Kött - och mjölkkonsumtion

[Anders]

Men om man nu knappt gjort några egna studier (alltså tagit fram grunddata), utan jobbat med att dra slutsatser ur studier som andra gjort, och dessutom använt sammanställningar av vad andra gjort, så blir det ju ett uns annorlunda, men inte "fel".

Hur man väljer att värdera andras slutsatser i deras studier, eller vilka premisser man sätter upp är ju intressanta, men det blir ju lite annorlunda än att t.ex. sätta upp ett eget forskningsprojekt i fält, genomföra detta, och sedan dra slutsatser. Materialet blir ju så mycket mer filtrerat, när man använder andras studier.

Jag har nu skummat igenom kappan och håller med om att det verkar lite tunt, men jag har inte läst artiklarna eller uppsatserna i avhandlingen så jag skall inte säga för mycket.

 

[MiniLi]

Man brukar kalla det för uppsatser inom universitetet, men jag håller med om att det kan låta lite underligt, jag tyckte själv det första gången jag hörde det användas.

Jag är själv doktorand och har aldrig hört någon använda ”uppsats” när det handlar om artikel. Uppsats är för mig examensarbete, inte ngt som forskare eller forskarstuderande håller på med.

Men om man nu knappt gjort några egna studier (alltså tagit fram grunddata), utan jobbat med att dra slutsatser ur studier som andra gjort, och dessutom använt sammanställningar av vad andra gjort, så blir det ju ett uns annorlunda, men inte "fel".

Hur man väljer att värdera andras slutsatser i deras studier, eller vilka premisser man sätter upp är ju intressanta, men det blir ju lite annorlunda än att t.ex. sätta upp ett eget forskningsprojekt i fält, genomföra detta, och sedan dra slutsatser. Materialet blir ju så mycket mer filtrerat, när man använder andras studier.

Men vad är det du klagar över egentligen?
Det hör ju inte till den här diskussionen hur man blir forskare.
Och du kan fortfarande inte dissa en avhandling eller dess slutsats om du inte läst studierna som den bygger på.

 

[Shaggy]

Fast inte skriker väl fölen i flera dagar?
Och inte märrarna heller.

Jodå jag har stött på flera märrar som skrikit i flera dgar liksom deras avkommor gjort. Det fanns en anledning till att jag skiljde av mina genom att lasta dem och köra iväg dem på lösdrift. Ungarna skrek ett par gånger då jag kommit fram men när märra inte svarade och det fanns massor av intressanta nya kompisar gav de sig. Märra tittade efter transporten och gick och åt.

 

[sjoberga]

För övrigt måste jag säga som ofrivillig o-mjölkdrickare att alternativen numera är helt fantastiska! Havre fraiche, havregrädden och den fantastiska nötaktiva havremjölken Ikaffe har numera lett till att många jag känner äter de produkterna fast de tål mjölk, för smakens skull. Det enda som saknas är en ätbar ost som inte smakar blä. Så jag har svårt att förstå att vi måste ha så mkt komjölk, alls. Det borde vara havremjölk i skolorna t ex.

Nä det smakar inte alls gott. Havremjölk, cashewmjölk , mandelmjölk och sojamjölk. Helt odrickbart. Kan säkert funka i dessert där man vill ha smaken.

Jag är helt för att erbjuda havre”mjölk” som komplement i skolan men självklart inte på bekostnad av andra bra alternativ.

Lika illa som att införa helvegetariska dagar och få elever som inte äter tillräckligt.

Vi ska inte tvinga in människor i specifika kostval.

Ett av mina barn tycker om havremjölken , de tre andra tycker att det inte alls är gott och föredrar då att avstå. Alla fyra dricker gärna komjölk några gånger i veckan.

 

[Lena Furberg]

Mänsklig känsla? Det finns forskning som visar att djur till exempel känner empati... (nej, jag har tyvärr ingen länk längre)

Jag tycker det känns väldigt märkligt, snarast på en elitistisk religiös nivå, att tro att enbart människan besitter "höga" egenskaper som empati t.ex. Vi (många ...) ser på Människan som nåt helt fristående från allt övrigt på planeten, och det är därför väldigt bekvämt att utgå ifrån att de känslor vi har inte existerar hos de andra djuren. Utan den tanken vore det nog nästan omöjligt att använda djur på det sättet vi gör.

Det var väl inte alltför längesedan som man menade, att djuren helt saknade känslor. Var några slags automatiska maskinerier som inte upplevde någonting. Och därför inte hade förmågan att lida.

Jag tycker nog att vi får utgå ifrån att djuren i stort sett besitter samma känsloliv som människan gör, även om de förmodligen (?) inte har samma förmåga att reflektera.

 

[Lena Furberg]

Nä det smakar inte alls gott. Havremjölk, cashewmjölk , mandelmjölk och sojamjölk. Helt odrickbart. Kan säkert funka i dessert där man vill ha smaken.

Jag är helt för att erbjuda havre”mjölk” som komplement i skolan men självklart inte på bekostnad av andra bra alternativ.

Lika illa som att införa helvegetariska dagar och få elever som inte äter tillräckligt.

Vi ska inte tvinga in människor i specifika kostval.

Ett av mina barn tycker om havremjölken , de tre andra tycker att det inte alls är gott och föredrar då att avstå. Alla fyra dricker gärna komjölk några gånger i veckan.

Du tror inte att det i mångt och mycket handlar om vanor? Inte minst vanan att dricka mjölk till maten - vore vi vana att enbart dricka vatten skulle nog även komjölk upplevas som lite äcklig och konstig.

iKaffe (havremjölken) tycker jag personligen fungerar utmärkt i just kaffe, den ger nästan en lite moccakänsla. Mjölk drack jag till maten hela min uppväxt (direkt från grannen som hade kor!) men idag skulle jag inte vilja ha mjölk som måltidsdryck. Jag vill ha vatten, helt utan baktanke, bara går efter smaken.

 

[Lena Furberg]

Nä det smakar inte alls gott. Havremjölk, cashewmjölk , mandelmjölk och sojamjölk. Helt odrickbart. Kan säkert funka i dessert där man vill ha smaken.

Jag är helt för att erbjuda havre”mjölk” som komplement i skolan men självklart inte på bekostnad av andra bra alternativ.

Lika illa som att införa helvegetariska dagar och få elever som inte äter tillräckligt.

Vi ska inte tvinga in människor i specifika kostval.

Ett av mina barn tycker om havremjölken , de tre andra tycker att det inte alls är gott och föredrar då att avstå. Alla fyra dricker gärna komjölk några gånger i veckan.

Vad gäller vegetarisk skolmat så måste jag säga, att den INTE är så mycket att hurra över, och därför är det inte konstigt om skolbarnen ratar den och äter för lite. Min dotter får vegetarisk kost i skolan och det är spånskiva över det mesta, tyvärr. Finge vi servera den vegetariska mat vi själva gör här hemma, skulle det se helt annorlunda ut. (Och jag är ändå ingen fantastisk kock...!)

 

[sjoberga]

Du tror inte att det i mångt och mycket handlar om vanor? Inte minst vanan att dricka mjölk till maten - vore vi vana att enbart dricka vatten skulle nog även komjölk upplevas som lite äcklig och konstig.

iKaffe (havremjölken) tycker jag personligen fungerar utmärkt i just kaffe, den ger nästan en lite moccakänsla. Mjölk drack jag till maten hela min uppväxt (direkt från grannen som hade kor!) men idag skulle jag inte vilja ha mjölk som måltidsdryck. Jag vill ha vatten, helt utan baktanke, bara går efter smaken.

Kaffe med mjölk är odrickbart oavsett typ av mjölk...

Dricker också vatten till 90% av måltiderna men ett par gånger i veckan är ett glas iskall komjölk , standard, en ren njutning.

Och ingen av de växtbaserade dryckerna alls goda. Skulle inte komjölk existera skulle jag avstå helt.

