Kött - och mjölkkonsumtion

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Singoalla
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 974
  • Visningar Visningar 52 348
Inte hunnit läsa ikapp tråden i dag, men tänkte bara berätta att det nyligen utförts en stor kontroll på grisuppfödning i mina hemtrakter, där 75% av gårdarna visade sig ha brister i sin djurhållning (sjuka/skadade djur, dåliga lokal etc). :cry:

Tur att man då har upptil flera kompisar som säljer kött från frittgående grisar! :love:

34584041_10156915035460931_1936939399052787712_n.jpg


34552171_10156915034420931_2620891474694242304_n.jpg
 
Det är väl framför allt två stora hakar.

1. Att vi inte återför restprodukterna av det som skördas.
Om all kompost med skal och diverse rens från det skördade, samt urin och fekalier från de som äter det, så borde det väl gå ihop sig med näringen utan tillförsel av djurgödsel. Men vi har ju inte fungerande system för det och den storskaliga organiseringen av både produktion och marknad för mat gör det ju inte lättare.
Förr var det inte bara vinterns djurgödsel man lade på åkrarna, även hela årets människogödsel. (Barn på typ småbruk i väglöst land på 20-talet kunde uppmanas att i möjligaste mån undvika att bajsa tills de kommit hem;))
Det finns ett antal problem med slammet från avloppsreningsverken. Ett av dem har @skogaliten redan nämnt men det finns fler. Rötslam innehåller tyvärr ganska höga halter av tungmetaller där kadmium ofta sticker iväg över gränsvärdena. Kadmium är inget vi vill föra ut på våra åkrar. Vi har dessutom problem med att om vi lägger ut vår egen gödsel så riskerar vi att parasiter och sjukdomar cirkuleras. Risken är kanske liten men det är något jag anser att man bör bekata.
För att använda rötslam säkert så är det första steget att se till så vi inte kontaminerar det med allsköns skit utan håller avloppen rena från det som inte ska vara där. Nummer två är i min mening att återföra vår gödsel till jorden via gödsling av djurfoder och gödsla vår mat med djurgödsel. Alltså ett kretslopp med två cirklar som hakar i varandra.
 
Jag uppfattar att en del bara köper varumärket rakt av utan att ta reda på vad det innebär eller vad som skiljer från annat.

Konventionella bönder och djuruppfödare får bekämpa sina åkrar med bekämpningsmedel, och använda mat till djuren som kommer därifrån, det tycker jag räcker att veta. Gift vs giftfritt, det är ju värt allt o lite till att satsa på Krav producerat, och vill man inte googla o ta reda på mer så räcker väl det att veta.
 
Det finns ett antal problem med slammet från avloppsreningsverken. Ett av dem har @skogaliten redan nämnt men det finns fler. Rötslam innehåller tyvärr ganska höga halter av tungmetaller där kadmium ofta sticker iväg över gränsvärdena. Kadmium är inget vi vill föra ut på våra åkrar. Vi har dessutom problem med att om vi lägger ut vår egen gödsel så riskerar vi att parasiter och sjukdomar cirkuleras. Risken är kanske liten men det är något jag anser att man bör bekata.
För att använda rötslam säkert så är det första steget att se till så vi inte kontaminerar det med allsköns skit utan håller avloppen rena från det som inte ska vara där. Nummer två är i min mening att återföra vår gödsel till jorden via gödsling av djurfoder och gödsla vår mat med djurgödsel. Alltså ett kretslopp med två cirklar som hakar i varandra.
Ännu hellre låta bli från början att alls blanda det med övriga avloppet.
Några år sedan jag kollade men då fanns det flera metoder som gav livsmedelsgodkänd slutprodukt som ansågs smittsäker människa till människa. Även med enbart kompostering, men då var det hyfsat lång tid för det.

Man skulle också kunna gödsla någon grönodling som man skördar och sedan tillför där maten odlas.
Utifrån att frågan var vad som är möjligt utan djurgödsel. Blir väl mer mark och mindre effektivitet med det alternativet också, men kanske inte så mycket sämre om det innebär att man kan ta tillvara mer än annars?
 
Fast i avloppet ska det ju bara finnas kiss, bajs och gråvatten. Övriga ingredienser som hamnar där är de som är på fel plats.
Städvatten kan ju innehålla verkligen allt möjligt. Men framför allt det som kommer från verksamheter, inte hushåll, kan väl innehålla en hel del olika saker och fortfarande vara inom det tillåtna (tror jag?)

Och alla kommer vi inte kunna få att sköta sig även om merparten bättrade sig rejält. Så frågan är hur tillförlitlig kvalitet det kan bli. Problemet med att blanda från så många som en hel stad utan att de påverkas av konsekvenserna av sitt eget slarv.
 
Men att en lantbrukare, som odlar konventionellt, påstår att det fuskas hej vilt, är ju inte mycket till argument.

Det stämmer rätt bra överens med min bild över en av kategorierna över vilka det är som påstår att det fuskas med "KRAV"-reglerna: konventionella bönder som retar sig på "att det går att göra på ett annat sätt".

Man är så fast i att ens egen form av produktion är den bästa, så när KRAV-bonden får lika bra eller bättre resultat än vad man själv får, "så måste det vara fusk".
Först - jag har inte sagt att det ”fuskas hej vilt”. Jag har sagt att det ibland pratas om visst fusk. Du läser in helt annat.
Dina förutfattade meningar om denne lantbrukare och hens situation är dessutom ute och cyklar.
Varför drar du så stora växlar och börjar härja om saker jag aldrig ens nämnt?
Var hittar du regler för konventionella free-range ägg? Hur ser sådan ägg-produktion ut?

När jag googlar, så hittar jag vare sig entydiga definitioner eller några oberoende certifieringar.

En del producenter verkar anse att ägg från "frigående höns inomhus" är "free-range" ägg.
Jag har inte reglerna tillgängligt på det sättet men jag har under flera års bott på en gård som har konventionella utehöns och jag har spenderat en hel del tid hos hönsen.
Som jag förstått det så har man för dessa höns högre krav på riktig utevistelse än vad KRAV har. Jag minns dock inte hur certifiering eller lknande gick till.

Konventionella bönder och djuruppfödare får bekämpa sina åkrar med bekämpningsmedel, och använda mat till djuren som kommer därifrån, det tycker jag räcker att veta. Gift vs giftfritt, det är ju värt allt o lite till att satsa på Krav producerat, och vill man inte googla o ta reda på mer så räcker väl det att veta.
Absolut. Men många väljer krav av div djurskyddsaspekter och det är inte hundraprocentigt att krav alltid är bättre för djuren. Det kan ju handla om vilket foder djuren äter som avgör om det kan få rymmas över KRAV eller inte.
 
Städvatten kan ju innehålla verkligen allt möjligt. Men framför allt det som kommer från verksamheter, inte hushåll, kan väl innehålla en hel del olika saker och fortfarande vara inom det tillåtna (tror jag?)
Mängden tungmetaller borde inte vara så högt annars kan det finns diverse intressanta saker i det men mest är det tensider och natriumhydroxid.
 
Absolut. Men många väljer krav av div djurskyddsaspekter och det är inte hundraprocentigt att krav alltid är bättre för djuren. Det kan ju handla om vilket foder djuren äter som avgör om det kan få rymmas över KRAV eller inte.

Jasså? på vilket vis är Krav sämre för djuren då?
 
Jasså? på vilket vis är Krav sämre för djuren då?
Två hönsexempel:
- Mer utetid vid konventionella utehöns än KRAV
- Förbud mot vissa tillsatser i fodret gör att KRAV-höns ibland får näringsbrist då det är svårt att få till samma intag.

Edit. Alltså exempel på att det kan finnas saker där KRAV inte automatiskt gör det bättre. Som konsument kan man då göra egna val beroende på vilka faktorer man värderar högst.
Jag påstår inte att KRAV är dåligt, hoppas ingen tolkar det så.
 
Senast ändrad:
Två hönsexempel:
- Mer utetid vid konventionella utehöns än KRAV
- Förbud mot vissa tillsatser i fodret gör att KRAV-höns ibland får näringsbrist då det är svårt att få till samma intag.


Nää du har helt fel, sitter här med Kravs regler framför mig o det stämmer inte alls det du skriver. Det vore bra om du la fram dina källor.
 
Nää du har helt fel, sitter här med Kravs regler framför mig o det stämmer inte alls det du skriver. Det vore bra om du la fram dina källor.
Hur menar du nu? Det är ju inte så att det står i reglerna att hönsen ska få näringsbrist? Men som jag förstått det har det i vissa fall blivit en konsekvens av regleringen kring foder.

Källa: hönsbonde.
 
Mängden tungmetaller borde inte vara så högt annars kan det finns diverse intressanta saker i det men mest är det tensider och natriumhydroxid.
Jag har hört om "teknikdamm" som ska vara väldigt ohälsosamt. Dvs damm runt elektronik som vi torkar bort och som då hamnar i avloppet.
Vet inte om det är en skröna...
 
Hur menar du nu? Det är ju inte så att det står i reglerna att hönsen ska få näringsbrist? Men som jag förstått det har det i vissa fall blivit en konsekvens av regleringen kring foder.

Källa: hönsbonde.

Jag är lite för trött för att ta fram regelverken nu, men undrar om de inte rättade till de där problemen med fodret för KRAV-höns. Du har helt rätt i att det åtminstone var ett problem. Om jag inte minns fel var det väl en eller två aminosyror som var det stora problemet... Men jag kan minnas fel!
 
Jag är lite för trött för att ta fram regelverken nu, men undrar om de inte rättade till de där problemen med fodret för KRAV-höns. Du har helt rätt i att det åtminstone var ett problem. Om jag inte minns fel var det väl en eller två aminosyror som var det stora problemet... Men jag kan minnas fel!
Mina uppgifter har några år på nacken så det kan absolut ha blivit åtgärdat :)
 
Mina uppgifter har några år på nacken så det kan absolut ha blivit åtgärdat :)

Och angående konventionella ute-ägg så vid en inte så djupgående titt så har t ex Lantäggs utehöns samma tillgång och ytor gällande utevistelse som KRAV och eko (enligt sig själva). Inomhus har de dock den vanliga beläggningsgraden som gäller för konventionella. Sen finns t ex Höna Gröna eller vad de heter från Stjärnägg, där hittar jag ingen info om ytor eller beläggningsgrader, men de påstår att hönsen dagligen har tillgång till utevistelse, vilket inte krävs av KRAV. Det finns ju fler varianter också såklart och det är inte alltid helt enkelt att veta vilken som egentligen är bäst.
 
Först - jag har inte sagt att det ”fuskas hej vilt”. Jag har sagt att det ibland pratas om visst fusk. Du läser in helt annat.
Dina förutfattade meningar om denne lantbrukare och hens situation är dessutom ute och cyklar.
Varför drar du så stora växlar och börjar härja om saker jag aldrig ens nämnt?

Jag har inte reglerna tillgängligt på det sättet men jag har under flera års bott på en gård som har konventionella utehöns och jag har spenderat en hel del tid hos hönsen.
Som jag förstått det så har man för dessa höns högre krav på riktig utevistelse än vad KRAV har. Jag minns dock inte hur certifiering eller lknande gick till.


Absolut. Men många väljer krav av div djurskyddsaspekter och det är inte hundraprocentigt att krav alltid är bättre för djuren. Det kan ju handla om vilket foder djuren äter som avgör om det kan få rymmas över KRAV eller inte.

Du har träffat en lantbrukare som pratar om fusk. Och du använder det för att generalisera. "Det pratas om visst fusk", det vore mer ärligt och rättframt att säga "en lantbrukare jag träffat påstår att det (ibland) fuskas".

Då vore det väldigt enkelt att replikera, ja, det görs det säkert, men det är inte mer vanligt att KRAV-bönder fuskar, än att konventionella bönder fuskar med reglerna.
Jordbruk, bank och försäkring, är några av de mest genomreglerade verksamheterna som finns.

Eftersom jag finns i branschen, så träffar jag många lantbrukare, av olika slag. Påståenden om fusk, var vanliga förut, men är ytterst ovanliga numer. Konventionella bönder och KRAV-bönder är idag mycket närmare varandra än de var för bara 10 år sedan.
Naturligtvis finns det folk som bryter mot lagar och regler, eller fuskar, KRAV-bönder, VABande föräldrar, vem som helst kan av olika skäl förvandlas till en fuskare men att det skulle vara vanligt förekommande bland KRAV-bönder, som du antyder, är en rätt allvarlig anklagelse, vilket du inte verkar förstå.

Varumärket, och att man lita på det är kärnan i KRAV:s värde. Om fusk vore vanligt, så förstörs varumärket på ett irreparabelt sätt.

Angående de konventionella utehönsen för äggproduktion, så finns ju ingen certifiering, utan endast regler från packerierna.
Ingenstans ser jag att packeriernas regler överträffar KRAV-reglerna avseende t.ex. utevistelsens längd, eller hur stort utrymme som ska finnas per höna.

Enskilda lantbrukare är inte sällan mer ambitiösa än att hålla sig till olika reglers minimikrav, många har mer utrymme, bättre foder, eller är på andra sätt "bättre" än de måste vara.

Vet du ens hur man hittar regler för utrymme, utevistelse m.m. för höns i äggproduktion? Har du läst KRAV:s regler?
Förstår du ens skillnaden mellan KRAV och konventionellt, när det gäller grundsynen runt djurhållning?

Har du någonsin besökt en KRAV-äggproducent, och pratat med denne?

.
 
[
1 av mina barn äter överhuvudtaget inte rätter där man lagt råvaror på samma ställe. Utom typ soppa med väl identifierbara råvaror.

Nej, jag anser att man ska få välja helt enkelt om dagens lunch ska innehålla animaliskt protein eller inte.
Men varför är just valmöjlighet mellan animaliskt och vegetariskt protein så avgörande i dina resonemang?

Varför kan inte tex två dagar av fem vara helt vegetariska i skolan, tex? Motivet kan sen vara miljön, kostnaden, pedagogiskt (lära barn äta grönsaker, enkla köttprodukter brukar man inte behöva lära dem) eller helt enkelt att de allra flesta råvaror ju är vegetariska.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver hitta idéer på billig mat! Problemet är att när jag googlar efter tips på billig mat så får jag bara fram en massa saker som... 2
Svar
24
· Visningar
2 757
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp