Jobbiga veterinärbesök

Känner rent spontant att jag vill ha med dig på vårt nästa veterinärbesök :D Vi tänker precis lika, jag vill också veta exakt allt som dom gör med mina hundar, höra vad dom säger, se hur hunden reagerar osv. Kanske skev jämförelse men man skulle ju aldrig lämna in sitt barn på barnavårdcentralen och ba "kommer och hämtar om 8 timmar. Ta det lugnt så går det bra!!"

Tack för att du delar med dig så jag slipper känna mig ensam i det här eländet. Skönt att fler har krav och är "besvärliga" hos vet..
Vad tusan har sjuka barn i tråden att göra?
 
Är det samma hund som hade bekymmer liknande OCD och mystisk hälta?
Hur har det gått i sådana fall, har ni hittat problemet än?
Håller mina tummar att ni hittar vad som ställer till det för honom.

På tal om trevligare veterinärbesök, finns det någon veterinär du och din hund tycker om/litar på? Man kan önska att få dem och förklara läget, hade min hund reagerat som din så hade jag låtit ett fåtal veterinärer undersöka honom då de lär sig hur han fungerar i miljön. Behöver du just den kliniken det är värst bemötande på eller kan du välja en annan?

Jag märker på min vanliga klinik att vi får samma veterinär och djursjuksköterska/djurvårdare (?) hela tiden med orden "jag ser att du haft XX innan, så vi bokar in hen till er igen". Då har vi inga som helst bekymmer hos veterinären, utan bara så kliniken arbetar tydligen för det är samma sak med mina katter.


Ja det är samma hund.. :( OCD är helt avskrivet nu i samtliga leder och smärtan är koncentrerad till ett par enskilda ryggkotor. Det krävs dock ytterligare undersökningar för att ta reda på vad det är i ryggen som gör ont. Han får laser och el-behandling med jämna mellanrum för att underhålla, behandling som han svarar bra på under kortare perioder innan det är dags igen. Så det är ju bra att köra på det mellan undersökningarna för att minska lidandet under väntetiderna. Dessa behandlingar är dessutom väldigt trevliga och min hund visar att han älskar att vara där (trots att det kan göra ont!). Då står han snällt och jag behöver bara ge någon godis då och då, så jag vet ju att han kan vara duktig om rätt person pysslar med honom och gör det på ett schysst sätt.

Tack för dina tips, ska absolut tänka på det!
 
Byt veterinär!!
Även fullt friska hundar, utan trauman i bakgrunden och som annars är socialt öppna kan ha rejäla problem med veterinärbesök. Sånt här ska veterinärer ha känsla för.

Känner en tjänstehund som aldrig haft något trauma från veterinär el smärtproblematik, hur social och trygg som hellst annars men hos vetten blir han heltokig. Varför? Ingen vet.
De går till en veterinär som gör det bästa utifrån hunden för att underlätta.

En hund behöver inte vara helt pucko eller lida av smärta eller ständiga mentala problem för att leva rövare hos veterinären.
 
Byt veterinär!!
Även fullt friska hundar, utan trauman i bakgrunden och som annars är socialt öppna kan ha rejäla problem med veterinärbesök. Sånt här ska veterinärer ha känsla för.

Känner en tjänstehund som aldrig haft något trauma från veterinär el smärtproblematik, hur social och trygg som hellst annars men hos vetten blir han heltokig. Varför? Ingen vet.
De går till en veterinär som gör det bästa utifrån hunden för att underlätta.

En hund behöver inte vara helt pucko eller lida av smärta eller ständiga mentala problem för att leva rövare hos veterinären.
Min ordinarie hemmaveterinär som min förra hund älskade i alla andra situationer än just vid klinikbesök (tandkoll och vaccination gjordes hemma i stallet ihop med hästarna och det bekom honom inte alls) anser att det inte är konstigt alls att djuren reagerar. Lukten av diverse medel räcker oftast för att djuren ska reagera negativt. Lägg på all stress de känner lukten av så är kaos ett faktum. Min förrförra hund lyssnade hon på ute sedan fick han lugnande så snart han kom in genom dörren. Han var skräckslagen för veterinärer överallt annars (det var han som blev "överfallen" vid blodprovstagning som jag skrev om tidigare) men aldrig där. Det finns en bra anledning till att jag väljer henne i första hand. Hon skulle aldrig komma på tanken att be mig gå ut ur rummet ens.
 
Känner rent spontant att jag vill ha med dig på vårt nästa veterinärbesök :D Vi tänker precis lika, jag vill också veta exakt allt som dom gör med mina hundar, höra vad dom säger, se hur hunden reagerar osv. Kanske skev jämförelse men man skulle ju aldrig lämna in sitt barn på barnavårdcentralen och ba "kommer och hämtar om 8 timmar. Ta det lugnt så går det bra!!"

Tack för att du delar med dig så jag slipper känna mig ensam i det här eländet. Skönt att fler har krav och är "besvärliga" hos vet..
Bor du inte för långt bort är det ingen omöjlighet :)
Som kund har man rätt att ställa krav. Det är du som betalar och du som bestämmer.
 
Min ordinarie hemmaveterinär som min förra hund älskade i alla andra situationer än just vid klinikbesök (tandkoll och vaccination gjordes hemma i stallet ihop med hästarna och det bekom honom inte alls) anser att det inte är konstigt alls att djuren reagerar. Lukten av diverse medel räcker oftast för att djuren ska reagera negativt. Lägg på all stress de känner lukten av så är kaos ett faktum. Min förrförra hund lyssnade hon på ute sedan fick han lugnande så snart han kom in genom dörren. Han var skräckslagen för veterinärer överallt annars (det var han som blev "överfallen" vid blodprovstagning som jag skrev om tidigare) men aldrig där. Det finns en bra anledning till att jag väljer henne i första hand. Hon skulle aldrig komma på tanken att be mig gå ut ur rummet ens.

Vi tog hem en uppfödning här innan jul som inte gick att ta in till veterinär. Han bara tokylade och drog ihop sig till en knut!
Ute var inga problem alls att känna igenom honom eller lyssna på hjärta och lungor. Nu var han skum i vissa avseenden men han hade inga problem med miljöer eller fysisk hantering. Men in genom dörren hos veterinär gick inte. Jag tror dofterna spelade in.

När han fick somna in så gjordes det utomhus på baksidan av veterinärstationen i en liten träddunge. Stillsamt och han var helt lugn.
 
Känner rent spontant att jag vill ha med dig på vårt nästa veterinärbesök :D Vi tänker precis lika, jag vill också veta exakt allt som dom gör med mina hundar, höra vad dom säger, se hur hunden reagerar osv. Kanske skev jämförelse men man skulle ju aldrig lämna in sitt barn på barnavårdcentralen och ba "kommer och hämtar om 8 timmar. Ta det lugnt så går det bra!!"

Tack för att du delar med dig så jag slipper känna mig ensam i det här eländet. Skönt att fler har krav och är "besvärliga" hos vet..
Du är ju kund så det är bara att vara besvärlig :) du betalar för deras tjänst. Det spelar ingen roll vad veterinären tycker då, antingen tjänar de pengar på en besvärlig kund eller så tappar de sin chans att tjäna dessa pengar och ber dem söka sig någon annanstans.
 
Jag har ju också en hund som kan vara rätt besvärlig vid veterinärbesök - inte så till den grad som du beskriver @thelonelyone men jag vidhåller bestämt att jag håller i henne och hanterar henne själv. Vill de ha munkorg på är det okej, men aldrig i världen att de skulle få ta henne ur famnen på mig bara sådär. Jag kan ärligt talat inte föreställa mig att de skulle få för sig att försöka heller.
Vi har jättefin och inkännande personal här.
Det enda jag får sneda blickar över är att jag vååågar ha intakta tikar! Bevare mig väl. ;)

Så jag säger som de andra - byt klinik i den mån det är möjligt och ring upp i förväg och tala om hur det måste gå till! Och ta med någon tuffing som stöd, för all del.
 
Jag har en unghund på 10 månader som under 5 månaders tid har behövt flertalet veterinärbesök på grund av smärtutredning. Ingen klinik här omkring har en fullutrustad klinik och därför har vi behövt besöka 5 olika kliniker för att göra olika utredningar.

Min hund har från start varit väldigt rädd och osäker och har haft grav seperationsångest från mig (alltså inte jobbigt att lämnas hemma utan jobbigt att även gå ifrån mig på promenad). Hans osäkerhet har med tiden byggts upp till reaktivitet både vad gäller hundar och nya människor. Istället för att lägga sig ner och skaka med svansen mellan benen som han gjorde i början vill han nu hävda sig utan att gå till fysisk attack.

Vid varje veterinärbesök säger jag till i förväg att han har lätt för att gå upp i stress, han behöver hanteras varsamt, det ska vara så få personer i rummet som möjligt för hans bästa och jag själv ska assistera veterinären i den mån det går.
Jag säger även till när vi väl kommer dit, till både veterinär och sköterska att man behöver vara lugn och försiktig med honom för att inte göra det värre. Ändå är det INGEN som lyssnar.

Alla våra veterinärbesök har först börjat med att sköterskan hämtar oss i väntrummet, min hund som tycker det är jobbigt med andra hundar är redan uppe i stress efter att ha suttit i väntrummet med diverse okända människor och hundar. Sköterskan säger alltid "oj så glad han är!" när han drar hejdlöst i kopplet, skäller och flämtar. Och man ba "han har bara ett enormt stresspåslag...." :banghead:

Sedan har det alltid kommit en sköterska som fullständigt sliter hunden ur händerna på mig och tvångshåller honom. Varpå han skriker sig igenom hela veterinärbesöket. Han skriker av rädsla för att okända människor håller honom hårt, han skriker av rädsla för att han är rädd att jag ska gå när han sitter fast, rädd för att det ska göra ont. Allt är bara fel. Det är inget litet gnyende och det är panikskrik. Och ju mer han skriker desto mer hårdhänt blir både veterinär och sköterska. Och ju mer hårdhänt dom blir desto mer skriker han och så är man inne i en ond spiral.

Igår var vi hos veterinären som blev ARG på honom för att han smärtreagerade varpå han istället lägger sig ner med svensen mellan benen och skakar kraftigt.
Det är alltid päls i hela veterinärrummet efter oss då han tappar så mycket päls när han går upp i stress, så pass att det har blivit kala fläckar på honom nu när vi har varit så mycket hos veterinären.

Och efter varje veterinärbesök är jag tillbaka på ruta ett hemma igen. Det går inte att få kontakt, han skäller på alla ljud och rörelser. Droppar vattenkranen hemma blir det utbrott, piper en fågel utanför fönstret tokskäller han. Så fort jag öppnar ytterdörren för att vi ska gå ut så skäller han i förebyggande syfte eftersom att det kan vara någon där. Sedan skäller han lite närsom under promenaden och möter vi någon med eller utan hund så blir det blackout.
Jag hinner lagom jobba upp hans förtroende igen och allt blir lite bättre och sedan är det dags för nästa veterinärbesök och så börjar allt om...

Vad ska jag göra för att få veterinärer och sköterskor att lyssna på mig och underlätta undersökningen för alla? Han blir ju också väldigt svårundersökt när han skriker hela tiden, svårt att veta när han har ont och inte.. Veterinärbesöken är så jobbiga för honom och jag blir helt knäckt efteråt då jag ser vad besöken gör med honom..

Alltså, jag finner det helt horribelt att personalen beter sig så där... jag hade ALDRIG låtit någon göra så med mina hundar! Hade tagit min hund och lämnat undersökningsrummet omgående om nån fick för sig att vara dum mot min hund för att den var rädd! Förmodligen hade kliniken även fått veta mina åsikter om hur deras veterinär betett sig... :rage:

Jag är i princip alltid med och håller mina hundar, oftast räcker det och nån sköterska behöver inte hjälpa till - nån enstaka gång har det behövts även annan personal men det är mest när man ska flytta en sederad hund som väger drygt 40 kg. De hundar jag har/har haft som är/varit svåra med folk har jag, när det varit fråga om att lämna in för operation, fått vara med tills hunden fått lugnande.

Förstår inte riktigt att man föreslår avlivning av hunden för att den blir rädd när den blir illa behandlad hos veterinären - med tanke på att det funkar utmärkt hos fysioterapeuten så handlar det väl snarare om att hitta en klinik där personalen beter sig vettigt och lyssnar på ägaren. Sen håller jag med de som säger att det verkligen gäller att stå på sig - själv har jag inga större problem med det och har aldrig blivit ifrågasatt när jag haft åsikter om hur mina hundar ska hanteras men det är säkert mycket beroende på personalen och även på hur man själv beter sig. Jag är inte direkt supertuff i andra lägen men när det gäller mina hundar - då jäklar.... :devil:

Vi har använt munkorg på de av mina hundar som haft lite svårt med hantering, speciellt när det gäller smärtsamma undersökningar - även om det i normala fall räcker att jag hållit en hand runt nosen vid vanliga undersökningar så chansar jag inte gärna när hunden har rejält ont, det är så onödigt om det händer något. Jag brukar själv föreslå det och personalen är oftast mycket tacksam - de vill så klart inte bli bitna och det är svårt att bedöma hur varje enskild hund kommer att reagera.

Till TS - jag hoppas verkligen att du kan hitta en klinik som funkar lite bättre. Jag vet inte var i landet du håller till och vad det är för specialister din hund kan tänkas behöva så det är lite svårt att rekommendera något ställe.
 
Jag har ju också en hund som kan vara rätt besvärlig vid veterinärbesök - inte så till den grad som du beskriver @thelonelyone men jag vidhåller bestämt att jag håller i henne och hanterar henne själv. Vill de ha munkorg på är det okej, men aldrig i världen att de skulle få ta henne ur famnen på mig bara sådär. Jag kan ärligt talat inte föreställa mig att de skulle få för sig att försöka heller.
Vi har jättefin och inkännande personal här.
Det enda jag får sneda blickar över är att jag vååågar ha intakta tikar! Bevare mig väl. ;)

Så jag säger som de andra - byt klinik i den mån det är möjligt och ring upp i förväg och tala om hur det måste gå till! Och ta med någon tuffing som stöd, för all del.

Tack snälla för ditt svar! :heart
 
Alltså, jag finner det helt horribelt att personalen beter sig så där... jag hade ALDRIG låtit någon göra så med mina hundar! Hade tagit min hund och lämnat undersökningsrummet omgående om nån fick för sig att vara dum mot min hund för att den var rädd! Förmodligen hade kliniken även fått veta mina åsikter om hur deras veterinär betett sig... :rage:

Jag är i princip alltid med och håller mina hundar, oftast räcker det och nån sköterska behöver inte hjälpa till - nån enstaka gång har det behövts även annan personal men det är mest när man ska flytta en sederad hund som väger drygt 40 kg. De hundar jag har/har haft som är/varit svåra med folk har jag, när det varit fråga om att lämna in för operation, fått vara med tills hunden fått lugnande.

Förstår inte riktigt att man föreslår avlivning av hunden för att den blir rädd när den blir illa behandlad hos veterinären - med tanke på att det funkar utmärkt hos fysioterapeuten så handlar det väl snarare om att hitta en klinik där personalen beter sig vettigt och lyssnar på ägaren. Sen håller jag med de som säger att det verkligen gäller att stå på sig - själv har jag inga större problem med det och har aldrig blivit ifrågasatt när jag haft åsikter om hur mina hundar ska hanteras men det är säkert mycket beroende på personalen och även på hur man själv beter sig. Jag är inte direkt supertuff i andra lägen men när det gäller mina hundar - då jäklar.... :devil:

Vi har använt munkorg på de av mina hundar som haft lite svårt med hantering, speciellt när det gäller smärtsamma undersökningar - även om det i normala fall räcker att jag hållit en hand runt nosen vid vanliga undersökningar så chansar jag inte gärna när hunden har rejält ont, det är så onödigt om det händer något. Jag brukar själv föreslå det och personalen är oftast mycket tacksam - de vill så klart inte bli bitna och det är svårt att bedöma hur varje enskild hund kommer att reagera.

Till TS - jag hoppas verkligen att du kan hitta en klinik som funkar lite bättre. Jag vet inte var i landet du håller till och vad det är för specialister din hund kan tänkas behöva så det är lite svårt att rekommendera något ställe.

Tack snälla för ditt svar och din förståelse. Det betyder mycket att få bekräftat att man inte är en komplett idiot med orimliga krav och en dålig hundhållning.
Jag får odla lite mer skinn på näsan, mer kött på benen, kavla upp ärmarna och ta nya tag vid nästa undersökningstillfälle. :up:
 
Jag hade bytt klinik, de måste ju finnas fler fullt utrustade kliniker inom rimligt avstånd.

Jag har bara bra erfarenhet av klinikerna här.
Min är besvärlig vid sövning, slutar andas osv.
De vet att jag är skiträdd och tycker det är jättejobbigt att lämna honom. Står i journalen att han slutar andas och att matte är väldigt rädd. Därför brukar de ta honom först och ringa direkt när han vaknat så jag inte behöver vara orolig längre än nödvändigt.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
650
Senast: Trassel12
·
Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
3 929
Senast: Hermelin
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 633
Senast: Hellhound
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 708
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Annonsera mera VII
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp