Känns som folk glömmer hur miljö och träning påverkar hästen

Är det inte så att väldigt många hästar har täta tornutskott utan att ha några problem av det, har för mig att jag läste det för många år sedan? Att på röntgenplåtarna "borde" fler ha problem med KS men att de fungerar bra ändå, tills de ev byter ryttare och därmed ridsätt och problemen sen kan dyka upp. Låter ju inte helt otroligt ändå när köparen tävlat i 1,5 år och ryggproblemen sedan dyker upp?

Tror @tuaphua kan ha viss erfarenhet av "rygghästar"?
 
Är det inte så att väldigt många hästar har täta tornutskott utan att ha några problem av det, har för mig att jag läste det för många år sedan? Att på röntgenplåtarna "borde" fler ha problem med KS men att de fungerar bra ändå, tills de ev byter ryttare och därmed ridsätt och problemen sen kan dyka upp. Låter ju inte helt otroligt ändå när köparen tävlat i 1,5 år och ryggproblemen sedan dyker upp?

Tror @tuaphua kan ha viss erfarenhet av "rygghästar"?
Inte för att kapa tråden 😅 , men ja det stämmer. Täta tornutskott behöver inte per automatik vara ett problem och man bör inte ställa diagnosen KS baserat på endast röntgenfynd.
 
Är det inte så att väldigt många hästar har täta tornutskott utan att ha några problem av det, har för mig att jag läste det för många år sedan? Att på röntgenplåtarna "borde" fler ha problem med KS men att de fungerar bra ändå, tills de ev byter ryttare och därmed ridsätt och problemen sen kan dyka upp. Låter ju inte helt otroligt ändå när köparen tävlat i 1,5 år och ryggproblemen sedan dyker upp?

Tror @tuaphua kan ha viss erfarenhet av "rygghästar"?
Ja, det är rätt vanligt.
Det finns ju rätt många exteriöra bitar som kan ge en ökad känslighet för skador/smärta. Utöver tät i ryggen så kan det ju också vara lite trist i halskotpelare. Det kan vara trång ganashvinkel, vilket var mer sällsynt förr, som lätt ger nervklämmning. Vi har också mer bettfel i dagens halvblod än tex militärstammen. Allt det ger en ökad känslighet för smärta/skada vid ridning i spänning. Och väldigt många rider i spänning, även på svårklassnivå.

För mig finns dock en sak som jag upplever är jobbigare än mycket smärta för hästen: att vara i obalans. Och då menar jag inte så extremt att alla ser det alltid. Utan så lite att de flesta inte ens märker det. Även de som rider/tränare på högre nivå.
Jag kan inte räkna hur många hästar jag jobbat som man antingen upplever istadiga, explosiva, aggressiva, stressade, för heta, rädda för diverse etc som bara är i obalans och spänning. När de är i balans, aktiverar rätt muskelkedjor och kan bli lösgjorda fysiskt hänger psyket med. De blir lika lösgjorda mentalt och reagerar inte på diverse negativa sätt.
Ofta är det en kombination av ngt fysiskt och balans/lösgjordhet.
 
Och jag vet folk som ger sina hästar allt mellan 1-3 kg kraftfoder/dag fördelat på 2-3 mål, det är 2-3 nästan halvfulla hinkar som jag ser folk ge sina hästar. Morgon, insläpp och kväll ges det kraftfoder.
Det är inte direkt så att folk ger sina hästar 2-3 dl kraftfoder fördelat på 1-2 ggr/dag.

Groov original är rekommenderad giva för en 500 kg häst i 1-3 kg/dag.
Granngården pellets är rekommenderad giva för häst i lätt arbete 1-3 kg/dag. 2-4 kg/dag vid normalt arbete (vilket dem flesta hobbyryttare anser att dem rider)
RS Mustang Allround pellets är rekommenderad giva för en 500 kg häst i 1-3 kg/dag.
Hippo basic är rekommenderad giva för en 500 kg häst i 2,5-4 kg/dag.

Och kontaktar man dessa företag för en foderstats uträkning så blir deras rekommendation oftast på minst 1 kg kraftfoder/dag.
Jag står på anläggning. Jag kvällsfodrar med jämna mellanrum ca 20 st hästar. Allt från dressyrhästar på högre nivå till skogsmullar och en och annan pensionär. Lättfödda och svårfödda i en salig blandning.

Det är i princip 0- 3 dl per mål de får i kraftfoder/krubbmatsväg. Vissa får uppblött mat som gör volymen ökar. Men det finns inga kilon. Och jag ser morgon och intagskraftfodret med. Samma mängder där.
 
