Kastrera unga hundar (utbruten från Hunden kan inte gå efter kastrering, normalt?)

När vi ändå pratar kastrering...

Min förra tik, som är mor till mina nuvarande, blev helt personlighetsförändrad av kastreringen. Rädd för allt, och då på nivån som många har med sina hundar på nyårsafton av att hon hörde en bil eller liknande. Helt ohållbart.

Jag undrar därför, om någon av hennes döttrar får pyo, är det möjligt att ta bort bara livmodern och lämna äggstockar så att hunden har ett intakt hormonsystem?
Jag skulle nämligen inte våga kastrera igen, med risk för att tvingas avliva en hund till pga att den inte mår bra. De lär väl få pyo nån gång tänker jag eftersom det var därför deras mor kastrerades, och det finns väl en viss ärftlighet i det. Men kan man ta bort bara livmodern och lämna äggstockar så skulle det kanske vara något jag kan tänka mig om jag står i den sitsen igen.
Nej det går inte att ta bort enbart livmodern. Man kan ta bort enbart äggstockarna (dock ej vid pyo) eller allt.
 
Jag kommer aldrig att kastrera igen utan medicinsk orsak.
Lät kastrera min hund som 5-åring. Då en trygg och okomplicerad hund.
Nu 3 år senare har han tappat muskler som är omöjliga att återuppbygga, han har stora problem med andra hundar (osäker) och pälsen blev katastrof vilket gör att han fryser vintertid och blir överhettad sommartid.

Jag har 4 vänner som också bittert ångrar att de kastrerade sina hundar pga personlighetsförändringar och inkontinens.
 
Min största invändning mot regelmässig kastration är när det gäller renrasiga hundar därför att det dels slår ut potentiella avelsdjur och dels döljer många beteendeproblem och brister i mentaliteten. Ju fler som väljer kastration och ju mer veterinärer rekommenderar kastration desto mer kommer kastration ses som någon slags "quick fix" vilket det ju inte alls är. Dessutom tycker jag det verkar som om de hundar som borde kastreras (ex tveksamma blandraser) behålls intakta och gärna får ett par kullar i bara farten.

Kastration är bra när det verkligen behövs av hälsoskäl, inte annars.

Jämförelsen med katter och hästar haltar därför att vi håller katter, hästar och hundar på helt olika sätt. Två intakta hanhundar (av en del raser) ofta leva i fred sida vid sida medan samma sak är mycket mer ovanlig bland hingstar, exempelvis.
 
Regelmässig kastration av renrasiga hundar är även jag emot.
Jag har låtit kastrera 5 hundar (2 hanhundar och 3 tikar) i förebyggande syfte samt av medicinska skäl, alla i vuxen ålder. Jag har enbart positiva erfarenheter. Inga beteendeförändringar och inga förändrade bruksegenskaper. De har varit samma hund före och efter Det där med päls har jag inte tänkt på, rådet kan inte ha varit så stor skillnad.
 
Nej det går inte att ta bort enbart livmodern. Man kan ta bort enbart äggstockarna (dock ej vid pyo) eller allt.
Vad tråkigt! Jag vet att det görs på människor. Hur kommer det sig att det inte går på hundar?

Det hade annars varit en smidig lösning om mina får pyo, men det är bara att hoppas att jag slipper ta bort dem av den orsaken då.
 
Jag upplever att det blev en ökning av kastrerade hundar när hunddagis blev en ny faktor i livet att ha hund. På -80-90-talet fanns det i min stad (större mellanstor stad) inte ett enda hunddagis, mot i dag när det finns många många och ändå är det brist på platser. De flesta hunddagis kräver kastreing på hund, inte på tik vad jag vet, för att få en plats.

Jag säger inte att hunddagis är en dålig företeelse, snarare tvärtom, nu när de flesta vuxna hundägare arbetar 100%. Förr fanns det någon hemma hel eller deltid som kunde rasta hunden under dagen, så ser det ju inte ut längre i stort.
 
