Konvalecensfrustration!!

[Duplica]

Vet inte om tråden ligger rätt eller vad, men jag är bara så frustrerad nu!
Min ögonsten skadade sej allvarligt i oktober, har haft tråd uppe om det. I början av december fick hon börja promenera minimala turer och vi hade då fått utskrivet lugnande. Hon var (som tidigare nämnt) alldeles sjövild trots vetraquil, men till slut hittade vi sätt att hantera henne på och allt gick relativt lugnt ... tills jag fick klartecken att sitta upp.

I en vecka gick det okej, men hon blir värre för var dag som går. Två veckor klarade jag av att sitta på henne, men de tre sista dagarna gick hon inte att kontrollera över huvud taget och körde hela registret med bocksprång, stegringar, vanvettsgalopp (hon får fortfarande nästan bara skritta), kast åt sidorna, våldsamma ryggningar ...
Jag hade övningar jag gjorde för att få henne lugn, men när hon till slut, för en vecka sedan, drog iväg så att jag nästan for över sargkanten satt jag av - och har inte kommit upp igen. Har promenerat och travat henne för hand och då är hon lugnare.

Vi har försökt ringa till helsingborg men inte fått tag i vår veterinär, men ska försöka idag igen så vi kan få en tid och åka upp.
Jag hoppas vi kan få nåt lugnande att rida på, men jag är bara så frkutansvärt ledsen för att det är såhär .. vet inte riktigt hur jag ska hantera det.

 

[bigganl]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Måste du rida då? Kan du inte arbeta hästen från marken ett tag? Det finns mycket att göra från marken som att arbeta med tömkörning, ledarskapsövningar, toleransträning, cavaletti, dressyrträning med långa tyglar kan vara något att introducera. Många övningar gör att hästen får arbeta mycket med huvudet utan att anstränga kroppen. Det kan hjälpa din häst att bli lugnare, så kan du börja rida igen lite längre fram.

 

[Bialitt]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Du kan rida på Vetranquil, det är räddningen på en del hästar.

Min erfarenhet är också att när en konvalescent inte har haft ryttare på ryggen ett tag, så är de väldigt stissiga när man väl sitter upp, om de är lyckliga eller stressade vet jag inte riktigt, min verkar lycklig iallafall.

De enda råd jag kan komma på är Vetranquil, och att "toleransträna", kanske leda ett par dagar, sedan sitta upp. Prova att leda hästen först en halvtimme eller vad som passar, och sedan sitta upp 10 minuter, prova att hitta var hästen är lugnast - ridhus/paddock/ute? Med eller utan andra hästar? Med en lugn annan häst?
Prova att någon faktiskt får leda dig ett tag, kanske med kedja genom bettringarna, allt för att vänja hästen vid att man kan ha ryttare på hästen och skritta lugnt.
Min konvalescent håller sig i skinnet när vi skrittar runt fyrkantspåret om han är själv i ridhus/paddock, och med vissa andra hästar. Men om flera hästar galopperar runt honom så brukar han inte kunna hålla sig efter ett tag...

 

[poetin]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Måste du rida i ridhuset? Jag satte igång min som var sjövild!!! Med slungt sällskap ut i skogen på mysiga rundor, skrittade ute i 2 månader varje dag, Det funkade!

 

[Bialitt]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Kom på att jag kanske ska förtydliga vad jag skrev om Vetranquil: Jag har skrittat hästar och lite lugn trav när de har haft det i kroppen, mer aktiv ridning gissar jag inte är att rekommendera. Men förhoppningsvis har TS fått fatt på vet innan det är dags för sånt, om jag läste TS inlägg rätt.

 

[Duplica]

Sv: Konvalecensfrustration!!

*delknapp*

Jag leder/rider henne i ridhuset, eftersom hon över huvud taget inte är hanterbar utomhus. Tillsammans med andra hästar samma sak.

Leder henne i stigbett nu, går krumelurer och sätter upp hinderbanor. Pga att skadan var så allvarlig får hon nu bara trava fyra långsidor varannan dag.

Promenerade som sagt på vetraquil innan, men det tog slut precis till jul och efter ett tag lugnade hon sej, men sen har det blivit värre sen jag satt upp.

Hon verkar så himla glad och det är så tråkigt att behöva tvinga ner henne, men jag vill ju inte att skadan ska gå upp ..

 

[Pallas]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Nej, och man vill ju inte bli skadad själv på kuppen heller. Hoppas du får ordning på det, jag ville bara önska lycka till!

Är själv ute och promenerar min konvalescent (hasfraktur) och han är mer i luften än på marken... Jag tar ut honom mitt i skogen, så att han måste koncentrera sig på var han går. Då är han inte fullt så tokig. Ska på ÅB på ATG på måndag, hoppas få släppa ut honom med de andra hästarna då, för nu har han verkligen ruttnat på sjukhagen.

 

[Scilla]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Åh du ska vara glad som kan ha din i sjukhage...

Min blir totalt galen i den och kör hela registret av rodeokonster + att han tänker hoppa över Han är en hopphäst av stort register Så han har fått boxvila nu i 7 veckor...

Promenaderna går hyfsat bara kompisarna är inne och det inte blåser.. Igår fick jag vända och gå in med honom hade inte klarat hålla honom mycket längre.

 

[Duplica]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Usch, om min bara hade FÅTT stå i sjukhage hade jag vatt glad ..
Men det fick hon inte sist jag frågade vet, så ska fråga igen, det är några veckor sen nu. Ringde idag men han var inte där, men imorrn så!

När jag red promenerade jag först i en halvtimme och satt sen upp, men i slutändan hjälpte det inte. Väntar intensivt på råd från vet!

 

[Bialitt]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Min häst har stått i liten grushage i många månader nu, tidvis istället för boxvila, för på box är han tokig om andra hästar får gå ut, då snurrar han runt och trampar runt hela tiden. I sin lilla grushage står han och sover eller tittar på vad som händer, och är lugn även om hag-grannen kör hela rodeo-repertoaren.
Om din häst är lugnare ute så borde din vet tycka det är ok istället för boxvila (det verkar som om den har det?)

 

[Duplica]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Hon är lugnare i boxen än ute. De få gånger jag har försökt promenera med henne ute när de andra hästarna är ute har hon varit helt omöjlig att hantera.

 

[Pallas]

Sv: Konvalecensfrustration!!

För min häst är det stor skillnad på att promeneras för hand och på att stå i sjukhagen. Vid han är han som sagt helt stollig, men i hagen står han mest och gnager på en stubbe, käkar hö och sover. Han är sammantaget mycket lugnare i hagen än han var när han hade boxvila också. Tror man får försöka anpassa vilan efter vad som passar hästen ibland.

 

[Duplica]

Sv: Konvalecensfrustration!!

Efter ca tjugo minuter i ridhuset kände jag att jag kanske skulle våga ta ut henne på stallbacken eftersom det var så soligt och fint och det inte var någon annan där.
Hon blev jätteglad, käkade gräs och stod och stirrade ut över världen. Så kom en av stalltjejernas mamma och skulle hämta, och så fort hästis fick syn på henne började hon bocka och stegra sej .. Hon är bara precis lugn när hon är med enbart mej och det inte finns NÅGON annan i närheten. *suck*