Könsbekräftande klädsel - är det viktigt?

Bukefalos 30 år!

Fast ofta är/uppfattas klänningar väl också som "mer uppklädda" jämfört med byxor, särskilt om bäraren brukar ha byxor till vardags?

Eller menar du att kvinnor som går runt i kjol till vardags får mer komplimanger än kvinnor som bär byxor av motsvarande finhetsgrad?

Nej, det menar jag inte. Vi backar bandet. @Inte_Ung skrev att hon inte har några problem med att folk kommenterar hennes utseende men vill inte bli dömd för att hon inte är tillräckligt könskodad. Jag lyfte då att kommentarer om ens utseende möjligtvis kan dölja en värdering kring könskodning. Exempelvis genom att enbart ge komplimanger när någon klär sig könskodat, som möjligtvis inte brukar det. Exempelvis en person som brukar klä sig i shorts och T-shirt på sommaren får uppmuntrande kommentarer om att hon är fin när hon i stället tar på sig en sommarklänning. Det kan, möjligtvis, vara ett mönster som avslöjar en värdering av feminin kodning. Även om kommentaren till avsikten är vänlig.
 
Dessa män tolkar alltså manligt som att inte bry sig om hur man ser ut? Den kopplingen hade jag nog inte nödvändigt vis gjort, men det är ju intressant att dom gör det.
Jag tror att det där är något som delvis håller på att förändras. Förr, och till viss del fortfarande, fanns det en uppfattning om att män till skillnad från kvinnor inte behöver bry sig om hur de ser ut, eftersom deras värde inte ligger i utseendet och kroppen på samma sätt som för kvinnor.

Numera finns det däremot en trend av stundtals ganska grav utseendefixering hos unga män och inte minst i manosfären där det går ut på att uppfylla vad man ser som ett manligt ideal. Så det handlar inte om färgglada nagellack direkt, utan är mer konservativt och sexistiskt i grunden.
 
Min uppfattning är att snälla kommentarer tyvärr gör just det, att de avslöjar en bedömning som har en skuggsida. Jag har exempelvis alltid fått beröm när jag har gått ner i vikt genom livet, likaså nu när mina ”gravidkilon” inte finns kvar. När någon kommenterar det i positiv bemärkelse så blir jag påmind om två ytterst obehagliga saker.

1. Folk tittar på och bedömer min kropp.
2. Jag är finare när jag är smal.

Jag tänker att det är så med många kommentarer om utseende. Om du exempelvis skulle få komplimanger för att du är fin när du, vid tillfällen, klär dig kvinnligt kodat så säger det något om vad som anses om när du inte gör det. Som ett fiktivt fall, alltså.
Jag skulle nog lägga till punkten
3. På en nivå handlar komplimangen om att du är mer normativt heterofeminin som smal. (Inte bara du, såklart.)

Jag som ofta lufsar i jeans och tröja, får särskilt komplimanger av heterokvinnor när jag ibland klär mig mer just normativt heterofeminint. Jag tycker att det är helt uppenbart att fin kvinna betyder normativt heterofeminin kvinna, väldigt ofta.
 
Jag tror att det där är något som delvis håller på att förändras. Förr, och till viss del fortfarande, fanns det en uppfattning om att män till skillnad från kvinnor inte behöver bry sig om hur de ser ut, eftersom deras värde inte ligger i utseendet och kroppen på samma sätt som för kvinnor.

Numera finns det däremot en trend av stundtals ganska grav utseendefixering hos unga män och inte minst i manosfären där det går ut på att uppfylla vad man ser som ett manligt ideal. Så det handlar inte om färgglada nagellack direkt, utan är mer konservativt och sexistiskt i grunden.
Män har väll alltid brytt sig om hur de ser ut, det kanske finns de som låtsas att de inte gör det. Men nog har det fixats med frisyrer, tränats på gym, brylkrämat och fixats med mustacher. Varje generation har sin grej. Nu är det ju allt detta putsande av skägg, med vax, oljor och diverse.

(många) Män är ju otroligt fåfänga. Men de kanske saknar självinsikt.

Men kopplingen mjukiskläder och "ovårdad" =manhaftigt är en första för mig.
 
Män har väll alltid brytt sig om hur de ser ut, det kanske finns de som låtsas att de inte gör det. Men nog har det fixats med frisyrer, tränats på gym, brylkrämat och fixats med mustacher. Varje generation har sin grej. Nu är det ju allt detta putsande av skägg, med vax, oljor och diverse.

(många) Män är ju otroligt fåfänga. Men de kanske saknar självinsikt.

Men kopplingen mjukiskläder och "ovårdad" =manhaftigt är en första för mig.
Jag skulle nog skilja på ideal och norm där, det har förstås alltid funnits manliga skönhetsideal men normen har sällan eller aldrig krävt att män ska efterleva dessa lika starkt som kvinnor förväntats efterleva sina skönhetsideal.

Att det håller på att ändras kan man se inte minst på hur den manliga skönhetsindustrin växt enormt de senaste åren. Sen är det förstås inte så att alla de konsumenterna vill främja ett stereotypt ideal bara för att det råkar finnas en sådan trend i manosfären och så vidare, de flesta av konsumenterna ser nog tvärtom skönhet som könsneutralt. Men att de ser det som könsneutralt betyder ju samtidigt inte att de är opåverkade av könsrollerna. Jag hade önskat att det funnits en verklig könsneutralitet inom skönhet, men det är ganska lång väg dit.

Och det är lite tudelat för mig med den framväxande manliga skönhetsindustrin just eftersom man fortfarande inte gjort sig av med könsrollerna eller de idéer som eldat på dem. Man kan alltid hoppas på att det kommer leda till större frihet i uttryck men det växande intresset kommer inte direkt med några löften om frigörelse eller uppluckrande av krav, om man är cyniskt lagd kan man misstänka motsatsen. Att det kanske för med sig ungefär samma nackdelar som kvinnor har burit under århundraden redan.

I värsta fall får man det sämsta av två världar. Med höga krav på att efterleva ideal och fortsatt starka könsroller. Tänker lite på hur Sydkorea länge varit stort vad gäller skönhetsmarknaden för män, där det är väldigt accepterat med smink för män och ett androgynt utseende och så vidare, samtidigt som det fortfarande är ett väldigt patriarkalt samhälle.
 
Jag ser inte mig själv som speciellt kvinnlig, och har alltid(!) fått höra att jag är allt annat än feminin av mig. Jag sminkar mig inte. Jag har kort hår. Jag klär mig praktiskt istället för snyggt (vilket inkluderar att aldrig gå i högklackat).

Intressant nog så har jag den senaste tiden fått höra flera gånger att jag trots det är feminin. Men det är för att en person fått för sig att jag är det.

Huruvida jag är/uppfattas som kvinnlig, manlig eller något annat... Det bryr jag mig inte om öht faktiskt. Jag försöker må bra och umgås med personer som tillför något positivt till mitt liv.
 
För vissa är det viktigt att klä sig på ett sätt som framhäver könet, för många är det inte det. Jag ser ingen anledning till att bry sig mycket om det, sålänge det är självvalt.

Jag klär mig oftast väldigt ickenormativt, på ett sätt jag ändå skulle säga hamnar i en viss stereotyp. Har de kläder som passar till vad jag gör större delen av tiden, alltså slitstarka med fickor, som klarar av att vara ute i skogen och med djuren. Byter inte om för att gå till skolan eller andra ställen (men försöker ha så nytvättade kläder som möjligt pga allergener). Trots min udda klädstil som många synligt lägger märke till är det väldigt sällan någon kommenterar den. Däremot får jag en del kommentarer de få gångerna jag har mer typiska kläder, typ klänning. Det uppmuntras.
 
Nej, det menar jag inte. Vi backar bandet. @Inte_Ung skrev att hon inte har några problem med att folk kommenterar hennes utseende men vill inte bli dömd för att hon inte är tillräckligt könskodad. Jag lyfte då att kommentarer om ens utseende möjligtvis kan dölja en värdering kring könskodning. Exempelvis genom att enbart ge komplimanger när någon klär sig könskodat, som möjligtvis inte brukar det. Exempelvis en person som brukar klä sig i shorts och T-shirt på sommaren får uppmuntrande kommentarer om att hon är fin när hon i stället tar på sig en sommarklänning. Det kan, möjligtvis, vara ett mönster som avslöjar en värdering av feminin kodning. Även om kommentaren till avsikten är vänlig.
Och jag menar att det precis lika gärna kan handla om att man uppfattar personen som mer uppklädd. Vi kanske ser framför oss olika outfits nu, men för mig är shorts och t-shirt vanlig klädsel vid grovarbete i stall, trädgård och motion, medan sommarklänning är sådant man kan ha när man går på sommarbröllop och fest. Sen finns det såklart en hel del överlappande användningsområden t.ex. fika, middag och stranden.

Poängen är att tydligt könskodad klädsel oftast uppfattas som mer uppklädd än neutral, mer praktisk klädsel. Och jag tror man gör sig själv en otjänst om man tolkar komplimanger på finklädseln som kritik mot hur man ser ut till vardags.
 
Jag skulle nog lägga till punkten
3. På en nivå handlar komplimangen om att du är mer normativt heterofeminin som smal. (Inte bara du, såklart.)

Jag som ofta lufsar i jeans och tröja, får särskilt komplimanger av heterokvinnor när jag ibland klär mig mer just normativt heterofeminint. Jag tycker att det är helt uppenbart att fin kvinna betyder normativt heterofeminin kvinna, väldigt ofta.

Är det säkert att det är det heterofeminina de uppmärksammar, kan det inte vara så att de helt enkelt uppmärksammar att du lyft dig upp från lufset och klätt upp dig?
 
Är det säkert att det är det heterofeminina de uppmärksammar, kan det inte vara så att de helt enkelt uppmärksammar att du lyft dig upp från lufset och klätt upp dig?
Jag är övertygad om att det är lite både och men starkt lutar åt att det är det heteronormativa som gör just att det är "fint" i mångas ögon.
Jag tycker det kan vara en rätt slarvig tunika och/eller klänning typ men folk uppmärksammar det ändå som finare än vardagens hoodie och byxor. (Eller shorts i mitt fall då. :D )
 
Är det säkert att det är det heterofeminina de uppmärksammar, kan det inte vara så att de helt enkelt uppmärksammar att du lyft dig upp från lufset och klätt upp dig?
Det går ju inte att veta säkert, och det funkar inte att fråga de som.komplimenterar. Men jag ser inget skäl att ändra min tolkning, än i alla fall. Själv tycker jag att de flesta ser snyggare och trevligare ut i lite lagom lufs än mer upoklädda. Jag själv inkluderad.
 
Det går ju inte att veta säkert, och det funkar inte att fråga de som.komplimenterar. Men jag ser inget skäl att ändra min tolkning, än i alla fall. Själv tycker jag att de flesta ser snyggare och trevligare ut i lite lagom lufs än mer upoklädda. Jag själv inkluderad.
Jag tänkte mer om du även får komplimanger när du klär upp dig på ett sätt som inte är så direkt kvinnligt kodat.
 
Det vet jag faktiskt inte om jag får. Generellt får jag mindre komplimanger för det jag själv föredrar, än omvänt.
Nu går jag generellt inte runt och får komplimanger i största allmänhet, men känslan om/när jag går någonstans i min tunika eller sommarklänning (som jag använder regelbundet på hundpromenader på sommaren) jämfört med om jag rör mig ute med en förmodligen betydligt dyrare och egentligen mer välpassande hoodie är att det förstnämnda är mer okej inne på en restaurang eller på ett litet party eller vad det nu vara månde.
Säkert till viss del i mitt huvud men det känns också allmängiltigt.

Skulle vi däremot börja snacka uppklätt på riktigt med kostymer, kavajer, blusar och smycken blir det lite annorlunda men jag tror absolut att en feminint kodad garderob med till exempel figursydd kavaj och byxor hade gett mer positiv respons än en mer könsneutral dito. Alltså att den generellt feminina varianten av även en mer maskulin stass skulle uppfattas som mer "uppklädd" på mig som kvinna.

Lite svammel bara märker jag, jag borde nog gå och lägga mig. 😅
 
Och jag menar att det precis lika gärna kan handla om att man uppfattar personen som mer uppklädd. Vi kanske ser framför oss olika outfits nu, men för mig är shorts och t-shirt vanlig klädsel vid grovarbete i stall, trädgård och motion, medan sommarklänning är sådant man kan ha när man går på sommarbröllop och fest. Sen finns det såklart en hel del överlappande användningsområden t.ex. fika, middag och stranden.

Poängen är att tydligt könskodad klädsel oftast uppfattas som mer uppklädd än neutral, mer praktisk klädsel. Och jag tror man gör sig själv en otjänst om man tolkar komplimanger på finklädseln som kritik mot hur man ser ut till vardags.

Jag förstår hur du menar. Jag är dock inte säker på att jag håller med om graden av att vara uppklädd. Jag har nästan alltid klänning av bekvämlighetsskäl på sommaren. De behöver inte vara särskilt uppklädda alls. Jag har också vänner som använder en del dressade shorts. Så i min värld ser har ingen skillnad i att vara uppklädd där emellan.
 
Jag skulle nog lägga till punkten
3. På en nivå handlar komplimangen om att du är mer normativt heterofeminin som smal. (Inte bara du, såklart.)

Jag har exempelvis alltid fått beröm när jag har gått ner i vikt genom livet, likaså nu när mina ”gravidkilon” inte finns kvar. När någon kommenterar det i positiv bemärkelse så blir jag påmind om två ytterst obehagliga saker.
Min sambo, man av det större slaget, får komplimanger när han går ner i vikt.
Och han ser verkligen helt annorlunda ut vid 2 siffrigt jämfört med 3 siffrigt.

Så det där ser jag inte alls som könskodat.
För egen del så var jag underviktig fram till 40 ungefär.
Det är jag inte direkt längre...
 
Min sambo, man av det större slaget, får komplimanger när han går ner i vikt.
Och han ser verkligen helt annorlunda ut vid 2 siffrigt jämfört med 3 siffrigt.

Så det där ser jag inte alls som könskodat.
För egen del så var jag underviktig fram till 40 ungefär.
Det är jag inte direkt längre...

Kroppsideal påverkar givetvis både kvinnor och män. I båda fall ser jag det som negativt.
 
Jag har i hela mitt liv levt delvis i en manlig kontext.
Intressen, kläder, utbildningar och yrken har varit mansdominerat.
Motorer, uniformsyrken, teknik och datorer var för män när jag var ung.

Måste man rätta sig efter sitt kön?
Måste man ha rätt kön för att få klä sig och intressera sig för vad man vill?

Jag har i princip i hela mitt liv blivit ifrågasatt för att inte vara tillräckligt kvinnlig.
Måste man vara det?
Kvinnlig?
Bara för att man är född som honkön?

Och måste man vara manlig?
Om man är man då.

Kan man inte bara få vara som man vill?
Oavsett vad man är?

I övrigt så har jag levt ett helt normalt familjeliv med barn och allt.

Nej!

Jag klär mig till vardags i träningskläder marknadsfört mot män av den enkla anledningen att de sitter lösare och är större i storlekarna. Jag vill inte ha pastelliga trånga byxor och toppar utan föredrar svart och så löst sittande som möjligt..

Undrar vilka som lägger sig i? Ingen har sagt nåt om att det ett problem att jag är "okvinnlig" mer skämtat om att det vore kul att se mig i nåt annat än träningskläder ibland 😝.

Jag har blivit bekväm med åren och klarar inte av att ha kläder som sitter tight oavsett hur snyggt det är. Jag kan ha tunika eller lös klänning hemmavid att skrota runt i för att det bekvämt men har oftast pyjamas byxor och tröja för att mysa hemma 😅.

Personligen tycker jag att det kvittar och att folk ska få klä sig hur de vill.
 
Män har väll alltid brytt sig om hur de ser ut, det kanske finns de som låtsas att de inte gör det. Men nog har det fixats med frisyrer, tränats på gym, brylkrämat och fixats med mustacher. Varje generation har sin grej. Nu är det ju allt detta putsande av skägg, med vax, oljor och diverse.

(många) Män är ju otroligt fåfänga. Men de kanske saknar självinsikt.

Men kopplingen mjukiskläder och "ovårdad" =manhaftigt är en första för mig.
Mina båda söner är oerhört fåfänga.
Och de ser ut därefter.
Smashing.

Den ena som Clark Kent och den andra som Jared Leto med skägg och man-bun.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp, tips och råd
  • Valp 2026

Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Hönstråden del III

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp