Kan trauma tränas bort?

Bukefalos 30 år!

Kalkon87

Trådstartare
Jag har en häst som 2024 trampade in en spik rakt upp i hoven.Vi var inte tillåtna att följa med när hon undersöktes och ”opererades”. (De skar upp genom hålet i strålen och dränerade.)

På den lilla hanteringen vi såg så var det en lite större man, som våldshöll hoven och undersökte såret trots en upprörd ponny. När jag bad de ge henne lugnande, blev vi tillsagda att åka därifrån, och att vi inte fick följa med in. Tyvärr lyssnade vi och åkte.

När hon sen hämtades från kliniken var hon i upplösningstillstånd, och sparkade mot en, bara av att man närmade sig bakdelen. Det har varit en otroligt lång och tuff resa tillbaka. Men nu får jag plocka upp alla hovar, kratsa dem, och till och med brodda utan sedering. (Har man inte haft en häst som är rädd om hovarna låter det löjligt. Men det här är STORA framsteg för henne.)

Hon har dessutom återhämtat sig i kroppen enligt både veterinärer och equiterapeut. Men det är fortfarande en mental block som sitter kvar.

Hon har inga problem att lyfta hovarna, att man bankar på dem eller liknande. Men om man justerar dem medans man håller upp hoven, då tror hon fortfarande att hon ska dö. Hon får verkligen fullständig panik. Min fråga är alltså, hur ska vi göra för att komma vidare? Kan man ens överkomma ett såhär starkt trauma?

För även om vi fått ”vardagen” att fungera, så måste hon sederas med domosedan varje tillfälle hovis kommer. Vilket varken jag eller hon tycker är särkilt kul. Med sedering, pauser och världens bästa hovis så går det an. Men jag hade så gärna velat att hon kunde slippa sederingen…
 
Jag har en häst som 2024 trampade in en spik rakt upp i hoven.Vi var inte tillåtna att följa med när hon undersöktes och ”opererades”. (De skar upp genom hålet i strålen och dränerade.)

På den lilla hanteringen vi såg så var det en lite större man, som våldshöll hoven och undersökte såret trots en upprörd ponny. När jag bad de ge henne lugnande, blev vi tillsagda att åka därifrån, och att vi inte fick följa med in. Tyvärr lyssnade vi och åkte.

När hon sen hämtades från kliniken var hon i upplösningstillstånd, och sparkade mot en, bara av att man närmade sig bakdelen. Det har varit en otroligt lång och tuff resa tillbaka. Men nu får jag plocka upp alla hovar, kratsa dem, och till och med brodda utan sedering. (Har man inte haft en häst som är rädd om hovarna låter det löjligt. Men det här är STORA framsteg för henne.)

Hon har dessutom återhämtat sig i kroppen enligt både veterinärer och equiterapeut. Men det är fortfarande en mental block som sitter kvar.

Hon har inga problem att lyfta hovarna, att man bankar på dem eller liknande. Men om man justerar dem medans man håller upp hoven, då tror hon fortfarande att hon ska dö. Hon får verkligen fullständig panik. Min fråga är alltså, hur ska vi göra för att komma vidare? Kan man ens överkomma ett såhär starkt trauma?

För även om vi fått ”vardagen” att fungera, så måste hon sederas med domosedan varje tillfälle hovis kommer. Vilket varken jag eller hon tycker är särkilt kul. Med sedering, pauser och världens bästa hovis så går det an. Men jag hade så gärna velat att hon kunde slippa sederingen…
Ja, det kan gå. Har ninågon bra problemösare i närheten hade jag kontaktat denne för hjälp. När det är så pass stora trauman som också involverar att eventuellt behöva vara så nära hästen i ett läge där man ev lätt kan skadas rejält kan det vara extra klokt att ta den hjälpen.
Oavsett så har en bra problemlösare jobbat med liknande fall förut och bör ha en hög knep och övningar för att hjälpa er.
Jag har jobbat med några såna hästar och det tar TID. Många, många upprepningar innan traumat släpper.
Bästa tipset är dock: ta kvalificerad hjälp!
 
Positiv förstärkning/R+ kanske kan vara något?
Vi jobbar redan med klicker och godis, det har hjälpt mycket!

Men det är nog i och med att resten fungerar bättre, och att hon är lugnare. Som gör det så tydligt när paniken kommer. Vissa gånger kommunicerar hon bra, att hon t.ex är obekväm/behöver vila, andra går det från 0 till 100 direkt.
 
Ja, det kan gå. Har ninågon bra problemösare i närheten hade jag kontaktat denne för hjälp. När det är så pass stora trauman som också involverar att eventuellt behöva vara så nära hästen i ett läge där man ev lätt kan skadas rejält kan det vara extra klokt att ta den hjälpen.
Oavsett så har en bra problemlösare jobbat med liknande fall förut och bör ha en hög knep och övningar för att hjälpa er.
Jag har jobbat med några såna hästar och det tar TID. Många, många upprepningar innan traumat släpper.
Bästa tipset är dock: ta kvalificerad hjälp!
Tyvärr har vi ingen sån i närheten, fick tips om en person söderifrån. Men dennes ända tips var olika versioner på att konstant ge foder/godis. Vilket inte räcker när de blir såhär stressade. Hade kunnat erbjuda vad som helst utan att det gjort någon skillnad när hon blir stressad. Var ganska besviken…

Har dessutom 0 täckning i stallet, men kanske om det fanns någon som hjälper utifrån att man filmar och skickar det?
 
Jag kan bara säga dom andra att det tar tid, jag har ett liknande projekt i stallet nu. Mycket handlar om dagsform och dom måste få tiden. Ibland får man bara backa bandet om dom har en sämre dag. En bra dag är dom oftast mer mottagliga för träning. Ge det tid och ta hjälp av någon som kan. Ibland får man leta lite innan man hittar en tränare/problemlösare som kan hjälpa en.
 
En bra dag är dom oftast mer mottagliga för träning.

Det här är jätteviktigt. Och att man hittar kanten mellan 'står ut' och 'för mycket'.

Är hästen så spänd att den inte äter något är det för mycket med råge.

Tänk också på att man kan träna saker runt omkring den jobbiga saken.

Jag har tex hjälpt till med en ponny som haft problem med hovslagarbesök. Förutom att sedera (mindre och mindre) vid själva besöken så har vi också tränat på att hålla upp en fot medan folk går omkring. Vi har kört en skateboard runt-runt (låter som lådan hovslagaren har sina verktyg i), klankat och bankat när han varit uppbunden på gången mm. Så att alla små saker blivit en del av det stora men utan att behöva träna på det stora varje gång.
 
Det här är jätteviktigt. Och att man hittar kanten mellan 'står ut' och 'för mycket'.

Är hästen så spänd att den inte äter något är det för mycket med råge.

Tänk också på att man kan träna saker runt omkring den jobbiga saken.

Jag har tex hjälpt till med en ponny som haft problem med hovslagarbesök. Förutom att sedera (mindre och mindre) vid själva besöken så har vi också tränat på att hålla upp en fot medan folk går omkring. Vi har kört en skateboard runt-runt (låter som lådan hovslagaren har sina verktyg i), klankat och bankat när han varit uppbunden på gången mm. Så att alla små saker blivit en del av det stora men utan att behöva träna på det stora varje gång.
Så är det absolut. Man kan ha planerat för att träna men är hästen inte där just då mentalt så skadar det mer än hjälper. Man måste också våga backa bandet så varje träning inte handlar om att komma längre, utan bara att underhålla på mini nivå så hästen inte förväntar sig vid varje träning att kraven ska öka varje gång och känna sig pressad. Baby steps brukar jag säga och massor med tålamod.
 
