Jag är lärare. Har jobbat väldigt mycket gratis för att överhuvudtaget klara av nästkommande dag på jobbet. Mycket planering sena kvällar långt, långt utöver den betalda förtroendetiden eftersom den egentliga planeringstiden varit alltför kort från början och dessutom försvunnit helt för att hoppa in och ta någon annan klass på grund av vikariebrist, extra rastvaktande, "akuta" möten med föräldrar, långa telefonsamtal med föräldrar, extremt mycket samtal med elever för att lösa sociala konflikter o.s.v.
Var egentligen inte meningen att gnälla över yrket men jag kan bli väldigt trött på folk som säger "Det är väl bara att sluta jobba när dina betalda timmar är slut!". Jag ska verkligen försöka med det när jag börjar igen efter föräldraledigheten, men som lärare är det INTE lätt. Dock hatar jag att vända ut och in på mig själv på obetald fritid. Tror tyvärr att enda sättet att lyckas är att sänka ambitionerna rejält och därmed känna sig än mer otillräcklig och inte alls nöjd med sin insats. Eller så har jag inte hamnat på rätt arbetsplats än.