 

[Lena Furberg]

Kaffe med mjölk är odrickbart oavsett typ av mjölk...

Dricker också vatten till 90% av måltiderna men ett par gånger i veckan är ett glas iskall komjölk , standard, en ren njutning.

Och ingen av de växtbaserade dryckerna alls goda. Skulle inte komjölk existera skulle jag avstå helt.

ÄHH!! Kaffe med mjölk (även iKaffe) som är så gott! :-)

Vad som är "gott" är nog rätt personligt. Naturligtvis. Whisky är väl ett exempel....?

 

[Sleepy]

Tråden till ära har jag gjort en kanna egen havremjölk. Havregryn, vatten, honung, vaniljsocker, en skvätt olja, en nypa salt. Swisch i blendern, sila av, färdigt.

 

[skogaliten]

Jag är själv doktorand och har aldrig hört någon använda ”uppsats” när det handlar om artikel. Uppsats är för mig examensarbete, inte ngt som forskare eller forskarstuderande håller på med.

Men vad är det du klagar över egentligen?
Det hör ju inte till den här diskussionen hur man blir forskare.
Och du kan fortfarande inte dissa en avhandling eller dess slutsats om du inte läst studierna som den bygger på.

Det är ju just därför jag gärna skulle vilja läsa det man baserar avhandlingen på.

Men, jo, till viss del kan jag faktiskt ifrågasätta delar baserat på den information som finns tillgänglig.

Exempelvis ser jag det som märkligt, att man inte förmår skilja "naturbetesmark" (mark som i århundraden betats, men sällan/aldrig slagits), från "Ängsmark" (mark som i århundraden använts för slåtter, eventuellt med efterbete), utan slår i hop de bägge marktyperna. Det finns ju en del underkategorier, och varianter också, men det här är en viktig åtskillnad

Ska man diskutera vilka skötselåtgärder som är lämpliga, så är det nog bra att skilja på dessa marktyper, i synnerhet om man vill att vare sig den ena typen (betet), eller den andra typen (ängen), och alla undertyperna ska bevaras.
Om Länsstyrelserna kan finansiera skötsel av naturreservat, med väldigt särskilda och i tid och/eller pengar väldigt dyrbara åtgärder, så är största delen av naturbetesmarken eller ängsmarken inte naturreservat, utan marker som används av "vanliga" bönder.
De har svårt, även om viljan att bevara finns, att hinna lägga extremt mycket tid på att t.ex. gå ut på enstaka fläckar, allteftersom en viss växt är i rätt läge, och t.ex. klippa lite för den enskilda artens skull just i rätt tid.

Dessutom så innehåller ju avhandlingen sammanfattningar av pappren, och slutsatserna, och en hel del metodologisk information, som man visst kan ifrågasätta.

Har du själv provat att läsa det som finns tillgängligt?

Jag har läst rätt mycket forskningspapper från framförallt SLU runt naturbetesmarker och ängsmarker, jag har deltagit som observatör vid inventeringar, eftersom jag är väldigt intresserad av ämnet, och själv har en hel del sådan mark, och skulle kunna ha ännu mera om jag hade tid och möjlighet att sätta mer ingenvuxen mark i stånd igen.

Jag har jobbat med nyhamling av träd och jag har studerat historiskt ängsbruk, så jag har en del bakgrundskunskaper, förutom att jag bedriver praktiskt arbete på vår egen mark.

Så ja, jag anser att jag definitivt har rätt att ifrågasätta.

Att se till att dölja forskningsrapporter bakom inlogg, görs bara sällan av lantbruksdelen hos SLU, annars är det ett bra sätt att försöka skapa "svarta lådor", där folk inte kan läsa, och så kan man hävda att forskning inte får/kan ifrågasätta.

Skogsforsk, skogsbranschens samarbete med skogdelen av SLU och skogvårdsstyrelsen, är notoriska på att sällan eller aldrig publicera forskningsstudier, utan det som trumpetas ut är olika varianter av pressmeddelanden och sammanfattningar. Jag har använt alla möjliga knep för att få fram data om t.ex. effekterna av markberedning, och när jag väl fick tag i några forskningsrapporter, så häpnade jag över hur studierna var upplagda...

 

[MiniLi]

Det är ju just därför jag gärna skulle vilja läsa det man baserar avhandlingen på.

Men, jo, till viss del kan jag faktiskt ifrågasätta delar baserat på den information som finns tillgänglig.

Exempelvis ser jag det som märkligt, att man inte förmår skilja "naturbetesmark" (mark som i århundraden betats, men sällan/aldrig slagits), från "Ängsmark" (mark som i århundraden använts för slåtter, eventuellt med efterbete), utan slår i hop de bägge marktyperna. Det finns ju en del underkategorier, och varianter också, men det här är en viktig åtskillnad

Ska man diskutera vilka skötselåtgärder som är lämpliga, så är det nog bra att skilja på dessa marktyper, i synnerhet om man vill att vare sig den ena typen (betet), eller den andra typen (ängen), och alla undertyperna ska bevaras.
Om Länsstyrelserna kan finansiera skötsel av naturreservat, med väldigt särskilda och i tid och/eller pengar väldigt dyrbara åtgärder, så är största delen av naturbetesmarken eller ängsmarken inte naturreservat, utan marker som används av "vanliga" bönder.
De har svårt, även om viljan att bevara finns, att hinna lägga extremt mycket tid på att t.ex. gå ut på enstaka fläckar, allteftersom en viss växt är i rätt läge, och t.ex. klippa lite för den enskilda artens skull just i rätt tid.

Dessutom så innehåller ju avhandlingen sammanfattningar av pappren, och slutsatserna, och en hel del metodologisk information, som man visst kan ifrågasätta.

Har du själv provat att läsa det som finns tillgängligt?

Jag har läst rätt mycket forskningspapper från framförallt SLU runt naturbetesmarker och ängsmarker, jag har deltagit som observatör vid inventeringar, eftersom jag är väldigt intresserad av ämnet, och själv har en hel del sådan mark, och skulle kunna ha ännu mera om jag hade tid och möjlighet att sätta mer ingenvuxen mark i stånd igen.

Jag har jobbat med nyhamling av träd och jag har studerat historiskt ängsbruk, så jag har en del bakgrundskunskaper, förutom att jag bedriver praktiskt arbete på vår egen mark.

Så ja, jag anser att jag definitivt har rätt att ifrågasätta.

Att se till att dölja forskningsrapporter bakom inlogg, görs bara sällan av lantbruksdelen hos SLU, annars är det ett bra sätt att försöka skapa "svarta lådor", där folk inte kan läsa, och så kan man hävda att forskning inte får/kan ifrågasätta.

Skogsforsk, skogsbranschens samarbete med skogdelen av SLU och skogvårdsstyrelsen, är notoriska på att sällan eller aldrig publicera forskningsstudier, utan det som trumpetas ut är olika varianter av pressmeddelanden och sammanfattningar. Jag har använt alla möjliga knep för att få fram data om t.ex. effekterna av markberedning, och när jag väl fick tag i några forskningsrapporter, så häpnade jag över hur studierna var upplagda...

Jag tycker att man ska vara försiktig med kritik om man inte kunnat titta närmare på tex hela metoddelen.
Och betalväggarna är ju förlagens påhitt, inget som universiteten brukar vara skyldiga till. Tvärt om så får inte universiteten sprida om tidsskriften eller förlaget säger nej.

 

[lizan]

Jag tycker att man ska vara försiktig med kritik om man inte kunnat titta närmare på tex hela metoddelen.
Och betalväggarna är ju förlagens påhitt, inget som universiteten brukar vara skyldiga till. Tvärt om så får inte universiteten sprida om tidsskriften eller förlaget säger nej.

Precis, det handlar ju inte om att dölja några forskningsrapporter, utan förlagens regler och avtal.

Jag vet inte om det var alla universitet eller hur det var, men kommer ni också drabbas av det uppsagda avtalet med Elsevier? Vi vet inte riktigt hur vi ska göra framöver för varken oss eller våra studenter...

 

[MiniLi]

Precis, det handlar ju inte om att dölja några forskningsrapporter, utan förlagens regler och avtal.

Jag vet inte om det var alla universitet eller hur det var, men kommer ni också drabbas av det uppsagda avtalet med Elsevier? Vi vet inte riktigt hur vi ska göra framöver för varken oss eller våra studenter...

Ja, vi har fått till oss att spara ner sånt vi vet att vi vill åt närmaste tiden från Elsevier..
Jag hoppas Elsevier tänker om och att det går att lösa, eller att de går i graven för att alla skiter i jävlarna!

 

[Heulwen]

Notera att drickande av komjölk istället för havremjölk inte förhindrar en lösning på vare sig klimatförändringar eller tillräcklig djurvälfärd. Det är hyfsat förmätet att påstå att man har den enda lösningen på klimatförändringarna, när man är inne och rotar i ett område som står för kanske 1% av de totala utsläppen. Nyanser och balans främjar debatten.

(jag avstår gärna havremjölk helt och hållet om det skulle vara ett måste).

Det skulle göra skillnad för mjölkkorna och vara en tjänst mot klimatförändringarna.

 

[Heulwen]

Det där kan man dra precis så långt man vill, något av de mest fåniga resonemangen som existerar. Erkänner du att det är riktigt skitigt att välja att leva vidare framför att bespara jorden din fortsatta klimatbelastning?

Hur kan man ens tänka tanken att äga en häst, köpa en bil eller flyga utomlands? Fyfan. Hur kan man ens fundera på att åka buss till jobbet, eller ta tåget till storstan? Fyfan. Köpa en mobiltelefon eller en gräsklippare? Fyfan.

Vad löjligt! Det där är de mest gamla argumenten som folk har, "varför ska jag göra något om jag inte kan göra allt"? Som sagt så gör det skillnad för mjölkkorna.

Extra roligt blir det att du tidigare nämner nyans och balans.

 

[sjoberga]

Vad löjligt! Det där är de mest gamla argumenten som folk har, "varför ska jag göra något om jag inte kan göra allt"? Som sagt så gör det skillnad för mjölkkorna.

Extra roligt blir det att du tidigare nämner nyans och balans.

Skillnad för mjölkkorna? Visst, de blir utrotade till att endast existera som djurparksdjur. Om det må vi tvista är positivt eller inte.

Extra roligt att äntligen ha träffat en som verkligen gör allt och lever i sin stengrotta och därmed kan kasta stenen på den som väljer att göra delar. Som vill behålla några av livets glädjeämnen.

 

[sjoberga]

Det skulle göra skillnad för mjölkkorna och vara en tjänst mot klimatförändringarna.

Nej, inte positivt för korna. Och nej, inte speciellt relevant i förhållande till de 2000 andra mer effektiva åtgärder i just klimatfrågan som kan vidtas där jag är med och bidrar i vissa.

 

[sjoberga]

ÄHH!! Kaffe med mjölk (även iKaffe) som är så gott! :-)

Vad som är "gott" är nog rätt personligt. Naturligtvis. Whisky är väl ett exempel....?

Det är både personligt, vanebetonat och också väldigt personligt hur viktigt det är.

 

[sjoberga]

Vad gäller vegetarisk skolmat så måste jag säga, att den INTE är så mycket att hurra över, och därför är det inte konstigt om skolbarnen ratar den och äter för lite. Min dotter får vegetarisk kost i skolan och det är spånskiva över det mesta, tyvärr. Finge vi servera den vegetariska mat vi själva gör här hemma, skulle det se helt annorlunda ut. (Och jag är ändå ingen fantastisk kock...!)

Där har du nog rätt. När vi lagar vegetariskt hemma så funkar det ofta. I skolan sällan. Skolmatsmenyn är ofta föga inspirerande och tittar man bara på de vegetariska rätterna så blir det ännu fattigare med fantasin.