Tyvärr har vi ingen sån i närheten, fick tips om en person söderifrån. Men dennes ända tips var olika versioner på att konstant ge foder/godis. Vilket inte räcker när de blir såhär stressade. Hade kunnat erbjuda vad som helst utan att det gjort någon skillnad när hon blir stressad. Var ganska besviken…

Har dessutom 0 täckning i stallet, men kanske om det fanns någon som hjälper utifrån att man filmar och skickar det?
Det blir en svår balansgång med sånt där. Det kan vara svårt att inte göra för mkt eller med fel tajming etc om man inte är van.

Är en BRA problemlösare där kan denne dels kunna testa olika saker för att kolla reaktioner, se över hästens fysiska och psykiska skick, hur människorna är etc. Då kan den också vara den som sköter inledande träning.
Det finns säkert möjlighet att skicka film till tränare. Men det blir mkt knepigare att jobba så än att ha någon på plats med just såna här besvär.
Så jag hoppas du kan hitta någon bra som iaf kanske passerar förbi er.
Annars är väl skicka film kanske bättre än inget så att säga. Håller tummarna för er!
 
Jag skulle säga att i princip alla trauman går att rehabilitera. Den största utmaningen är att ge det den tid det tar. Ofta krävs mer tid än man skulle kunna tro, och mer tid än man skulle önska att det tar. Det i sig kan, i egenskap av människa, var olika grader av svårt att hantera.

Enligt din beskrivning så skulle jag säga att ni kommit långt i rehabiliteringen. Tänk var ni startade efter traumat, och var ni är nu. Tänk allt du Kan göra, att hon kommit så långt att vardagen fungera. Att hon Kan skos med en bra hovis och sedering. Att du kan lyfta och banka och brodda utan sedering. Hur imponerande efter vad hon tvingades gå igenom?

Nej, att behöva sedera är inte önskvärt MEN det har heller inte gått så lång tid sedan traumat skedde. Två år för oss kan kännas länge men för ett djur med trauma behöver det inte alls vara sål. Ni har redan kommit långt. Prova att lägga undan tanken på att vilja slippa sederingen; den tanken är inte hjälpsam eftersom ni inte är där - än!

Ibland om man blir för fokuserad på att ”lösa traumat” så blir man för aktiv i att, vad och hur man tränar. Min upplevelse är att i perioder inte utmana alls, bara göra det som redan fungerar, och faktiskt känna sig nöjd med det inte bara underlättar för en själv utan också för hästen. Hästen behöver ofta få ’vila’ i det som faktiskt fungerar och inte ges utmaningar för ofta; det skapar trygghet.

Så jag skulle säga ge det tid. Tålamod. Fortsätt med det som funkar och tänk inte flera steg framåt på ett tag. Om du hittar stöd av en etolog/tränare/problemlösare som känns bra så är ju det inte fel. Men ifall du inte gör det tror jag att utifrån hur bra hon hittills blivit, också kommer fortsätta på den vägen med ”bara” dig.
 
Har helt fått släppa tanken, att träna på det nu… Märkte att hon inte erbjöd första hoven när den skulle kratsas. 😞 (Hon brukar snällt hålla upp den åt mig.) Efter lite koll så inser vi att hon är halt, på måndag är det dags för vet-check med ”vår” veterinär. Vägrade chansa med att boka någon annan ifall vi behöver göra böjprov 🫣

Ska ladda upp med slicksten, banan och försöka hitta juleskum. Det är en dam med noga utstuderad smakpalett 😅
 
Har helt fått släppa tanken, att träna på det nu… Märkte att hon inte erbjöd första hoven när den skulle kratsas. 😞 (Hon brukar snällt hålla upp den åt mig.) Efter lite koll så inser vi att hon är halt, på måndag är det dags för vet-check med ”vår” veterinär. Vägrade chansa med att boka någon annan ifall vi behöver göra böjprov 🫣

Ska ladda upp med slicksten, banan och försöka hitta juleskum. Det är en dam med noga utstuderad smakpalett 😅

Mitt Ica hade juleskum I torsdags!
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp