Konflikter och hantering av dem

Sleepy

Trådstartare
Läste en annan tråd och spånar lite kring detta med konflikter med människor i ens omgivning och hur man hanterar dem. Har ingen specifik frågeställning utan bara klurar lite.

Hur ser du på konflikter? Hur hanterar du dem? Är det skillnad om det är i en relation med en kollega/vän/familj/annan? Vad är jobbigast? Tips på bra sätt att agera? Vad funkar för dig? Kan man bli bättre på det? Erfarenheter? Agerar du olika i olika situationer?

/Trötter funderar :)
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Jag tycker det är relativt enkelt vad gäller konflikter och konflikthantering ;)

allt beror på vad man vill uppnå!

Vill man bara ha rätt (oavsett om man har det eller inte) så hanterar folk konflikten utifrån sitt ego och strider för just detta ego. Det kan hamna på vilken nivå som helst, ju mer poäng den stridande får in, desto bättre för egot. Gärna med slag under bältet. Sakfrågan, som man får förutsätta att det var från början, blir helt oväsentlig.

Vill man visa att man har rätt i sak så bevisar man det. Med sak menar jag något så enkelt som att det finns ett rätt och massa fel.

Vill man nå konsensus så försöker man uppnå det genom att vara lösningsorienterad.

Har de stridande olika mål så gäller det att identifiera vad som driver den andre och sedan bestämma sig för om man skall fortsätta eller inte. Och detta är den tricky delen ;)

Simple as that ;)
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Beror helt och hållet på VEM det är jag har en konflikt med.

Människor som inte går att resonera med, som prompt ska ha "rätt" eller som är oberäkneliga undviker jag rakt av att gå in i konflikter med. Jag har släktingar jag slutat träffa pga detta, min sinnesro är viktigare.

Är det kollegor/studiekamrater och konflikten inte är personlig är det inte alls lika jobbigt, jag har en "jobbroll" och en "privatroll". Privata konflikter är vidriga, växte upp med mycket tjafs, drama och skrik och håller mig långt borta från allt sånt. De som är viktiga för mig (min nära familj) försöker jag lösa konflikter med, andra skär jag bara av om det inte går att komma över tjafset. Jag behöver inte alltid ha rätt men om jag känner att den andra inte ens försöker förstå vad jag vill ha fram så ser jag ingen vits i att fortsätta slösa energi. Jag försöker själv (inte lätt dock) se det från andras synvinklar.

deveres uppdelning av olika konflikter är bra, så försöker jag tänka själv. Vad vill jag uppnå, är det värt att driva det vidare osv.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Har de stridande olika mål så gäller det att identifiera vad som driver den andre och sedan bestämma sig för om man skall fortsätta eller inte. Och detta är den tricky delen ;)

Ja det är här som det blir problem om man inte kan komma undan.
Familj, grannar, hyresgäster och annat som man inte kan bli av med är svårt.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Konflikter är ju en oundviklig del av livet. För mig är det självklart att jag hanterar dem olika. Det är ju en stor skillnad på en konflikt hemma och i arbetslivet. Även på jobbet är det ju stor skillnad på konflikt och konflikt, inte minst beroende på vad man arbetar med för tillfället.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Jag har borderline/"emetionell instabilitet" vilket gör att jag blir väldigt intensiv i mina relationer - och det leder nästan alltid (i alla relationer, men inte hela tiden såklart) till konflikter.
Jag drar ofta i för stora växlar och blir tvärarg om något inte blir som jag vill/tänkt mig.
Hittills har jag "hanterat" det med att vänta på att personen i fråga ska komma krypande, ta på sig "ansvaret" för händelsen och be om ursäkt.
Pinsamt men sant.

Idag hanterar jag konflikter i djupare relationer med hjälp av "krissamtal" och en uppriktig ursäkt sådan) och istället sätta ord på problemet, visa att jag verkligen tänkt igenom, analyserat och förstått vad jag gjort och konsekvenserna (både på lång och kort sikt) och sedan vad jag kommit fram till samt. hur jag ska försöka göra för att undvika liknande situationer i framtiden, och även bett personen i fråga berätta hur den mådde av det, hur den kände och reagerade och om den hade några önskemål på hur jag kan göra om det händer igen.

Och naturlgtvis bekräftat att personen agerade rimligt utifrån situationen-

Det har löst en enorm konflikt mellan mig och bästa vännen (som vi sedan upptäckte berodde på ett lika enormt missförstånd) och gjort vår relation betydligt starkare.

Idag jobbar jag stenhårt på att inte "gå på" om saker jag inte har med att göra.
T.ex. så har bästa vännen börjat umgås väldigt mycket med en gemensam vän, jag kände mig övergiven och mådde dåligt av det.
Men istället för att anklaga "du struntar i mig! Du vill ju bara vara med X" vilket hade varit en högst trolig reaktion tidigare.
Så funderade jag på hur jag skulle kunna ta upp det på ett sätt som inte varken dömde, sårade eller anklagade.

Skickade ett sms och frågade om vi skulle hitta på något bara hon och jag, vilket vi gjorde - och då var vi båda överens om känslan att vi håller på att komma ifrån varandra.
Vilket blev en enorm lättnad för mig och det är inte så värst jobbigt nu :)

Samma om jag blivit upprörd i en diskussion/pågående konflikt - då försöker jag tänka efter före jag säger något.
Typ: "kan jag verkligen säga så här?" om ja, så gör jag det - om nej, så gör jag allt för att låta bli, alt. försöka hitta en formulering som fungerar.

Men sedan beror det naturligtvis också på hur jag vill ha en fortsatt relation.
Lösa konflikter med myndigheter blir nog mer effektiv om man är direkt rak på sak, välformulerad och konstruktiv - än om man säger "din jäkla idiot, vad är det du inte fattar?!?"

Allt detta har jag lärt mig på DBT:n och det är en enorm lättnad för min omgivning - men även för mig själv naturligtvis. :bow:
 
Senast ändrad:
Sv: Konflikter och hantering av dem

delvis KL

läste en intressant sak apropå konflikthantering. En amerikansk studie som undersökte hur två personer agerade och vad som var mest lyckosamt. Lyckosamt i detta fallet var hur beteendena förändrades.

Svaret var att Du börjar med att agera "hyggligt". Om den andra personer inte agerar på samma sätt, utan då "ohyggligt ;) , svarar Du med samma mynt och litet till.

Detta slutade då i merparten av fallen att person 2 gick tillbaka till ett hyggligt beteende, för det andra var olönsamt.

Svårt dock att applicera på verkligheten känns det som. Eskalerar man bråket måste man ha kraft bakom, risken man tar är att andra parten ytterligare eskalerar osv. Svårt!

Jag är litet inne på idén att helt enkelt inte finnas där, eller jobbar på det, om det är konflikter med ego-drivna personer. De kan mäta sitt ego med någon annan, jag är inte intresserad.

Är det hyrestvister gäller det ju att få nivån till sakfrågorna, plocka ner dem till den nivå de hör hemma på. Kanske inte diskutera annat än sakfrågor, förklara det på ett tålmodigt sätt, sätta gränser och respekteras inte det, så tar man in ett ombud som allting går igenom.

till whwycd, tack för att Du delar med Dig :)
 
Senast ändrad:
Sv: Konflikter och hantering av dem

lösningsorienterad.
Undrar om inte det är just det som kan upplevas vara svårt? Att lösa problemet kommer i skuggan av alla de känslor som rörs upp mellan de det berör - man känner sig ifrågasatt, hotad, etc och osäkerhet, ilska eller kanske ledsamhet tar över. Många använder sig ju av slag under bältet eller är jobbiga på andra sätt och då kan det vara svårt att vara konstruktiv själv.

Tror att det många gånger kan vara till hjälp att ta ett steg tillbaka och få lite distans. Skilja på sak och person.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Svaret var att Du börjar med att agera "hyggligt". Om den andra personer inte agerar på samma sätt, utan då "ohyggligt ;) , svarar Du med samma mynt och litet till.

Detta slutade då i merparten av fallen att person 2 gick tillbaka till ett hyggligt beteende, för det andra var olönsamt..

Det där är information som jag har nytta av.
Några av mina funderingar blev besvarade.

Är det hyrestvister gäller det ju att få nivån till sakfrågorna,...
Man skulle ju kunna tro det.
Det beror dock på vad motparten är ute efter.
Jag tror att metoden ovan fungerar bäst, att göra det olönsamt att bråka med mig.
Så hädanefter kommer varje övertramp att kosta dyrt på olika vis.

Vilken nytta ett ombud skulle ha kan jag inte se.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Beror helt och hållet på VEM det är jag har en konflikt med.

Människor som inte går att resonera med, som prompt ska ha "rätt" eller som är oberäkneliga undviker jag rakt av att gå in i konflikter med. Jag har släktingar jag slutat träffa pga detta, min sinnesro är viktigare.

Är det kollegor/studiekamrater och konflikten inte är personlig är det inte alls lika jobbigt, jag har en "jobbroll" och en "privatroll". Privata konflikter är vidriga, växte upp med mycket tjafs, drama och skrik och håller mig långt borta från allt sånt. De som är viktiga för mig (min nära familj) försöker jag lösa konflikter med, andra skär jag bara av om det inte går att komma över tjafset. Jag behöver inte alltid ha rätt men om jag känner att den andra inte ens försöker förstå vad jag vill ha fram så ser jag ingen vits i att fortsätta slösa energi. Jag försöker själv (inte lätt dock) se det från andras synvinklar.

deveres uppdelning av olika konflikter är bra, så försöker jag tänka själv. Vad vill jag uppnå, är det värt att driva det vidare osv.

Det kunde varit jag som skrev detta :)
Med undantag att jag tycker mig ha ganska lätt för att se andras synvinklar. Men det betyder inte att jag håller med ändå.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

kl

underar stillsamt om det inte finns en hel del odiagnosticerade borderlinare här då eftersom det är många som alltid ska vara tvärsomare och hitta på martyrsanningar för att kunna trycka ner andra.... :angel:

TS
Jag är inte konflikträdd, jag är nog lite sleven i grytan och orkar inte vara tyst alltid, jag kan vara väldigt obekväm när det kommer till mobbing eller oärliga falska människor som påverkar i min egen närhet .
Men jag väljer också mina krig , dels pga hur säker jag är eller vilken dagsform jag har...sen måste jag erkänna att jag gillar att ibland röra till lite på forumet så det händer lite ;) ....vissa hugger direkt :D
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Jag är inte heller rädd för konflikter; jag tar dem om jag anser att de är nödvändiga eller kan leda till något konstruktivt - men jag ser absolut ingen mening med att käbbla för käbblandets skull. Då gör jag hellre annat med min tid. Att argumentera för sakens skull är inte min grej.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Det beror på vilken typ av konflikt det handlar om.

Jag har några ongoing konflikter med ett par personer som jag anser vara såpass sjuka att det inte lönar sig att argumentera alls. Jag diskuterar aldrig hur det känns eller om jag blir sårad av deras osakliga påhopp.

Just nu har jag en rätt så livlig diskussion med några i mina ögon riktigt pinsamma människor. De har de mest inskränkta människosyn man kan tänka sig, men de förstår inte ens det själva. De är så fina människor så. Jag har nog drivit den diskussionen mest för att se hur mycket de kommer att avslöja sig och jodå, de har tagit till det mesta faktiskt.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Jag undviker ju konflikter till varje pris nästan. Det är svårt att få in mig i en konflikt. Det är många som har försökt men få som har lyckats. Och jag är nog en besvikelse i alla konflikter, för att jag är inte rolig att ha i en konflikt.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Det beror helt på vilken typ av konflikt som det handlar om. Jag vill ju gärna veta om jag har gjort någon illa (speciellt en vän), vilket innebär att jag blir väldigt ledsen och besviken om en person bara slutar höra av sig eller är otrevlig när vi träffas nästa gång. Jag håller ärlighet och konstruktiv kritik högt både från min sida och de jag umgås med. Dock blir jag ledsen över elaka ord som inte kan förklaras.

En del människor kan bara skaka det som har hänt av sig, alternativt att de kör på undvika problemen eller undvika personen stilen. Jag har svårt för detta beteende.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Det beror på vilken roll jag har. Privat är jag löjligt bra på att undgå konflikter, jag tror att folk jag känner privat har svårt att föreställa sig mig på jobbet.

På jobbet är jag chef och benhård. Jag använder många olika verktyg och när det gäller konflikter gör jag mitt bästa för att dra fram dem i ljuset så att folk ska förstå att konflikten saknade vettig bakgrund. Jag accepterar inte konflikter alls där, antingen blir det gruppsamtal eller mellan de som konflikten gäller. Själv hamnar jag sällan i konflikt på jobbet heller, jag bara försöker lösa alla andras konflikter.
 
Sv: Konflikter och hantering av dem

Varför undviker du dem och på vilket sätt är du inte rolig?
 

Liknande trådar

L
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det här inlägget skriver Livia och jag, Livias pappa, tillsammans för att försöka reda ut lite av det som utspelats här de senaste...
Svar
4
· Visningar
2 018
Senast: LiviaFilippa
·
Övr. Hund Detta är nåt som tyngt mig länge så därför har jag valt ett anonymt nick. Jag har en sjuårig hund som jag haft sen han va valp. Vi...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 177
Senast: lilstar
·
Kläder & Bli fin Hej! Jag är frusen av mig och har nu funderat på att införskaffa en värmeväst men det finns en uppsjö i allehanda prisklasser och...
Svar
8
· Visningar
1 277
Senast: Coop
·
Relationer Jag behöver skriva av mig. Ni är kloka. Det här är invecklat och jag får förmodligen inte med allt relevant i ett första inlägg. Jag...
2
Svar
24
· Visningar
4 048
Senast: Pinus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp