parellikusken
Trådstartare
Jag hade lönesamtal i förrgår och är fortfarande irriterad och har svårt att släppa samtalet jag hade med min chef..
Bakgrunden är att jag jobbar deltid som personlig assistent och har gjort det i 3,5 år nu. Arbetar nu på en arbetsplats jag trivs oerhört bra med, känns som att komma hem när jag kommer till arbetet, som om jag fått en extra familj. Fantastiskt extrajobb alltså!
Jag har en kollega som har jobbat hos kunden ett år längre än jag gjort, alltså i 2,5 år medan jag jobbat där 1,5 år. Kollegan hade ingen erfarenhet av yrket sedan tidigare, eller en utbildning inom det, medan jag hade 2 års erfarenhet. Kollegan fick högre ingångslön än vad jag fick.
Jag och min kollega gör ett riktigt bra jobb hos en kund som det är svårt att hitta passande assistenter till då hens funktionsnedsättning är så omfattande. Men familjen och arbetsgivaren är mycket nöjda med oss och har ingenting att klaga på. Vi tar hand om kunden väl, går samma utbildningar, utvecklas och ställer alltid upp för kunden och hens familj.
Förra året när jag bara jobbat några månader fick min kollega en för yrket hög löneförhöjning, detta för att kundens familj var rädd för att han annars skulle ha bytt arbete. Vilket gör att min kollega har en för yrket betydande högre lön än mig, löneförhöjning plus en högre ingångslön.
I förrgår hade vi alltså lönesamtal och då facket fått sin vilja igenom och gett oss möjlighet till löneförhöjning så fick vi också det. Jag och min kollega fick alltså samma höjning av lönen, vilket helt klart är rimligt då vi gör samma arbete och är lika bra på det.
Men då min kollega trots det har en betydligt högre timlön än mig så pratade jag med min chef om att få lönen höjd ytterligare, men det var helt omöjligt. Det fanns helt enkelt inte utrymme för det i hennes budget.
Trots att hon inte tyckte att hon kunde ge mig en högre lön ville hon gärna lägga över mer ansvar på mig än min kollega, vilket betyder nu att jag förutom det arbete jag gjorde tidigare också har hand om schemaläggningen och det som hör till det. Jag sa ja till det enbart för att jag ville avlasta familjen ytterligare, underlätta livet för dom.
Chefen erbjöd mig också att ha ansvar för den estetiska verksamheten på deras dagverksamhet, samt att börja arbeta som vikariesamordnare. Hon är alltså nöjd med min arbetsinsats på jobbet, men vill inte ge mig en högre lön.
Hur bra jag än trivs på min arbetsplats känns det rätt surt att min kollega har en betydligt högre lön än vad jag har. Mest surt är det för att jag inte riktigt förstår varför han har en högre lön än mig. Jag förstår inte varför han fick en högre ingångslön än mig trots att jag har erfarenhet inom yrket och jag förstår inte varför han fick en sån hög löneförhöjning förra året när inte jag kan få det i år.
Det låter som att jag bara är avundsjuk på min kollega, men det är inte vad det handlar om. Det känns mest som att jag blivit lite överkörd av chefen.
Vad innebär egentligen "lika lön för lika arbete"?
När blir det lönediskriminering?
Är det rimligt att jag känner mig orättvist behandlad?
Bakgrunden är att jag jobbar deltid som personlig assistent och har gjort det i 3,5 år nu. Arbetar nu på en arbetsplats jag trivs oerhört bra med, känns som att komma hem när jag kommer till arbetet, som om jag fått en extra familj. Fantastiskt extrajobb alltså!
Jag har en kollega som har jobbat hos kunden ett år längre än jag gjort, alltså i 2,5 år medan jag jobbat där 1,5 år. Kollegan hade ingen erfarenhet av yrket sedan tidigare, eller en utbildning inom det, medan jag hade 2 års erfarenhet. Kollegan fick högre ingångslön än vad jag fick.
Jag och min kollega gör ett riktigt bra jobb hos en kund som det är svårt att hitta passande assistenter till då hens funktionsnedsättning är så omfattande. Men familjen och arbetsgivaren är mycket nöjda med oss och har ingenting att klaga på. Vi tar hand om kunden väl, går samma utbildningar, utvecklas och ställer alltid upp för kunden och hens familj.
Förra året när jag bara jobbat några månader fick min kollega en för yrket hög löneförhöjning, detta för att kundens familj var rädd för att han annars skulle ha bytt arbete. Vilket gör att min kollega har en för yrket betydande högre lön än mig, löneförhöjning plus en högre ingångslön.
I förrgår hade vi alltså lönesamtal och då facket fått sin vilja igenom och gett oss möjlighet till löneförhöjning så fick vi också det. Jag och min kollega fick alltså samma höjning av lönen, vilket helt klart är rimligt då vi gör samma arbete och är lika bra på det.
Men då min kollega trots det har en betydligt högre timlön än mig så pratade jag med min chef om att få lönen höjd ytterligare, men det var helt omöjligt. Det fanns helt enkelt inte utrymme för det i hennes budget.
Trots att hon inte tyckte att hon kunde ge mig en högre lön ville hon gärna lägga över mer ansvar på mig än min kollega, vilket betyder nu att jag förutom det arbete jag gjorde tidigare också har hand om schemaläggningen och det som hör till det. Jag sa ja till det enbart för att jag ville avlasta familjen ytterligare, underlätta livet för dom.
Chefen erbjöd mig också att ha ansvar för den estetiska verksamheten på deras dagverksamhet, samt att börja arbeta som vikariesamordnare. Hon är alltså nöjd med min arbetsinsats på jobbet, men vill inte ge mig en högre lön.
Hur bra jag än trivs på min arbetsplats känns det rätt surt att min kollega har en betydligt högre lön än vad jag har. Mest surt är det för att jag inte riktigt förstår varför han har en högre lön än mig. Jag förstår inte varför han fick en högre ingångslön än mig trots att jag har erfarenhet inom yrket och jag förstår inte varför han fick en sån hög löneförhöjning förra året när inte jag kan få det i år.
Det låter som att jag bara är avundsjuk på min kollega, men det är inte vad det handlar om. Det känns mest som att jag blivit lite överkörd av chefen.
Vad innebär egentligen "lika lön för lika arbete"?
När blir det lönediskriminering?
Är det rimligt att jag känner mig orättvist behandlad?
.