Vad tråkigt! Jag vet att det görs på människor. Hur kommer det sig att det inte går på hundar?

Det hade annars varit en smidig lösning om mina får pyo, men det är bara att hoppas att jag slipper ta bort dem av den orsaken då.
Alltså det går, men det är stor risk för stump-pyo eftersom den hormonella påverkan fortfarande finns kvar från äggstockarna.
 
Jag upplever att det blev en ökning av kastrerade hundar när hunddagis blev en ny faktor i livet att ha hund. På -80-90-talet fanns det i min stad (större mellanstor stad) inte ett enda hunddagis, mot i dag när det finns många många och ändå är det brist på platser. De flesta hunddagis kräver kastreing på hund, inte på tik vad jag vet, för att få en plats.

Jag säger inte att hunddagis är en dålig företeelse, snarare tvärtom, nu när de flesta vuxna hundägare arbetar 100%. Förr fanns det någon hemma hel eller deltid som kunde rasta hunden under dagen, så ser det ju inte ut längre i stort.
Förr fick man också lämna sin hund ensam hemma en hel arbetsdag, något som inte längre är tillåtet.
 
Ok. Trodde katter löpte betydligt mer intensivt än så om de inte blev dräktiga. Oavsett så är det en enorm skillnad på hur man håller hundar och katter.

Om folk kastrera sina blandraser eller vuxna färdigutvärderade hundar som har defekter som gör att de inte passar för avel gör inte mig mycket. Men det är långt från bara de som kastreras och slentriamässig kastrering håller på att bidra till att många raser kommer försvinna på lång eller kort sikt.

Har du en kastrerad hane men en intakt tik måste man ha rätt bra koll på den ändå och hålla isär dem vid höglöp. Även hanen kanske inte är så sugen så kan en del tikar få dem att para ändå.

Som preventivmedel har jag svårt att se kastrering. Inga hundar ska ändå löpa fritt och ha möjlighet att para sig hur som. Har man flera hundar hemma underlättar det lite.
Du tycker inte kastrering är ok om det inte sker av medicinska orsaker? På grund av att det kan orsaka ledproblem, cancer och andra medicinska problem?
Men det är ok för dig att folk kastrerar blandrashundar och renrashundar man inte kan avla på pga defekter?

Drabbas inte de i lika stor utsträckning av cancer, ledproblem och annat medicinskt efter kastrering bara för att de är blandraser eller defekta renrashundar?
 
Jag upplever att det blev en ökning av kastrerade hundar när hunddagis blev en ny faktor i livet att ha hund. På -80-90-talet fanns det i min stad (större mellanstor stad) inte ett enda hunddagis, mot i dag när det finns många många och ändå är det brist på platser. De flesta hunddagis kräver kastreing på hund, inte på tik vad jag vet, för att få en plats.

Jag säger inte att hunddagis är en dålig företeelse, snarare tvärtom, nu när de flesta vuxna hundägare arbetar 100%. Förr fanns det någon hemma hel eller deltid som kunde rasta hunden under dagen, så ser det ju inte ut längre i stort.
Jag fick inte ha min hund på hundagis eftersom han betedde sig "dominant" och översexuellt när han var runt året när han var där. Fick rådet att kastrera och återkomma sedan. Han är kryptokid så det är kostsamt och så alla nackdelar en kastrering drar med sig och helt osäkert att det "dominanta" och översexuella ens skulle försvinna, tja, det blev ingen kastrering till slut. Jag jobbar halvtid och har tre tonåringar som går i skola på olika tider, så det skulle inte vara många timmar per dag han skulle vara ensam alls så det blev så helt enkelt, sedan började jag jobba hemifrån 2 dagar i veckan så hans ensamtid blev mycket mindre till och med + att jag ordnar barnvakt så fort jag ska någonstans utöver det som tar mer än 10 minuter. :)

Hur det blir under alla hans framtida år vet jag inte, men just nu verkar han ändå trivas bättre som ensam hund med sin familj och ensam några timmar när vi inte är hemma än på ett hunddagis med en massa andra hundar som han ska ha koll på och tävla med om uppmärksamhet osv. Och detta trots att han är en husky som föredrar sällskap alltid. Men kanske gillar han lugn och ro också?
 
