kotlettrad, var högre än ordinarie pris på urbenad kotlettrad är idag. Förpackningarna var oftast ett papptråg med plast runt, det läckte och gick sönder rätt ofta...Det var mycket framdelskött av nöt, fläskkotletter, och även läggar, bringa, och inälvsmat. De flesta butiker finstyckade själva köttet, och malde själva köttfärsen, så olika butiker, hade ganska olika sortiment. Man plockade dock förpackat kött ur kyldisken själv, även om en del "finare" butiker kunde ha en delikatessdisk där också färskt kött ingick.
Kyckling (halvdyrt) och höns (ja, höns, som var billigt, fanns att köpa som en standardvara), kom mest från frysdisken, och såldes mest som hela fåglar, även om det var möjligt att köpa t.ex. kycklingklubbor. Ett litet sortiment med färsk kyckling, t.ex. dyrbar kycklingfilé, börjar komma vid den här tiden.

Bland förpackade charkvaror är det prickig korv och rökt skinka som dominerar. Parmaskinka, exklusiv salami eller andra liknande varor finns i den manuella delikatessdisken bättre butiker.

Avseende fisk, så var vi väldigt naiva, gemene man hade nollkoll på det där med utfiskning, hållbara bestånd o.s.v. Färsk fisk fanns i den eventuella fiskdisken, eller i en fiskaffär, där fanns nästan alltid strömming, rödspätta och torsk. Annars var det frysdisken som gällde, där man köpte t.ex. torsk, kolja, eller olika varianter av hel Stilla havslax.
Det fanns ännu inte en storskalig odling av Lax (salmo salar) i Norge, utan lax var exklusivt, och ofta vildfångat. Men det fanns en hel del inhemsk odling av Regnbågslax, som såldes både som små portionsfiskar ("laxforell") eller som stora fiskar, för inkokning eller gravning. Rökt fisk som Sik, eller Regnbåge fanns det också.

För att inte göra den här uppsatsen (som det råkade bli) alldeles för lång, så kan jag avsluta med att nämna att i den mån det fanns andra baljväxter att köpa än gula ärtor och Bruna bönor, så var dessa uteslutande torkade. Man fick alltså koka sina bönor själv.
Sortimentet av "färdiglagad mat" var ytterst magert, förutom färdiga soppor på burk eller pulver, så fanns ärtsoppa, risgrynsgröt eller bruna bönor i plastkorv, samt ett litet sortiment med frysta fiskgratänger, färdig lasagne, de första frysta pizzorna m.m.

Alltså, mat var dyrt, och man var tvungen att köpa råvaror, eftersom det fanns ett begränsat sortiment med halvfabrikat eller färdiglagat, och dessa varor gjorde ännu större hål i hushållskassan än råvarorna.

Fick bonden bättre betalt? Ja, det verkar så, eftersom konkurrensen från importerat var mindre.

Var produktionen miljö- och klimatvänligare? Nej, svenska bönder hade inte riktigt lärt sig att använda rätt bekämpningsmedel på rätt sätt än, samt att en del saker som användes då, med all rätt är förbjudna nu. Dessutom så körde man traktorer utan minsta tanke på CO2 utsläpp. Kraftfoder består ofta av importerad soja, mindre bra, men det förstod vi inte riktigt då för tiden.

Var djurvälfärden bättre? Både ja och nej. Under den här tiden finns det både grisfabriker med fixerade suggor, eller hönor i pyttesmå burar t.ex. å ena sidan, men annan produktion på mindre enheter kunde handla om naturbetesmarker och annat som är bra för djuren, produktion som slagits ut av ekonomiska skäl när priserna sjunkit.
På totalen är djurvälfärden betydligt bättre idag, inga fixerade suggor, inga uppbundna mjölkkor, stora ytor för hönsen, låg användning av antibiotika med mera.

Borde priserna på mat höjas? JA!

Åtminstone så borde bonden få betalt för sitt arbete!

Mitt kilopris från slakteriet på lamm under hösten, är kanske 40 kr kilot. På ICA kostar lammet kanske 250 kr/kg.
De där 200 kronorna hur fördelas de? Ja, de verkar inte gå till slakteriet, utan snarast till ICA...
Som helhet är

 

[vallhund]

Jag har börjat närma mig 60 år.

Och kommer mycket väl ihåg, hur mycket mer av den disponibla inkomsten jag/vi/familjen behövde lägga på mat under det sena 1970-talet och 1980-talets första halva framförallt, under 1990-talet vände matpriserna så brant neråt.

När jag tänker mig tillbaka till en veckohandling under 1980-talets första år, så finns det stora strukturella skillnader på både priser, och på sortimentet.

Observera, det här är inte någon vetenskaplig sanning, utan min mer subjektiva sanning! Jag hittade ett antal sådana där reklamblad från "Konsum", "Obs" och Ica i en av mina samlingspärmar för äldre nummer av "Allt om mat" för inte så länge sedan, och det fick mig att tänka rätt mycket på "matens pris till konsument".

Om jag börjar med sortiment:
Nästan allt kött, all mjölk, mycket av "vardags-osten", alla ägg, var svenska. Köttet var dyyrt! Man hade mindre kött i vardagsmaten, och åt också fler delar av djuret, men i sådan form så att det fanns i någon låda eller så. Det är vid den här tiden som "den danska fläskfilén" dyker upp, och prispressen neråt på kött börjar någonstans i slutet av 1980-talet.

Grönsakshyllorna på vintern domineras av potatis,lök (inklusive purjolök) och rotfrukter, det har börjat komma avokado (den då är fortfarande en dyr lyxvara), annars är det sallad (huvudsallad, importerad isbergssallad), bleka tomater, och vitkål.
Potatis, lök, kål och rotfrukter är billigt. Man äter mest potatis, ris är relativt sett dyrare.
Frukten under vintersäsong är "äpplen, päron, apelsiner och bananer" bas. De svenska äpplena tar fort slut, och sedan så finns det importerade "röda och gröna äpplen", men få sorter.. En och annan (dyra!) "exotiska" som Kiwi, passionsfrukt, mango eller papaya kan man också hitta. Vindruvor har kärnor, ses som ett uns exklusivt, och säljs i "lösa" klasar.

Färskt kött säljs med ben till största delen, och dåtidens "super extrapris" på t.ex. hel kotlettrad, var högre än ordinarie pris på urbenad kotlettrad är idag. Förpackningarna var oftast ett papptråg med plast runt, det läckte och gick sönder rätt ofta...Det var mycket framdelskött av nöt, fläskkotletter, och även läggar, bringa, och inälvsmat. De flesta butiker finstyckade själva köttet, och malde själva köttfärsen, så olika butiker, hade ganska olika sortiment. Man plockade dock förpackat kött ur kyldisken själv, även om en del "finare" butiker kunde ha en delikatessdisk där också färskt kött ingick.
Kyckling (halvdyrt) och höns (ja, höns, som var billigt, fanns att köpa som en standardvara), kom mest från frysdisken, och såldes mest som hela fåglar, även om det var möjligt att köpa t.ex. kycklingklubbor. Ett litet sortiment med färsk kyckling, t.ex. dyrbar kycklingfilé, börjar komma vid den här tiden.

Bland förpackade charkvaror är det prickig korv och rökt skinka som dominerar. Parmaskinka, exklusiv salami eller andra liknande varor finns i den manuella delikatessdisken bättre butiker.

Avseende fisk, så var vi väldigt naiva, gemene man hade nollkoll på det där med utfiskning, hållbara bestånd o.s.v. Färsk fisk fanns i den eventuella fiskdisken, eller i en fiskaffär, där fanns nästan alltid strömming, rödspätta och torsk. Annars var det frysdisken som gällde, där man köpte t.ex. torsk, kolja, eller olika varianter av hel Stilla havslax.
Det fanns ännu inte en storskalig odling av Lax (salmo salar) i Norge, utan lax var exklusivt, och ofta vildfångat. Men det fanns en hel del inhemsk odling av Regnbågslax, som såldes både som små portionsfiskar ("laxforell") eller som stora fiskar, för inkokning eller gravning. Rökt fisk som Sik, eller Regnbåge fanns det också.

För att inte göra den här uppsatsen (som det råkade bli) alldeles för lång, så kan jag avsluta med att nämna att i den mån det fanns andra baljväxter att köpa än gula ärtor och Bruna bönor, så var dessa uteslutande torkade. Man fick alltså koka sina bönor själv.
Sortimentet av "färdiglagad mat" var ytterst magert, förutom färdiga soppor på burk eller pulver, så fanns ärtsoppa, risgrynsgröt eller bruna bönor i plastkorv, samt ett litet sortiment med frysta fiskgratänger, färdig lasagne, de första frysta pizzorna m.m.

Alltså, mat var dyrt, och man var tvungen att köpa råvaror, eftersom det fanns ett begränsat sortiment med halvfabrikat eller färdiglagat, och dessa varor gjorde ännu större hål i hushållskassan än råvarorna.

Fick bonden bättre betalt? Ja, det verkar så, eftersom konkurrensen från importerat var mindre.

Var produktionen miljö- och klimatvänligare? Nej, svenska bönder hade inte riktigt lärt sig att använda rätt bekämpningsmedel på rätt sätt än, samt att en del saker som användes då, med all rätt är förbjudna nu. Dessutom så körde man traktorer utan minsta tanke på CO2 utsläpp. Kraftfoder består ofta av importerad soja, mindre bra, men det förstod vi inte riktigt då för tiden.

Var djurvälfärden bättre? Både ja och nej. Under den här tiden finns det både grisfabriker med fixerade suggor, eller hönor i pyttesmå burar t.ex. å ena sidan, men annan produktion på mindre enheter kunde handla om naturbetesmarker och annat som är bra för djuren, produktion som slagits ut av ekonomiska skäl när priserna sjunkit.
På totalen är djurvälfärden betydligt bättre idag, inga fixerade suggor, inga uppbundna mjölkkor, stora ytor för hönsen, låg användning av antibiotika med mera.

Borde priserna på mat höjas? JA!

Åtminstone så borde bonden få betalt för sitt arbete!

Mitt kilopris från slakteriet på lamm under hösten, är kanske 40 kr kilot. På ICA kostar lammet kanske 250 kr/kg.
De där 200 kronorna hur fördelas de? Ja, de verkar inte gå till slakteriet, utan snarast till ICA...
Som helhet är

Ungefär, men Heinz vita bönor i tomatsås har funnits sedan Hedenhös.

 

[Fruentimber]

Gör du? jag gör en klar skillnad mellan dem som lever i Sverige, i en relativ lyx, jämfört med dem som lever ur hand i mun..googla gärna om du inte förstår det utrycket.

Jag vet vad uttrycket betyder, du behöver inte bli otrevlig för att jag ställer en fråga. Igen: svälter människor i Sverige? I och med att du menar att det gäller "liv och död". Menar du i svensk kontext då?

 

[skogaliten]

Ungefär, men Heinz vita bönor i tomatsås har funnits sedan Hedenhös.

Ja, visst, just de vita bönorna i tomatsås glömde jag faktiskt! Rätt vanlig "nödmat" vid tidsbrist på den tiden, ofta tillsammans med stekt bacon...

Och så fanns det ju Ravioli på burk också, och naturligtvis en del annat som jag endera helt glömt av, eller inte tog med, eftersom "uppsatsen" var lång nog redan.

 

[the_connemara]

Ja, visst, just de vita bönorna i tomatsås glömde jag faktiskt! Rätt vanlig "nödmat" vid tidsbrist på den tiden, ofta tillsammans med stekt bacon...

Och så fanns det ju Ravioli på burk också, och naturligtvis en del annat som jag endera helt glömt av, eller inte tog med, eftersom "uppsatsen" var lång nog redan.

Känner så igen mig i din uppsats! Född i mitten på 80-talet och uppvuxen på landet med föräldrar som aldrig varit måna om att hänga med o följa trender. Minns att vi fick en dajmstrut på skolavslutningen i mellanstadiet och jag fattade aldrig vad pizza var förrän byn fick en egen pizzeria när jag var äldre. Konsumtionshetsen idag innefattar även mat tycker jag, inte enbart att vi lever i en snabbare tid som kräver snabbare matlösningar alltså.

 

[lbb]

Jag vet vad uttrycket betyder, du behöver inte bli otrevlig för att jag ställer en fråga. Igen: svälter människor i Sverige? I och med att du menar att det gäller "liv och död". Menar du i svensk kontext då?

Suck, Nej människor i Sverige behöver inte svälta, till skillnad från dem som tvingas leva ur hand i mun.
Förklaring, de som lever ur hand i mun lever inte i Sverige. Undantag finns. De som väljer att leva utanför samhällets regelverk. Men eftersom de väljer att existera utanför samhället kan knappast samhället ställas till svars för deras misär.

 

[Fruentimber]

Suck, Nej människor i Sverige behöver inte svälta, till skillnad från dem som tvingas leva ur hand i mun.
Förklaring, de som lever ur hand i mun lever inte i Sverige. Undantag finns. De som väljer att leva utanför samhällets regelverk. Men eftersom de väljer att existera utanför samhället kan knappast samhället ställas till svars för deras misär.

Tack, det var det enda du behövde förklara. Du behöver inte sucka över att jag ställde en fråga.

 

[Badger]

Jag har börjat närma mig 60 år.

Och kommer mycket väl ihåg, hur mycket mer av den disponibla inkomsten jag/vi/familjen behövde lägga på mat under det sena 1970-talet och 1980-talets första halva framförallt, under 1990-talet vände matpriserna så brant neråt.

När jag tänker mig tillbaka till en veckohandling under 1980-talets första år, så finns det stora strukturella skillnader på både priser, och på sortimentet.

Observera, det här är inte någon vetenskaplig sanning, utan min mer subjektiva sanning! Jag hittade ett antal sådana där reklamblad från "Konsum", "Obs" och Ica i en av mina samlingspärmar för äldre nummer av "Allt om mat" för inte så länge sedan, och det fick mig att tänka rätt mycket på "matens pris till konsument".

Om jag börjar med sortiment:
Nästan allt kött, all mjölk, mycket av "vardags-osten", alla ägg, var svenska. Köttet var dyyrt! Man hade mindre kött i vardagsmaten, och åt också fler delar av djuret, men i sådan form så att det fanns i någon låda eller så. Det är vid den här tiden som "den danska fläskfilén" dyker upp, och prispressen neråt på kött börjar någonstans i slutet av 1980-talet.

Grönsakshyllorna på vintern domineras av potatis,lök (inklusive purjolök) och rotfrukter, det har börjat komma avokado (den då är fortfarande en dyr lyxvara), annars är det sallad (huvudsallad, importerad isbergssallad), bleka tomater, och vitkål.
Potatis, lök, kål och rotfrukter är billigt. Man äter mest potatis, ris är relativt sett dyrare.
Frukten under vintersäsong är "äpplen, päron, apelsiner och bananer" bas. De svenska äpplena tar fort slut, och sedan så finns det importerade "röda och gröna äpplen", men få sorter.. En och annan (dyra!) "exotiska" som Kiwi, passionsfrukt, mango eller papaya kan man också hitta. Vindruvor har kärnor, ses som ett uns exklusivt, och säljs i "lösa" klasar.

Färskt kött säljs med ben till största delen, och dåtidens "super extrapris" på t.ex. hel kotlettrad, var högre än ordinarie pris på urbenad kotlettrad är idag. Förpackningarna var oftast ett papptråg med plast runt, det läckte och gick sönder rätt ofta...Det var mycket framdelskött av nöt, fläskkotletter, och även läggar, bringa, och inälvsmat. De flesta butiker finstyckade själva köttet, och malde själva köttfärsen, så olika butiker, hade ganska olika sortiment. Man plockade dock förpackat kött ur kyldisken själv, även om en del "finare" butiker kunde ha en delikatessdisk där också färskt kött ingick.
Kyckling (halvdyrt) och höns (ja, höns, som var billigt, fanns att köpa som en standardvara), kom mest från frysdisken, och såldes mest som hela fåglar, även om det var möjligt att köpa t.ex. kycklingklubbor. Ett litet sortiment med färsk kyckling, t.ex. dyrbar kycklingfilé, börjar komma vid den här tiden.

Bland förpackade charkvaror är det prickig korv och rökt skinka som dominerar. Parmaskinka, exklusiv salami eller andra liknande varor finns i den manuella delikatessdisken bättre butiker.

Avseende fisk, så var vi väldigt naiva, gemene man hade nollkoll på det där med utfiskning, hållbara bestånd o.s.v. Färsk fisk fanns i den eventuella fiskdisken, eller i en fiskaffär, där fanns nästan alltid strömming, rödspätta och torsk. Annars var det frysdisken som gällde, där man köpte t.ex. torsk, kolja, eller olika varianter av hel Stilla havslax.
Det fanns ännu inte en storskalig odling av Lax (salmo salar) i Norge, utan lax var exklusivt, och ofta vildfångat. Men det fanns en hel del inhemsk odling av Regnbågslax, som såldes både som små portionsfiskar ("laxforell") eller som stora fiskar, för inkokning eller gravning. Rökt fisk som Sik, eller Regnbåge fanns det också.

För att inte göra den här uppsatsen (som det råkade bli) alldeles för lång, så kan jag avsluta med att nämna att i den mån det fanns andra baljväxter att köpa än gula ärtor och Bruna bönor, så var dessa uteslutande torkade. Man fick alltså koka sina bönor själv.
Sortimentet av "färdiglagad mat" var ytterst magert, förutom färdiga soppor på burk eller pulver, så fanns ärtsoppa, risgrynsgröt eller bruna bönor i plastkorv, samt ett litet sortiment med frysta fiskgratänger, färdig lasagne, de första frysta pizzorna m.m.

Alltså, mat var dyrt, och man var tvungen att köpa råvaror, eftersom det fanns ett begränsat sortiment med halvfabrikat eller färdiglagat, och dessa varor gjorde ännu större hål i hushållskassan än råvarorna.

Fick bonden bättre betalt? Ja, det verkar så, eftersom konkurrensen från importerat var mindre.

Var produktionen miljö- och klimatvänligare? Nej, svenska bönder hade inte riktigt lärt sig att använda rätt bekämpningsmedel på rätt sätt än, samt att en del saker som användes då, med all rätt är förbjudna nu. Dessutom så körde man traktorer utan minsta tanke på CO2 utsläpp. Kraftfoder består ofta av importerad soja, mindre bra, men det förstod vi inte riktigt då för tiden.

Var djurvälfärden bättre? Både ja och nej. Under den här tiden finns det både grisfabriker med fixerade suggor, eller hönor i pyttesmå burar t.ex. å ena sidan, men annan produktion på mindre enheter kunde handla om naturbetesmarker och annat som är bra för djuren, produktion som slagits ut av ekonomiska skäl när priserna sjunkit.
På totalen är djurvälfärden betydligt bättre idag, inga fixerade suggor, inga uppbundna mjölkkor, stora ytor för hönsen, låg användning av antibiotika med mera.

Borde priserna på mat höjas? JA!

Åtminstone så borde bonden få betalt för sitt arbete!

Mitt kilopris från slakteriet på lamm under hösten, är kanske 40 kr kilot. På ICA kostar lammet kanske 250 kr/kg.
De där 200 kronorna hur fördelas de? Ja, de verkar inte gå till slakteriet, utan snarast till ICA...
Som helhet är

Håller med om allting ovan. Jag är iofs "bara" 40. Men jag levde på de där halvfabrikaten som liten. Avokado och tre räkor var fredagslyx någon gång i halvåret .

Fisken var ju inte utfiskad då per se, det gjorde man under tiden. På 80-90 tal kunde vi fiska torsk själva utanför Gotlands kust med metrev och båt och få massor, eller köpa av grannen som fiskade + potatis osv. Nu får inte ens "fiskarflottan" i vår hamn ngt annat än flundror, i den mån den ens existerar. (i år såg jag för första gången hur jorden på hans åkrar såg ut, det växte bara vallmo , det brukar alltid vara gröda mellan vallmon.)

Avsaknaden av stort bönutbud finner jag väldigt intressant. Vi åt ju inte bönor-det fanns bara bruna bönor eller vita bönor i tomatsås på burk. Men undrans vad det säger om Sveriges förmåga att odla just bönor. Sparris däremot exporterade vi tydligen till och med till Frankrike innan priserna föll ur.

ICA sägs ju ha väldigt bra marginaler...

Men 117 kr kg kom jag upp i när det gällde lamm på kombinationen, lamm på annan ort -40 kr kg, jägarslaktare + biltransport fram och tillbaka. Vilket var exakt samma summa som vår bästa ICA tog för helt lamm, styckat, just då. Vi valde då ICA pga orsaker.

 

[Badger]

Ja, visst, just de vita bönorna i tomatsås glömde jag faktiskt! Rätt vanlig "nödmat" vid tidsbrist på den tiden, ofta tillsammans med stekt bacon...

Och så fanns det ju Ravioli på burk också, och naturligtvis en del annat som jag endera helt glömt av, eller inte tog med, eftersom "uppsatsen" var lång nog redan.

Ravioli på burk är så vidrigt! Då var dillkött på burk bättre.

Till och med Militärens ärtsoppa är till-lyxad det var mycket mindre fläsk då och mycket mer av fläsket bestod av rena fettklumpar.