Senast ändrad:
Jag har själv en häst som är sån att jag nog inte skulle sälja honom om jag av något skäl inte kan ha häst. Han kom till mig med en hög mycket farliga problembeteenden som ung.
Han är för mig nu en fantastiskt kul häst! Han är snabb, jättekänslig, mycket energi, vill och mår bäst av att jobba. Både tänka och röra sig.
Men han har ett bettfel som måste hållas efter. Han har otroligt trång ganashvinkel och måste ridas med extremt lite i handen. Han har förmodligen tätt på ett ställe i halskotpelare och 2 ställen i ryggen. Han har ett bakknä som inte har skålningen som skelettet ska ha för att stabilisera knäleden ihop med att ligamenten är slappa. Han är väldigt överrörlig. Och har mycket tydliga åsikter både i form av att saker är kul som katastrof. Han hade rejäl sadeltvång då jag fick honom. Men den visar sig inte numer med träningen han gör.
Han är en total träningsprodukt IOM att han inte har korrekt naturliga reflexer i hur han bör hålla och använda sin kropp. Han är formgiven från nos till bakhov av ryttaren. Och tränas med typ sjukgymnastiskt tänk och på hög nivå inom dressyr. Då funkar han fint och är symptomfri.
Men en så pass känslig, supersnabb, välutbildad häst som inte direkt har ett mycket förlåtande sinne kan bli jättesvår att rida för gemene man. Särskilt som han också speglar ryttarens känslor fort. Jagar ryttaren upp sig så blir det lätt cirkus. Och känner han inte att ryttaren har koll på läget och säger åt honom hur han ska agera kan han bli rädd. Och då går det fort om han slänger sig.
Jag skulle ha enormt svårt att släppa honom med tanke på att han är rätt extra. IOM att han är så pass utbildad skulle det säkert gå. Men det känns riskabelt med en sån häst.
Där känner jag att man har ett ansvar i att se hur stor chans det är att hästen i fråga kan få ett trevligt liv även om den väl utvalda köparen säljer till någon annan.

En av de första hästarna jag utbildade var jag så jäkla nöjd med jobbet jag gjort. Han var så lätt och fin. Så känslig och följsam. Sen satt matte upp och det gick helt åt skogen. Jag insåg att jag utbildat som jag skulle till mig själv. Man måste alltid utbilda efter vem som ska ha hästen. Jag fick trubba ner hästen lite.
Men lite så kan det vara när folk köper proffsriden häst. Man har inte utbildad för rätt målgrupp så att säga.
Det kan också bli så att den funkar kanon i ca 3 mån tills proffsridningen/duktigare ryttarens ridning går ur hästen.

Plus att en del importer tex rids med andra tygelhjälper och exploderar av låst yttertygel tex.
 
Att köpa och sälja levande varelser är knepigt. Jag hade en häst som var i princip omöjlig att få till arbete i ett halvår efter vi tog hem den. Tog också över 1 år tills vi kom ut på tävlingsbanan. Han hade bott på gården han var född fram tills vi köpte honom när han precis skulle bli 6. Det var bara en gigantisk omställning för honom. Nu hade vi möjlighet att vänta några månader med att flytta honom, så vi lärde känna varandra i den för honom bekanta miljön först. Så vi förstod att det inte var ett dålt fel eller en dålig häst när han gick från att vara tävlad Lätt A med fina resultat till att upplevas som en reaktiv trähäst. Det vara bara hans reaktion på miljöombytet där hela hans värld ändrades. Men hur fasen ska man kunna lista ut det om man inte upplever hästen i dennes bekanta miljö en längre tid?
 
Visst är det så. Jag tycker de flesta ryttare är väldigt bra på att rannsaka sig själva och sin ridning. De som är dåliga på de brukar inte sällan använda ord som att hästen är "dum" eller att den har avsikten att vara jobbig. En ryttare som inte förstår att hästen påverkas av stressig miljö, dåligt med mat eller kort utevistelse utan sällskap, för att ta några exempel, behöver inhämta mer kunskap.

Ett plötsligt ändrat beteende är i min erfarenhet ofta relaterat till smärta. Personligen tycker jag det är bra när människor då grundligt undersöker sina djur för att utesluta skada eller sjukdom. Om smärtan kommer från skador som ryttaren orsakat hästen i ovetskap, ja det är ju inte bra. Sådana skador kommer till över lång tid dock, och det är ofta svårt att påvisa att de inte fanns där innan.
Tyvärr har det inte alltid med kunskap att göra att folk inte "förstår" vad dom ska ändra på, vet flera ryttare som har hästar som "är så svåra" och trots det inte vill ändra på sig för dom vill stå i stallet dom står i, dom vill rida på ett visst sätt osv. Det är hästar som har potential fysiskt att komma långt men har inte psyke att stå i små hagar utan någon direkt utevistelse. Det är ryttare som jobbat i dressyrstall och rider på svår nivå och gjort det i många år. Dom har tillräckligt med erfarenhet och kunskap att veta vad hästar påverkas av men vägrar att ändra på sig och skyller på hästen ändå tyvärr för hästen ska anpassa sig efter dom och deras hästhållning.
 