Mima okastrerade honkatter löper 2-3 ggr/år. Mars och juli och ev. September.



Men på blandras av typen "Hoppsan", så spelar just den saken ingen roll. Inte heller på en hund med höftledsfel.

Jag tycker att kastration är ett utmärkt preventivmedel för hund.
Eftersom hundens hjärna behöver könshormonerna för att bli vuxen och mogen bör hundar inte kasterars förrän absolut tidigast vid två års ålder. Då har hundarna varit könsmogna ganska länge, så det är ett helt olämpligt preventivmedel, särskilt som löptik ska hållas under uppsikt och och inte ha någon möjlighet att para sig fritt. Kass hundhållning med andra ord.

Du är väl medveten om att hundar som kasteras före två, tre års ålder blir dåliga arbetshundar eftersom deras omogna hjärna inte kan koncentrera sig i önskad omfattning, och hunden aldrig får den pondus som behövs för många arbeten? För att inte tala om ohälsan som är vanligare hos kastrater.

För en tik är en kastrering ett stort ingrepp som innebär smärta och begränsningar i vardagen för hunden under läkningen. Är det etiskt korrekt att utsätta en hund för en omfattande och medicinskt omotiverad operation för sin egen bekvämlighets skull?

Slutligen är det okunnigt att jämföra den sociala, ganska ointelligenta gräsätaren häst, och solitär- och smygjägaren katt med den sociala, intelligenta predatorn hunden, eftersom djurarternas livshistoria, biologi och beteende skiljer sig i så hög grad att inga relevanta jämförelser för-eller-emot-kastering kan göras.
 
Min största invändning mot regelmässig kastration är när det gäller renrasiga hundar därför att det dels slår ut potentiella avelsdjur och dels döljer många beteendeproblem och brister i mentaliteten. Ju fler som väljer kastration och ju mer veterinärer rekommenderar kastration desto mer kommer kastration ses som någon slags "quick fix" vilket det ju inte alls är. Dessutom tycker jag det verkar som om de hundar som borde kastreras (ex tveksamma blandraser) behålls intakta och gärna får ett par kullar i bara farten.

Kastration är bra när det verkligen behövs av hälsoskäl, inte annars.

Jämförelsen med katter och hästar haltar därför att vi håller katter, hästar och hundar på helt olika sätt. Två intakta hanhundar (av en del raser) ofta leva i fred sida vid sida medan samma sak är mycket mer ovanlig bland hingstar, exempelvis.

Att ha fertil katt är drygt och nästan omöjligt, med konstanta löp eller strilande, katter som vrålar hela nätterna, slagsmål... Dessutom så påverkas katter knappt av kastrering, allt som en katt utvecklar under sin fertila tid försvinner efter kastrering i vilket fall. Min familj och alla vi känner har haft okasterade hundar i decennier utan några större problem, kan inte riktigt jämföras. Fertila katter är oftast en riktig mardröm. :crazy: Lycka till att ha en sällskapskatt som är fertil med nedstrilat hem, i dom allra flesta fall nästan omöjligt med andra katter i hemmet och en hel del vrålande dag och natt ut flera gånger om året. Kastrering har som sagt också stor effekt på häst så rätt så snarlikt där.

Eftersom hundens hjärna behöver könshormonerna för att bli vuxen och mogen bör hundar inte kasterars förrän absolut tidigast vid två års ålder. Då har hundarna varit könsmogna ganska länge, så det är ett helt olämpligt preventivmedel, särskilt som löptik ska hållas under uppsikt och och inte ha någon möjlighet att para sig fritt. Kass hundhållning med andra ord.

Du är väl medveten om att hundar som kasteras före två, tre års ålder blir dåliga arbetshundar eftersom deras omogna hjärna inte kan koncentrera sig i önskad omfattning, och hunden aldrig får den pondus som behövs för många arbeten? För att inte tala om ohälsan som är vanligare hos kastrater.

För en tik är en kastrering ett stort ingrepp som innebär smärta och begränsningar i vardagen för hunden under läkningen. Är det etiskt korrekt att utsätta en hund för en omfattande och medicinskt omotiverad operation för sin egen bekvämlighets skull?

Slutligen är det okunnigt att jämföra den sociala, ganska ointelligenta gräsätaren häst, och solitär- och smygjägaren katt med den sociala, intelligenta predatorn hunden, eftersom djurarternas livshistoria, biologi och beteende skiljer sig i så hög grad att inga relevanta jämförelser för-eller-emot-kastering kan göras.

Skulle inte helt kalla katten solitär utan snarare halv-solitär (tamkatten bildar ofta kolonier och uppskattar gärna sällskap), men deras mognad och utveckling när det kommer till könshormoner är väldigt olika till skillnad från hunden. Katter kan utvecklas till full mognad fast den blir tidigt kastrerad (vet inte hur det funkar men verkar visst vara så), och allt den lär utveckla under sin fertila period försvinner med en kastrering i slutändan ändå (urinvägarna, "hankinderna", osv.)
 
Senast ändrad:
Att ha fertil katt är drygt och nästan omöjligt, med konstanta löp eller strilande, katter som vrålar hela nätterna, slagsmål... Dessutom så påverkas katter knappt av kastrering, allt som en katt utvecklar under sin fertila tid försvinner efter kastrering i vilket fall. Min familj och alla vi känner har haft okasterade hundar i decennier utan några större problem, kan inte riktigt jämföras. Fertila katter är oftast en riktig mardröm. :crazy: Lycka till att ha en sällskapskatt som är fertil med nedstrilat hem, i dom allra flesta fall nästan omöjligt med andra katter i hemmet och en hel del vrålande dag och natt ut flera gånger om året. Kastrering har som sagt också stor effekt på häst så rätt så snarlikt där.

Näe, precis... det var ju det jag skrev också. :)
 
Skillnaden mellan hanhundar och alla andra hanar bland våra domesticerade djur är att okastrerade hanhundar oftast fungerar utmärkt med andra hundar och med människor. Inget som är i närheten av skillnaden mellan en (fullvuxen) tjur och en oxe, eller hingst/valack.
 
Ruben kastrerades när han var 1.5 år för att det var enklare att kunna ha honom med överallt och slippa fundera om det var löptikar med. Han har alltid varit med lös i stallet och det bodde två tikar på gården.
Har aldrig ångrat det beslutet, han förändrades inte alls. Är en tuff och modig hund, inte lätt att lägga på sig varken då eller nu och pälsen ändrades inte. Är 13.5 år nu och still going strong.
Säger varken bu eller bä i frågan.
 
Skillnaden mellan hanhundar och alla andra hanar bland våra domesticerade djur är att okastrerade hanhundar oftast fungerar utmärkt med andra hundar och med människor. Inget som är i närheten av skillnaden mellan en (fullvuxen) tjur och en oxe, eller hingst/valack.
Så är det tyvärr inte häromkring, det är extremt få hanar som fungerar med andra hanar som inte är kastrerade, nästan var och varannan jag möter är hanaggressiv på ett eller annat sätt. Det verkar vara extremt vanligt.

Här är det såpass vanligt att dom flesta faktiskt har testat kemisk kastrering och fått en mycket lugnare och mer harmonisk hund och därefter valt att kastrera helt.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Går som många före mig i tankarna på val av hundras... vi är en familj på fyra med två vuxna och två tonårsbarn. Vi har även två...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 541
Senast: Krumben
·
Övr. Hund Min tik som blir 3 år om 2 månader blir så väldigt markerade mot yngre hundar när de är lösa. Är det "normalt" för en tik som är typ...
Svar
1
· Visningar
631
Senast: Fetaost
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
735
Senast: Trassel12
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 203
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp