Jag kan inte förklara

Det känns som det händer sååå mycket och ingenting på samma gång. Och såfort nånting verkar gå bra så blir nåt annar jätte dåligt. Och ja jag vet att alla säger att det kommer bli bättre och så men det kan man ju inte veta. För det KAN ju bli att det aldrig blir bättre också det VET man ju inte. Och att allt känns så onödigt om jag ska göra saker bara för att göra nånting liksom. Som typ jag måste äta exakt allt alla måltider och mellis. För att jag ska få göra mer saker och sånt. Och jag måste göra aktiviteter så jag inte bara ligger och gör ingenting. Och allt alla säger är att när kroppen mår bättre så kommer det kännas bättre. Och när jag mår bättre så kommer jag kunna tänka normalt. Och massa sånt. Men samtidigt så är det att jag ska komma på saker jag vill göra och förklara hur jag tänker och sånt som inte GÅR. För om jag tillexempel inte tänker nånting så kan jag inte förklara det. Eller om jag bara känner mig jätte irriterad och arg men vet inte varför så vill jag inte försöka få ner det i text när jag inte ens kan tänka för mig själv. Och allting ska jag göra bara för att jag måste liksom för det gör inget bra för MIG.
Och mina föräldrar tycker att jag ska ha permison och komma på nåt som jag vill göra då men saken är att jag vill inte göra NÅNTING. Och vet inte om jag får ha permison eller om jag vill ens. För personalen vet typ inte hur jag tänker och sånt för säger inte det till dom så då sa dom iallafall igår att dom inte vet om dom vågar ge mig permison. Men det spelar ändå ingen roll för jag vet inte om jag vill ha det ändå. Men mamma och pappa vill ju.
Men ja har inte så mycket att skriva egentligen nu men ville bara få ur mig om dethär. Men annars så är ingenting nån skillnad från igår känns det som och dethär med att jag berättade lite om äckel gubben är också bara onödigt för nu är det typ att alla vet om det men dom vet inte detaljer. Så ingen gör nåt liksom. Jag vill typ att nånting ska HÄNDA men vill ändå inte. Som att anorexi monstret ska ta över allt igen eller att nån ska bli jätte arg på mig eller bara NÅNTING så nånting känns och inte bara är tomt och att jag inte kan tänka. Men händer INGENTING.

 

[Motacilla]

Nu vet du i alla fall att du kan be om den ifall du har svårt att sova på kvällen; att den funkar bäst som sömntablett för dig men att det kanske inte är så bra att ta en hel om du ska vara vaken på dagen.

Sömnen är viktig, det är när man sover som kroppen reparerar sig. En eller två nätter med lite sämre sömn är okej, men sen måste man säga till så man får sova igen.

Om man inte får sova ordentligt brukar ångesten också bli värre tycker jag, hjärnan hittar liksom på värre och värre grejer när man inte sovit ordentligt. Det blir en ond cirkel: man kan inte sova på grund av ångesten, så hjärnan får inte vila. Eftersom man inte vilat ordentligt blir ångesten värre, och så sover man sämre –> mer ångest igen.

Det är också svårare att hitta alternativa lösningar på sina problem när man inte sovit ordentligt. Hjärnan fastnar liksom i vissa hjulspår och kör fast. När man är utvilad kan man tänka mer kreativt och löser problem på flera sätt.

 

[Sleepy]

Ja nu fick jag den för den skulle hjälpa och minska ångesten och det gjorde den ju men trodde inte jag skulle bli SÅ trött liksom. För som det verkade så var det att den mest minskar ångest och vissa blir lite trötta typ. Men jag blev inte LITE trött.
Jag kommer inte ihåg om det var en psykolog eller nån annan men var en som vi pratade med jag mamma och pappa och jag hade samtal själv med henne ibland också. Så då var det typ om hur jag mådde och så. Men inte om hur jag blev sjuk vad jag kommer ihåg.

Det kan vara lite olika hur det påverkar. Du hade väl inte sovit så bra på natten, så då när medicinen gjorde att du blev lite trött så ville kroppen få sova ikapp lite.

Längre fram sen när du mår lite bättre kan det nog vara bra om du kunde få gå på samtal igen och prata lite om allt.

Har du något du kan greja lite med ikväll?

 

[emma-vsm]

Idag på förmiddagen

Det kanske kan vara ett alternativ att ta den på kvällen, så får du kanske bättre sömn och därmed förutsättningar att klara dagen bättre?

Vad mysigt det lät med hundgos

 

[LiviaFilippa]

Nu vet du i alla fall att du kan be om den ifall du har svårt att sova på kvällen; att den funkar bäst som sömntablett för dig men att det kanske inte är så bra att ta en hel om du ska vara vaken på dagen.

Sömnen är viktig, det är när man sover som kroppen reparerar sig. En eller två nätter med lite sämre sömn är okej, men sen måste man säga till så man får sova igen.

Om man inte får sova ordentligt brukar ångesten också bli värre tycker jag, hjärnan hittar liksom på värre och värre grejer när man inte sovit ordentligt. Det blir en ond cirkel: man kan inte sova på grund av ångesten, så hjärnan får inte vila. Eftersom man inte vilat ordentligt blir ångesten värre, och så sover man sämre –> mer ångest igen.

Det är också svårare att hitta alternativa lösningar på sina problem när man inte sovit ordentligt. Hjärnan fastnar liksom i vissa hjulspår och kör fast. När man är utvilad kan man tänka mer kreativt och löser problem på flera sätt.

Ja jag hoppas det iallafall inte blir SÅ jobbigt igen om det var att jag inte hade sovit och allt som gjorde det värre. Isåfall borde det kanske inte bli lika jobbigt med ångest och jobbiga tankar och sånt nu på nån dag iallafall.

 

[LiviaFilippa]

Det kan vara lite olika hur det påverkar. Du hade väl inte sovit så bra på natten, så då när medicinen gjorde att du blev lite trött så ville kroppen få sova ikapp lite.

Längre fram sen när du mår lite bättre kan det nog vara bra om du kunde få gå på samtal igen och prata lite om allt.

Har du något du kan greja lite med ikväll?

Ja jag fattar att det nog skulle vara bra med samtal och att det kanske är om ett tag och att jag kanske mår bättre då men NU känns det som jag aldrig skulle orka sitta och prata med nån sån och bara prata och tänka och sånt. Känns bara sååå jobbigt och som att jag aldrig kommer vilja eller orka det. Och ja jag VET att det kan ändras och kanske inte är redo eller vad man ska säga nu. Men nu skulle jag hellre ha anorexi föralltid än ha massa massa jobb för att bli av med det liksom.
Och ikväll så jag kollar jag på youtube och har löst korsord och ritat och lite sånt så ska väl göra det lite mer. Men måste snart försöka sova också nu.

 

[LiviaFilippa]

Det kanske kan vara ett alternativ att ta den på kvällen, så får du kanske bättre sömn och därmed förutsättningar att klara dagen bättre?

Vad mysigt det lät med hundgos

Ja kanske om jag absolut inte kan sova så kanske jag kan testa. Men vill helst inte ta mediciner liksom.

 

[Sleepy]

Ja jag fattar att det nog skulle vara bra med samtal och att det kanske är om ett tag och att jag kanske mår bättre då men NU känns det som jag aldrig skulle orka sitta och prata med nån sån och bara prata och tänka och sånt. Känns bara sååå jobbigt och som att jag aldrig kommer vilja eller orka det. Och ja jag VET att det kan ändras och kanske inte är redo eller vad man ska säga nu. Men nu skulle jag hellre ha anorexi föralltid än ha massa massa jobb för att bli av med det liksom.
Och ikväll så jag kollar jag på youtube och har löst korsord och ritat och lite sånt så ska väl göra det lite mer. Men måste snart försöka sova också nu.

Ja först behöver din kropp få läka och återhämta sig. Sov så gott.

 

[Motacilla]

Det verkar ändå som att det känns lite bättre för dig nu?

 

[Motacilla]

Du får en bild på sovande giraffer som god natt-hälsning

 

[LiviaFilippa]

Det verkar ändå som att det känns lite bättre för dig nu?

Ja det är bättre nu än imorse. Då hade jag såååå mycket ångest och bara massa dåliga tankar hela hela tiden. Men nu är det lite ångest men inte ALLS som då. Men är inte så trött nu bara men ska ändå snart försöka sova.

 

[Fjordfrälst]

Ja det är bättre nu än imorse. Då hade jag såååå mycket ångest och bara massa dåliga tankar hela hela tiden. Men nu är det lite ångest men inte ALLS som då. Men är inte så trött nu bara men ska ändå snart försöka sova.

Hoppas du får sova gott, natti natt

 

[Flixon]

Ja fattar att man behöver vila och så men jag BARA vilar ju hela tiden. Så då vill jag liksom passa på och göra nåt när jag har permison. Men ja såklart var det mysigt att träffa hundarna och mysa med dom men hade viljat inte sovit bort massa tid hemma liksom. Känns onödigt om jag har kanske tre timmar som jag kan välja lite vad jag vill göra så sover jag liksom.

Nu är jag inte i samma situation som du, men jag har haft ett turbulent år med skilsmässa och mycket stress. När jag äntligen flyttade in i mitt hus, så tänkte jag att jag skulle göra SÅ mycket, särskilt på semestern. Måla om, gräva i trädgården osv. Men jag har nästan inte gjort nånting, för jag var trött. Jag behövde vila! Och det måste vara okej, alla de där sakerna jag tänkte göra, de finns kvar. Men det viktigaste var att jag fick återhämtning, att sitta och läsa bok en hel dag eller plocka smultron i skogen med barnen. Om det din kropp och hjärna behöver just nu är vila, så är det helt okej! Att ligga och vila med hundarna låter som den perfekta återhämtningen

 

[LiviaFilippa]

Nu är jag inte i samma situation som du, men jag har haft ett turbulent år med skilsmässa och mycket stress. När jag äntligen flyttade in i mitt hus, så tänkte jag att jag skulle göra SÅ mycket, särskilt på semestern. Måla om, gräva i trädgården osv. Men jag har nästan inte gjort nånting, för jag var trött. Jag behövde vila! Och det måste vara okej, alla de där sakerna jag tänkte göra, de finns kvar. Men det viktigaste var att jag fick återhämtning, att sitta och läsa bok en hel dag eller plocka smultron i skogen med barnen. Om det din kropp och hjärna behöver just nu är vila, så är det helt okej! Att ligga och vila med hundarna låter som den perfekta återhämtningen

Ja jag vet. Men jag är så trött på att allt är bara vila hela tiden. Så får ju inte göra nåt aktivt när jag har permison heller men minsta sak jag får göra så vill jag ta chansen för vet ju att resten av dagarna kommer jag bara sitta stilla iallafall.

 

[Motacilla]

Ja det är bättre nu än imorse. Då hade jag såååå mycket ångest och bara massa dåliga tankar hela hela tiden. Men nu är det lite ångest men inte ALLS som då. Men är inte så trött nu bara men ska ändå snart försöka sova.

Det låter som att sömnen "startade om" din hjärna. Så skönt.
Jag ska också lägga mig strax.
Sov gott, hoppas du får sova hela natten och drömma om både ponnyer och hundar

 

[Motacilla]

Ja ett tips förresten: jag brukar ganska ofta lägga mig med en podd i öronen om jag är lite på gränsen till att jag inte vet om jag kan sova. Sänker volymen så att det är mycket lägre än jag vanligtvis brukar ha. Ställer in insomningstimern på Spotify (det finns en sån funktion, då stänger den av sig t.ex när avsnittet är slut).

Jag märker att ganska ofta somnar jag bättre när jag lyssnar på något som inte är speciellt spännande, men som är på låg volym i lurarna. Då börjar jag inte tänka, utan kan bara lyssna och vila tills jag somnar.

Snedtänkt med Kalle Lind är lååånga avsnitt om tråkiga grejer som jag inte är speciellt intresserad av. Dessutom pratar han och hans gäster på ett ganska sövande sätt så den podden rekommenderas i synnerhet som sömnmedel

 

[sorbifolia]

@EmmaFilippa tänkte bara säga att du har ju redan gjort jättestora framsteg på bara den vecka eller så sedan jag började läsa dina inlägg! Det är säkert svårt att se för dig när du står mitt i allting, och det går ju lite fram och tillbaka och inte spikrakt uppåt. Men för oss som "tittar på" från utsidan så är framstegen tydliga i alla fall!

 

[Flixon]

Ja jag vet. Men jag är så trött på att allt är bara vila hela tiden. Så får ju inte göra nåt aktivt när jag har permison heller men minsta sak jag får göra så vill jag ta chansen för vet ju att resten av dagarna kommer jag bara sitta stilla iallafall.

Jag fattar. Den här gången behövde du vila, så då gjorde du det. Toppen! Nästa gång kanske du har sovit bättre och orkar hitta på något? Förra gången var du ju och tittade på hoppträning. Var snäll mot dig själv, och kom ihåg att det här kommer inte vara för alltid. Ja, det kanske suger just nu, men det kommer att bli bättre. Det kommer att bli bättre!

 

[LiviaFilippa]

@EmmaFilippa tänkte bara säga att du har ju redan gjort jättestora framsteg på bara den vecka eller så sedan jag började läsa dina inlägg! Det är säkert svårt att se för dig när du står mitt i allting, och det går ju lite fram och tillbaka och inte spikrakt uppåt. Men för oss som "tittar på" från utsidan så är framstegen tydliga i alla fall!

Tack Jag märker INGA framsteg alls men ändå typ skönt att andra tycker det.

 

[LiviaFilippa]

Jag fattar. Den här gången behövde du vila, så då gjorde du det. Toppen! Nästa gång kanske du har sovit bättre och orkar hitta på något? Förra gången var du ju och tittade på hoppträning. Var snäll mot dig själv, och kom ihåg att det här kommer inte vara för alltid. Ja, det kanske suger just nu, men det kommer att bli bättre. Det kommer att bli bättre!

Jag kan inte liksom tänka att det kommer bli bättre. Eller såklart jag vet att det brukar bli bättre för dom flesta. Och alla här tillexempel som har berättat om sig att dom har kommit genom tillexempel anorexi eller andra jobbiga sjukdomar och sånt så vet att det BRUKAR vara så. Men tänker ändå att tänk om det INTE blir bättre? Liksom hur länge kan jag vara här om det inte blir bättre och vad gör dom då ifall dom märker att det inte gör nån skillnad? Och att jag vet inte hur jag ska klara det om det bara fortsätter och fortsätter lika. För som det är nu så känns nästan varje dag som att egentligen orkar jag inte göra det jag måste men har inget val så jag MÅSTE. Men känns alltid som den dagen är sista dagen jag kommer orka. Så nån dag kommer ju vara att jag verkligen verkligen inte orkar. Så vad händer då liksom?
Och sen en till sak med skolan. Jag VET varför jag inte får vara i skolan som vanligt och så nu men ändå jätte jobbigt och det känns också som att varje dag jag inte är där så kommer det bli svårare om jag nånsin ska tillbaka. Och allt sånt blir som det gör allt jobbigare och jobbigare bara. Som att det aldrig kan bli bättre för varje dag som går så blir det större och större saker som stoppar det liksom. Om nån fattar vad jag försöker förklara. Vet att det nog är väldigt otydligt så förlåt för det.

 

[LiviaFilippa]

Nu kommer dethär nog låta konstigt så fattar om ni kanske tycker jag verkar jätte konstig och så. Men vill ändå skriva av mig lite om det. Och det är om känslor och så. För ganska stor del av tiden så är det som jag inte har några känslor alls. Så det känns bara helt tomt i mig liksom. Och jag bryr mig inte om nåt och vill inte ens bry mig eller nånting. Men är ändå konstigt att inte känna nånting också för jag känner mig som helt avstängd. Så då vill jag känna saker och vill typ att nån ska göra nåt så jag blir arg bara så jag känner nåt. Men sen ibland om jag har nån känsla så blir den sååå stark istället. Och då är det jätte jobbigt! Som typ om jag blir irriterad på nånting så går det jätte fort till att jag är såå arg så jag inte kan kontrollera det. Eller om jag kanske blir lite ledsen för en sak så blir det så starkt istället så jag får typ panik. Så då om jag har en känsla sådär starkt då vill jag bara att jag inte ska känna nånting igen. För det är ändå enklare.
Så vet liksom inte om dethär är att det är nåt fel på mig alltså nån störning typ. Eller varför det är så och om man kan göra nåt åt det. Och jag vet att det säkert är en sak jag borde prata med läkaren om. Och hon vet ju det att jag blir jätte jätte arg eller ledsen eller så och att annars ganska ofta så är det typ helt tomt och jag bryr mig inte om nåt. Men har inte förklarat så mycket för henne och jag vill helst inte göra det heller. För är typ rädd att det isåfall blir en till andledning att jag ska vara här och kanske inte får permison eller inte får öka på dom eller sånt. Och vill inte ha en till diagnos liksom om det är nåt fel så. Så det är också bara jobbigt och sådär att jag verkligen inte vill vara med om allt dethär. Men finns inget sätt att slippa det heller så jag är verkligen helt fast och allting är bara sånt jag inte vill eller orkar eller bryr mig om. Så ja det är såå jobbigt och känns typ helt menings löst och onödigt exakt allting.