Av mina erfarenheter: Jag köpte tidigt i somras en vallack som enligt säljaren var snäll och enkel, men pigg, och vid provridningen var han väldigt framåt och extremt pigg, så pass att han studsade i sidleds med jämna mellanrum, men enligt dåvarande ägaren så hade han stått ett tag och det berodde på det. Jag bestämde mig för att köpa ändå då jag litade på säljarens ord, men blev ju inte alls bra hemma… Han var riktigt vass, extremt reaktiv, och hade mycket nerv. Jag blev rädd för att rida tillslut och bestämde mig för att sälja. Under provridningen så visade han sina sämsta sidor, tjejen som provred ansåg att ”det var ju ingenting” och skrattade mest åt han när han backade och lyfte lite fram, trippade på stället och betedde sig. Hon valde att köpa och har inte haft några problem alls hemma, det fungerar jättebra för dom och hon rider ut själv utan några skenturer. I det fallet så berodde våra problem säkert på mig. Säljaren som sålde till mig hade säkert inte samma problem. Eller så ansåg hon inte att det var problem för henne för att hon var tuffare än mig.

Jag köpte nyligen en ny häst, jag var tveksam eftersom förra hästen gjort mig så orolig och jag hade fått info om att hon kunde vara svår att komma upp på, att hon trippade runt och ville iväg innan man ens kommit upp, samt att hon kunde vara pigg ute. Men trygg. Jag var på väg att avböja provridningen då jag fick samma info av förra hästens ägare, att hästen var pigg, och jag såg ju hur det gick. Jag hade ändå fastnat för henne och bestämde mig för att åka dom där 4 timmarna ändå, och visst är hon pigg, men absolut inga dumheter! Jag köpte henne och jag har aldrig haft problem att sitta upp på henne, hon trampade runt lite första gången, men fick beröm när hon stod still och efter det står hon som ett ljus vid pallen. Hon har trippat en gång och det var när vi var ut första gången och jag tömkörde. Hon är framåt och pigg, men skulle aldrig göra något jag inte bad henne om. Hon lyssnar helt på mig, oavsett vad som blir. Hon är ”pigg” så pass att öronen alltid är spetsade framåt och hon tittar runt sig och går med pigga steg, men aldrig några dumheter! Jag känner mig supertrygg på henne! Så ”problemen” jag fick av tidigare ägare, som fick mig att tveka har aldrig existerat här hemma. Så där blev det tvärt om istället, jag förväntade mig lite ”småstök” men fick världens bästa och enklaste.

Och när jag sålde valacken så berättade jag såklart alla problem och sålde i princip som billigt ”projekt” då situationen här blev ohållbar, och nuvarande ägaren har inte haft det minsta problem så hon är också supernöjd och fick en bra mycket enklare häst än vad hon räknat med till fyndpris.

Jag tror mycket kan påverka, både miljö, hästkompisar, och människor. Och jag tror absolut att en häst kan vara lugn och trygg på ett ställe med en människa och bli ett stort problem på ett annat ställe, hos en annan människa, utan att säljaren har ljugit.
 
Tyvärr har det inte alltid med kunskap att göra att folk inte "förstår" vad dom ska ändra på, vet flera ryttare som har hästar som "är så svåra" och trots det inte vill ändra på sig för dom vill stå i stallet dom står i, dom vill rida på ett visst sätt osv. Det är hästar som har potential fysiskt att komma långt men har inte psyke att stå i små hagar utan någon direkt utevistelse. Det är ryttare som jobbat i dressyrstall och rider på svår nivå och gjort det i många år. Dom har tillräckligt med erfarenhet och kunskap att veta vad hästar påverkas av men vägrar att ändra på sig och skyller på hästen ändå tyvärr för hästen ska anpassa sig efter dom och deras hästhållning.
Det kan även vara att de har lärt sig att så ska det vara. Så "gör alla" på elitnivå. Vi kanske ska kalla det en brist på att se på saken från ett annat perspektiv. Även människor på toppnivå kan vara idioter.

Det finns även de som vet bättre men som medvetet väljer att begränsa hästens naturliga beteende för att sätta sin egen bekvämlighet först. Det är sorgligt, det håller jag med om. Det var inte sådana människor jag syftade på när jag skrev mitt inlägg dock. Jag tänkte mer på välvilliga idioter. :D
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
2
Svar
34
· Visningar
3 249
Senast: WBanna
·
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
4 013
Senast: Mabuse
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 191
Senast: Sirap
·
Ridning Viss rambling-varning bör nog utfärdas. 😆 Har, efter snart 2 år i ett nytt land, hittat ett mindre stall nära där jag bor som jag har...
Svar
4
· Visningar
1 334

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp