Kött - och mjölkkonsumtion

[Anders]

Alltså det är bara 42 sidor, så jag har läst hela den tillgängliga texten.

Det är svårt att få fram bakgrundsmaterialet tyvärr, det ska finnas 4 st forskningsrapporter. Jag vill gärna läsa dessa också.

Avhandlingen är en sammanläggning så även uppsatserna I-V ingår.

 

[Heulwen]

Dessutom är det en grupp som tar plats i debatten.

Och egentligen är detta en jätte-fråga: ska vi människor fortsätta bete oss som skapelsens herrar och skövla och nyttja, eller ska vi konsumera (och nu drar jag ut resonemanget och tänker inte enbart på föda) bara det vi faktiskt behöver?

Ur hållbarhetsperspektiv ska vi naturligtvis bara konsumera det vi faktiskt behöver, men då hamnar vi ju i definitionen av "behöver" också.

Ur hållbarhetsperspektiv vore det bra om alla människor bara äter så mycket mat som var och en behöver (och med behöver menar jag nu så mycket som behövs för att hålla normalt hull; en del äter för mycket och andra får inte tillräckligt så som världen ser ut idag).
Vi skaffar så mycket kläder som vi verkligen behöver - har inte 10-15 ombyten bara för att vi tycker att de är snygga.
Vi återgår till att inte köra bil, vi äger inte husdjur (för vi behöver inte husdjur) eller, om vi eventuellt äger husdjur så köper vi inte olika föremål till dem.
Vi slutar köpa inredningsföremål i stor mängd.

och så vidare.

Men ett så minimalistiskt levnadssätt kommer inte att accepteras; i stället är det väl så att allt fler människor ökar sitt konsumtionsmönster i och med en växande ekonomisk medelklass även i länder i Asien och Afrika och Sydamerika.

Att köttätande är en väldigt liten del i en väldigt stor helhet är ju också något att ta hänsyn till i debatten (även om jag är medveten om att den här tråden handlar om just kött- och mjölkkonsumtion).
En i sak ganska liten, marginell företeelse får så stora proportioner som att man nu propagerar för att människor ska äta mindre kött, känns väldigt svenskt.
Storm i vattenglas.

Samtidigt som jag är medveten om att man kan hävda "storm i vattenglas" om väldigt många saker, och det leder då till fortsatt oförändrade konsumtionsmönster.
Själv är jag ärligt talat mer oroad över svenskars resvanor med flyg, som har stora konsekvenser såväl miljömässigt som sjukdomsmässigt (man sprider antibiotikaresistenta bakterier), än över mjölk- och köttkonsumtionen i Sverige.

Jag är helt klart för en lagstiftning och politik som skulle främja minimalism, elbilar etc och minska flygresor kraftigt. Men det kommer nog tyvärr inte hända, jag tror inte allmänheten vill rösta fram något sådant. Hoppas dock vi tar oss en bra bit på vägen, så vi inte konsumerar som vi hade fyra planeter utan bara den vi har.

 

[Heulwen]

Input till varför vi behöver mjölkkor, inte bara till den rena mjölken (både som dryck och ingrediens).
En annan sak som gemene man inte tänker så mycket på, men försök att köpa det du vanligen köper i en mataffär och uteslut mjölkprotein. Det är en helt ny värld som öppnar sig
Skummjölkpulver är nämligen något som tillsätts i nästan alla varor med mer än en ingrediens.
Det blir inte så mycket kvar att välja på.

Det borde väl rimligen finnas något annat man kan ha för att ersätta skummjölk? Frågan är hur mycket av skummjölken som kommer från svenska kor också. Om man hade ett svenskproducerat alternativ till skummjölk vore det att föredra, huruvida det är möjligt vet jag dock inte.

 

[MiniLi]

Avhandlingen är en sammanläggning så även uppsatserna I-V ingår.

Jag har inte läst den, men är det inte vetenskapliga studier? Dvs stor skillnad från ”uppsats”..

 

[hagel]

Det borde väl rimligen finnas något annat man kan ha för att ersätta skummjölk? Frågan är hur mycket av skummjölken som kommer från svenska kor också. Om man hade ett svenskproducerat alternativ till skummjölk vore det att föredra, huruvida det är möjligt vet jag dock inte.

Pulverprodukterna används ofta eftersom de är mycket lättare och tar mindre plats när de ska transporteras (och lagras). Här där jag bor finns en fabrik som gör äggpulver och som exporterar massor till Australien, eftersom producenterna i Australien sparas massor av pengar när de kan importera pulver istället för flytande ägg .

De som gör mjölkpulver producerar oftast bröstmjölksersättning som också är en stor exportvara. Ostpulver (till bland annat ostbågar ) är en ren restprodukt. Gammal ost helt enkelt .

 

[Petruska]

Jag har inte läst den, men är det inte vetenskapliga studier? Dvs stor skillnad från ”uppsats”..

Det bör vara vetenskapliga artiklar, ja. Och i alla fall några av dem bör vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter. De där 42 sidorna som nämnts, är troligen "kappan".

 

[skogaliten]

Avhandlingen är en sammanläggning så även uppsatserna I-V ingår.

Nej, pappren I-IV de finns inte bilagda i det nedladdningsbara dokumentet "av copyrigth skäl".

Ett av dem går att ladda ner, den har jag läst. Resterande kräver inloggning/behörighet som jag tyvärr saknar.

 

[Petruska]

Om jag minns rätt, det var nog något år sedan jag läste om detta, så hade man kunnat identifiera empatiska HANDLINGAR hos djur, alltså helt oegennyttiga yttringar som tydde på empatisk förmåga. Dock inte mäta känslan i sig. Tror att det var hundar som kunde förstå att en människa var t.ex. ledsen och agera utefter det (för mig som haft hundar och andra djur i stort sett hela livet kom detta inte som någon överraskning, direkt). Tyvärr sparade jag inte någon länk till den här artikeln, så kan inte länka eller uttrycka mig mer precist.

Vi kan för övrigt inte mäta sådana känslor hos människor heller. Ändå tror vi att andra människor har sådana känslor.

 

[sjoberga]

Smaken är som baken ... Har vi råd att ha den lyxen att gå efter smak före klimatförändringar och djurens välfärd?

Notera att jag inte är vegan, men jag tycker man kan erkänna att det är riktigt skitigt att välja sitt smaksinne framför ovanstående.

Notera att drickande av komjölk istället för havremjölk inte förhindrar en lösning på vare sig klimatförändringar eller tillräcklig djurvälfärd. Det är hyfsat förmätet att påstå att man har den enda lösningen på klimatförändringarna, när man är inne och rotar i ett område som står för kanske 1% av de totala utsläppen. Nyanser och balans främjar debatten.

(jag avstår gärna havremjölk helt och hållet om det skulle vara ett måste).

 

[Petruska]

Nej, pappren I-IV de finns inte bilagda i det nedladdningsbara dokumentet "av copyrigth skäl".

Ett av dem går att ladda ner, den har jag läst. Resterande kräver inloggning/behörighet som jag tyvärr saknar.

Det är ju inte helt ovanligt att sammanläggningsavhandligar - som väl är den vanligaste formen av avhadlingar i de flesta ämnen - publiceras just så på nätet. Det hindrar inte att det är en avhandling, inte en uppsats.

 

[sjoberga]

Notera att jag inte är vegan, men jag tycker man kan erkänna att det är riktigt skitigt att välja sitt smaksinne framför ovanstående.

Det där kan man dra precis så långt man vill, något av de mest fåniga resonemangen som existerar. Erkänner du att det är riktigt skitigt att välja att leva vidare framför att bespara jorden din fortsatta klimatbelastning?

Hur kan man ens tänka tanken att äga en häst, köpa en bil eller flyga utomlands? Fyfan. Hur kan man ens fundera på att åka buss till jobbet, eller ta tåget till storstan? Fyfan. Köpa en mobiltelefon eller en gräsklippare? Fyfan.

 

[skogaliten]

Det bör vara vetenskapliga artiklar, ja. Och i alla fall några av dem bör vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter. De där 42 sidorna som nämnts, är troligen "kappan".

Eftersom jag läst de 42 sidorna, samtliga abstracts och det enda nedladdningsbara grundpappret, så vet jag att pappren huvudsakligen är litteraturstudier. Lite egen grundforskning har gjorts, utan man har tagit genomförda studier (grundforskning) och använt olika metoder (inget fel på dessa) och skapat sammanställningar och slutsatser. Vilket ju heller inte är något "fel".

Det lilla som framgår av hur grundmaterialet kommit fram, så handlar det dels om en långtidsstudie av svenska naturbetesmarker, eller ängar (här är man lite otydlig, och skiljer inte mellan ängsmark och betesmark), där man på provytor regelbundet (från 1970-talet fram till 2000-talet) regelbundet återkommit för att noggrant se hur floran utvecklats.

Dessutom handlar det om litteraturstudier runt ängsmark/betesmark där europeiskt material ingår, dessutom i flera lager, alltså det finns på metastudier och direkta forskningsrapporter, samt en mer eget genomförd studie av effekterna av användning av grästrimmer respektive slåtterbalk.

 

[Petruska]

Eftersom jag läst de 42 sidorna, samtliga abstracts och det enda nedladdningsbara grundpappret, så vet jag att pappren huvudsakligen är litteraturstudier. Lite egen grundforskning har gjorts, utan man har tagit genomförda studier (grundforskning) och använt olika metoder (inget fel på dessa) och skapat sammanställningar och slutsatser. Vilket ju heller inte är något "fel".

Det lilla som framgår av hur grundmaterialet kommit fram, så handlar det dels om en långtidsstudie av svenska naturbetesmarker, eller ängar (här är man lite otydlig, och skiljer inte mellan ängsmark och betesmark), där man på provytor regelbundet (från 1970-talet fram till 2000-talet) regelbundet återkommit för att noggrant se hur floran utvecklats.

Dessutom handlar det om litteraturstudier runt ängsmark/betesmark där europeiskt material ingår, dessutom i flera lager, alltså det finns på metastudier och direkta forskningsrapporter, samt en mer eget genomförd studie av effekterna av användning av grästrimmer respektive slåtterbalk.

Jaha. Min poäng var att det är en avhandling.

 

[MiniLi]

Nej, pappren I-IV de finns inte bilagda i det nedladdningsbara dokumentet "av copyrigth skäl".

Ett av dem går att ladda ner, den har jag läst. Resterande kräver inloggning/behörighet som jag tyvärr saknar.

Eftersom jag läst de 42 sidorna, samtliga abstracts och det enda nedladdningsbara grundpappret, så vet jag att pappren huvudsakligen är litteraturstudier. Lite egen grundforskning har gjorts, utan man har tagit genomförda studier (grundforskning) och använt olika metoder (inget fel på dessa) och skapat sammanställningar och slutsatser. Vilket ju heller inte är något "fel".

Det lilla som framgår av hur grundmaterialet kommit fram, så handlar det dels om en långtidsstudie av svenska naturbetesmarker, eller ängar (här är man lite otydlig, och skiljer inte mellan ängsmark och betesmark), där man på provytor regelbundet (från 1970-talet fram till 2000-talet) regelbundet återkommit för att noggrant se hur floran utvecklats.

Dessutom handlar det om litteraturstudier runt ängsmark/betesmark där europeiskt material ingår, dessutom i flera lager, alltså det finns på metastudier och direkta forskningsrapporter, samt en mer eget genomförd studie av effekterna av användning av grästrimmer respektive slåtterbalk.

Men det är ju studierna som är själva avhandlingen, du kan ju inte uttala dig efter att enbart läsa kappan och abstracts?
Och ja det är ju rätt standard att man inte kommer åt artiklar hur som helst.

 

[skogaliten]

Men det är ju studierna som är själva avhandlingen, du kan ju inte uttala dig efter att enbart läsa kappan och abstracts?
Och ja det är ju rätt standard att man inte kommer åt artiklar hur som helst.

Men jag får tillräckligt med information via kappan och abstracts, för att kunna se att det handlar om studier av sådant andra studerat, och inte egen (eller i grupp) genomförd forskning.

Studierna, som avhandlingen baseras på, är i mångt och mycket upplagda och genomförda innan författaren fötts.

 

[Anders]

Nej, pappren I-IV de finns inte bilagda i det nedladdningsbara dokumentet "av copyrigth skäl".

Ett av dem går att ladda ner, den har jag läst. Resterande kräver inloggning/behörighet som jag tyvärr saknar.

Jag menade bara att själva avhandlingen även (egentligen) är uppsatserna, länken var bara till introduktionen, eller kappan som vissa kallar den.

 

[Anders]

Jag har inte läst den, men är det inte vetenskapliga studier? Dvs stor skillnad från ”uppsats”..

Man brukar kalla det för uppsatser inom universitetet, men jag håller med om att det kan låta lite underligt, jag tyckte själv det första gången jag hörde det användas.

 

[skogaliten]

Men det är ju studierna som är själva avhandlingen, du kan ju inte uttala dig efter att enbart läsa kappan och abstracts?
Och ja det är ju rätt standard att man inte kommer åt artiklar hur som helst.

Men om man nu knappt gjort några egna studier (alltså tagit fram grunddata), utan jobbat med att dra slutsatser ur studier som andra gjort, och dessutom använt sammanställningar av vad andra gjort, så blir det ju ett uns annorlunda, men inte "fel".

Hur man väljer att värdera andras slutsatser i deras studier, eller vilka premisser man sätter upp är ju intressanta, men det blir ju lite annorlunda än att t.ex. sätta upp ett eget forskningsprojekt i fält, genomföra detta, och sedan dra slutsatser. Materialet blir ju så mycket mer filtrerat, när man använder andras studier.

 

[Kattennizze]

För övrigt måste jag säga som ofrivillig o-mjölkdrickare att alternativen numera är helt fantastiska! Havre fraiche, havregrädden och den fantastiska nötaktiva havremjölken Ikaffe har numera lett till att många jag känner äter de produkterna fast de tål mjölk, för smakens skull. Det enda som saknas är en ätbar ost som inte smakar blä. Så jag har svårt att förstå att vi måste ha så mkt komjölk, alls. Det borde vara havremjölk i skolorna t ex.

 

[Niyama]

Input till varför vi behöver mjölkkor, inte bara till den rena mjölken (både som dryck och ingrediens).
En annan sak som gemene man inte tänker så mycket på, men försök att köpa det du vanligen köper i en mataffär och uteslut mjölkprotein. Det är en helt ny värld som öppnar sig
Skummjölkpulver är nämligen något som tillsätts i nästan alla varor med mer än en ingrediens.
Det blir inte så mycket kvar att välja på.

Jag tycker skummjölkspulver mest finns i skräpmat, godis etc. Jag har inte ätit mjölkprodukter på flera år nu och skummjölkspulver är typ det lättaste att undvika.