Sv: Jag orkar inte mer
Har inte läst alla svar, men vill ändå komma med ett inlägg som kanske kan muntra upp dig.
Mitt sto var förfärligt lynnigt när jag köpte henne för 8 år sedan. Det small i väggarna och hon högg efter en när man gick in till henne. När jag bytte stall var hon helstirrig i 2 veckor - sprang som en galning och skriade som värsta hingsten dagarna i ända. Jag var gråtfärdig varenda dag och var på vippen att ringa och fråga om jag kunde ställa tillbaka henne hos uppfödaren. Så plötsligt slutade det! Och hästen blev världens mysigaste!
Jag tror att detta beror på flera saker; i första stallet trivdes hon inte med sin box. Stod längst in i en hörna och ingen hälsade på henne. Hon visste nog inte hur hon skulle bete sig när någon väl kom fram till henne.
När vi flyttade till det andra stallet var hon helt förvirrad i början. Nytt ställe och nya kompisar. Hon kom ju direkt från uppfödaren och hade aldrig stått någon annanstans. Men nu fick hon stå i första boxen i stallet och alla kom fram och hälsade på henne först. Efter ett tag började hon tycka att detta var helmysigt.
Sedan dess har jag bytt stall två gånger till, och hon har bara haft hyss för sig en enda gång: när jag var på semester och hon inte fick komma ut så tidigt som hon brukar + att frukosten serverades sent. Då kompenserade hon detta med att käka upp halva boxväggen in till grannen...
Ston är ju speciella. Jag tycker inte att du ska ta det som att hon är dum eller elak. Man måste bara ta stoet på rätt sätt. Gör man det har man fått världens finaste kompis. Jag brukar säga så här mitt sto har en dålig dag: "Ja, ja, gumman - jag vet hur det är." Sedan kan jag klappa om henne och ställa henne i gången och ta en extra omgång med ryktborsten i stället - och så väntar vi med träningen till nästa dag.
Mitt tips är att vara bestämd men rättvis. Hästar är aldrig långsinta - så sura inte du heller. Visa henne vad hon ska göra och beröm massor när hon gör rätt. Ge henne mycket utevistelse och trevliga hagkompisar så löser det säkert en hel del. Låt henne ha gott om grovfoder att pilla med när hon står inne. Pyssla mycket och träna mycket från marken. Själv älskar jag att ledträna - där visar det sig direkt om hästen respekterar mig eller inte. Jag tycker inte att ridningen är det primära - det finns annat som är minst lika viktigt i förhållandet häst - människa.
Jag hoppas att du kan få hjälp av någon duktig person som kan stötta dig i dina försök att förstå dig på din häst. Och hittar du ingen kan du kanske börja med att läsa - det finns en hel del bra böcker som handlar om att förstå sig på hästen.
Lycka till!!!
:smirk: Krocket
Har inte läst alla svar, men vill ändå komma med ett inlägg som kanske kan muntra upp dig.
Mitt sto var förfärligt lynnigt när jag köpte henne för 8 år sedan. Det small i väggarna och hon högg efter en när man gick in till henne. När jag bytte stall var hon helstirrig i 2 veckor - sprang som en galning och skriade som värsta hingsten dagarna i ända. Jag var gråtfärdig varenda dag och var på vippen att ringa och fråga om jag kunde ställa tillbaka henne hos uppfödaren. Så plötsligt slutade det! Och hästen blev världens mysigaste!
Jag tror att detta beror på flera saker; i första stallet trivdes hon inte med sin box. Stod längst in i en hörna och ingen hälsade på henne. Hon visste nog inte hur hon skulle bete sig när någon väl kom fram till henne.
När vi flyttade till det andra stallet var hon helt förvirrad i början. Nytt ställe och nya kompisar. Hon kom ju direkt från uppfödaren och hade aldrig stått någon annanstans. Men nu fick hon stå i första boxen i stallet och alla kom fram och hälsade på henne först. Efter ett tag började hon tycka att detta var helmysigt.
Sedan dess har jag bytt stall två gånger till, och hon har bara haft hyss för sig en enda gång: när jag var på semester och hon inte fick komma ut så tidigt som hon brukar + att frukosten serverades sent. Då kompenserade hon detta med att käka upp halva boxväggen in till grannen...
Ston är ju speciella. Jag tycker inte att du ska ta det som att hon är dum eller elak. Man måste bara ta stoet på rätt sätt. Gör man det har man fått världens finaste kompis. Jag brukar säga så här mitt sto har en dålig dag: "Ja, ja, gumman - jag vet hur det är." Sedan kan jag klappa om henne och ställa henne i gången och ta en extra omgång med ryktborsten i stället - och så väntar vi med träningen till nästa dag.
Mitt tips är att vara bestämd men rättvis. Hästar är aldrig långsinta - så sura inte du heller. Visa henne vad hon ska göra och beröm massor när hon gör rätt. Ge henne mycket utevistelse och trevliga hagkompisar så löser det säkert en hel del. Låt henne ha gott om grovfoder att pilla med när hon står inne. Pyssla mycket och träna mycket från marken. Själv älskar jag att ledträna - där visar det sig direkt om hästen respekterar mig eller inte. Jag tycker inte att ridningen är det primära - det finns annat som är minst lika viktigt i förhållandet häst - människa.
Jag hoppas att du kan få hjälp av någon duktig person som kan stötta dig i dina försök att förstå dig på din häst. Och hittar du ingen kan du kanske börja med att läsa - det finns en hel del bra böcker som handlar om att förstå sig på hästen.
Lycka till!!!
:smirk: Krocket
