Livet justnu

Det var ganska länge sen som jag skrev här nu. Eller jag kommer inte ihåg helt när det var men iallafall. Jag tror att jag kommer börja skriva lite här igen nu så tänkte börja med lite upp datering om allt.
Så om jag ska börja med dom possitiva sakerna så har jag börjat ta hand om en ponny nån dag i veckan. Kallar han P och han är en gammal korsning med russ och islandshäst. Och jag får rida han om jag vill men har inte gjort det än iallafall. Men har bara varit där några gånger också så vill iallafall łära känna han först.
Och sen en annan lite possitiv sak så är det kp och en till i personalen som det känns okej med som jag kan prata liksom normalt. Och en av dom andra tjejerna som jag har börjat prata lite med. Alltså skulle inte säga att vi är kompisar men iallafall att vi pratar lite och umgås lite.
Och har börjat göra lite skol saker. Men jag är inte i skolan än utan jobbar med det fortfarande men har ändå skol tid den tiden som jag ska vara i skolan.
Men ja det är väl dom possitiva sakerna. Och sen dom neggativa sakerna så varning att det kanske är nåt som kan vara triggande för nån.
Men har varit inlagd på bup då och då för jag inte kan vara själv på natten utan har själv skadat och sånt. Så var där igen tills igår men justnu iallafall så är jag på hvb.
Och med terapi så går det väl inte så bra heller. Eller det är ingen skillnad utan har inte börjat med nåt trauma sak än och kan nästan inte prata alls med psykologen. Men M är med där varje gång nu så det är iallafall bättre.
Och har inte varit hemma nånting än för jag får inte och iallafall mamma vill inte. Och hela den relationen eller hur man säger är jätte dålig och kommer aldrig bli okej. För allt hon gör är att hon ljuger och sviker helatiden och gör saker bakom ryggen på en och hon tycker inte om mig längre iallafall. Men orkar inte tänka såmycket på det.
Sen den sista saken som jag kommer skriva om nu är kriget i Ukraina. Som jag vet att det är långt bort och så och inte så jätte stor risk att det blir krig här men jag är ändå jätte orolig för det och har massa jobbiga tankar om krig och massa sånt. Och orkar inte skriva om allt det nu heller men ville ändå bara skriva det.
Men ja vet inte vad mer jag ska skriva. Och vet inte om nån kommer bry sig heller men OM nån gör det och ifall ni undrar nåt så är det bara att fråga!
 

Bifogade filer

  • IMG_20220306_143153569~2.jpg
    IMG_20220306_143153569~2.jpg
    429,4 KB · Visningar: 97

Vad skulle du vilja göra för motion om du fick? Rida, springa, promenera eller något annat?

Själv ska jag ta med mig min otåligt småmorrande hund på promenad och gå på drop-in vaccination. Fast jag själv skulle egentligen vilja sova 🙈

Visa bifogad fil 87095
Jag vet inte men iallafall nånting. Kanske gå på promenad själv eller lite gym saker eller nånting.
 
Nu ska jag snart till psykologen iallafall men vill bara skriva en sak här före. Och det är kanske vissa som tycker att det är taskigt men jag bryr mig inte.
Men det med ensam känslan så det är ju jätte mycket irl men en andledning är härifrån också. Eller vissa personer här som skrev väldigt mycket förut och verkade som dom brydde sig och sen bara heltplötsligt slutade dom HELT och det var som jag inte fanns. Så var ganska mycket det som gjorde så det blev neggativt att skriva här så jag behövde ha en paus.
Men har ändå haft kontakt med några men är ändå samma då också att vissa bara försvinner.
Och det är somsagt samma irl som med mamma att förut så brydde hon sig och ville iallafall vara med mig och så. Och sen bara tröttnade väl hon också och bestämde att jag inte får komma hem och gjorde så jag kom hit. Och efter det har hon BARA förstört och svikit.
Så jag VET att dom allra allra flesta kommer försvinna och sluta bry sig. Alltså både online och i verkliga livet liksom. Så det är ingen mening att försöka lita på nån iallafall för när man känner sig som trygg och så och att man börjar tro på nån att dom bryr sig så slutar dom ju ändå göra det.
Så även som kp och dom andra i personalen så dom skiter väl egentligen i mig utan enda andledningen att dom fejk bryr sig är för det är deras jobb. Och det är ju samma med psykologen och andra såna också att det är inte liksom äkta. Och även att olika såna så är ju inte dom kvar heller utan antingen så blir det skit dåligt så man måste byta efter man började lita på dom eller så är det nåt annat så man inte kan fortsätta hos den. Så då IGEN ska man lita på nån bara för att det ska bli förstört igen.
Men måste gå nu men ville bara förklara lite om dethär även fast alla säkert tycker att jag är taskig nu och o tack sam och allt sånt. Men vet redan att jag är dålig och värde lös och hopp lös så det gör inget att ni också tycker det.
Ingen slutar skriva till dig eller i dina trådar för att dom inte bryr sig. Tvärtom. Dom är rädda för att skriva något som förvärrar situationen. Det är så svårt att skriva på ett internetforum så känslor kommer fram. Många av dom som skrivit har gått igenom liknande saker själva och då väcker det såååå mycket tankar. Du är ju bukes lillasyrra men vi kan inte hjälpa till med ditt tillfrisknande för vi är inte hos dig och kan se dina ögon och hur du mår. Vi kan bara läsa det du skriver och försöka peppa så gott det går. Du har varit nära döden så många gånger nu och vi är så rädda för att något vi skriver ska förvärra din sjukdom. Du är viktig för oss. Men vi kan inte göra mer än att lyssna på dig. Men vi bryr oss. Så mycket. ❤
 
Och en sak till bara så ingen tror det men jag menar inte att det är deras fel att jag mår skit dåligt. Utan det är mitt eget fel BARA.
Liksom ja det vore väl bra om dom som är så fattade att dom faktiskt på verkar andra väldigt mycket och att bara för dom kan bara sluta tänka på en helt så är det inte samma tvärt om. Så det vore väl bra om såna personer fattade det om dom inte vill göra andra ledsna.
Men är ju ändå mitt fel att jag mår dåligt av det för jag har fått bevis hur många gånger som helst i ett helt år att det är dumt att lita på andra och dom allra allra ALLRA flesta bryr sig inte om en även fast dom säger det. Så jag VET det och ändå är det som jag inte kan sluta hoppas att nån menar det påriktigt. Så liksom låter ju migsjälv hoppas igen och igen och så blir jag bara mera besviken för varje gång. Så ifall jag bara slutade vara så dum och göra om samma saker så skulle allt varit bra. Men jag vet inte hur jag ska kunna det för hur mycket jag än försöker att inte lita på nån och inte tro på att nån bryr sig eller är en kompis eller nåt så gör jag ändå det.

Jag förstår att det känns jobbig för dig och ser att du mår dåligt av det.

Jag kämpar själv med liknande känslor med mina kompisar och familj och för mig har det hjälpt jättemycket att prata med min psykolog om det. Hon har hjälp mig med hur jag kan vända på tankarna när dom där känslorna kommer och så har jag fått träna mycket på att förstå att det sällan handlar om mig utan snarare om att den andra personen och dens liv. Så jag vill bara säga att jag vet att det är en superjobbig känsla men att det går att träna på hur man ska hantera känslan och då kan man må bättre. Det är kanske inte så lätt för dig att träna på det nu men det kan vara bra att komma ihåg att det är känslan inuti sig själv som är jobbigast och den är inte hela verkligheten.

Hur känner du? Har du någon tanke om hur man bäst hanterar den där känslan av att bli övergiven?

Jag har inte skrivit något nu i din nya tråd men det är för att jag har det jobbigt med att jag är rädd för kriget så jag har nog med att hålla i hop mig själv. Sen är jag rädd att skriva saker som ska få dig att må dåligt och tycker att det är många här som skriver mycket bättre än mig och då kanske det bara känns överväldigande att många skriver. Men jag läser allt du skriver och hoppas supermycket på att du snart ska få må bättre.
 
Ingen slutar skriva till dig eller i dina trådar för att dom inte bryr sig. Tvärtom. Dom är rädda för att skriva något som förvärrar situationen. Det är så svårt att skriva på ett internetforum så känslor kommer fram. Många av dom som skrivit har gått igenom liknande saker själva och då väcker det såååå mycket tankar. Du är ju bukes lillasyrra men vi kan inte hjälpa till med ditt tillfrisknande för vi är inte hos dig och kan se dina ögon och hur du mår. Vi kan bara läsa det du skriver och försöka peppa så gott det går. Du har varit nära döden så många gånger nu och vi är så rädda för att något vi skriver ska förvärra din sjukdom. Du är viktig för oss. Men vi kan inte göra mer än att lyssna på dig. Men vi bryr oss. Så mycket. ❤
Jag kanske skriver skit dåligt så ingen fattar vad jag menar. Men dom som jag menar är inte som du skriver. Utan dom har skrivit ganska mycket och har inte varit att dom inte skrev om nåt svårt eller jobbigt liksom. För det fattar jag såklart att inte alla vill. Men dom HAR gjort det och sen heltplötsligt INGET som att jag inte finns alls. Och det är iallafall jätte mycket jobbigare än nånting som nån har skrivit. För kan inte komma på nånting som nån har skrivit som har gjort så det känns så jävla dåligt som när folk bara heltplötsligt slutar bry sig fast man trodde att dom var typ vänner. Och det låter skit patetiskt men bryr mig inte.
 
Jag förstår att det känns jobbig för dig och ser att du mår dåligt av det.

Jag kämpar själv med liknande känslor med mina kompisar och familj och för mig har det hjälpt jättemycket att prata med min psykolog om det. Hon har hjälp mig med hur jag kan vända på tankarna när dom där känslorna kommer och så har jag fått träna mycket på att förstå att det sällan handlar om mig utan snarare om att den andra personen och dens liv. Så jag vill bara säga att jag vet att det är en superjobbig känsla men att det går att träna på hur man ska hantera känslan och då kan man må bättre. Det är kanske inte så lätt för dig att träna på det nu men det kan vara bra att komma ihåg att det är känslan inuti sig själv som är jobbigast och den är inte hela verkligheten.

Hur känner du? Har du någon tanke om hur man bäst hanterar den där känslan av att bli övergiven?

Jag har inte skrivit något nu i din nya tråd men det är för att jag har det jobbigt med att jag är rädd för kriget så jag har nog med att hålla i hop mig själv. Sen är jag rädd att skriva saker som ska få dig att må dåligt och tycker att det är många här som skriver mycket bättre än mig och då kanske det bara känns överväldigande att många skriver. Men jag läser allt du skriver och hoppas supermycket på att du snart ska få må bättre.
Jag tror ändå inte att det INTE har med mig att göra om nån heltplötsligt slutar skriva helt men BARA till mig. Kanske ändå är min känsla som är jobbigast men det går inte att säga att det inte är pågrund av mig.
Och om hur man bäst hanterar den känslan att man blir över given så enda jag kommer på är att man måste sluta vara så jävla dum och tro på dom som verkar bry sig. Utan att man ska vara beredd att dom kommer sluta bry sig närsomhelst så man inte ska lita på nån så blir man iallafall kanske inte lika besviken när det händer.
 
Jag tror också som flera skrivit; att många är rädda att skriva något som gör det värre.
Sen är det ju också så att människor har olika mycket tid och energi över i olika skeden av livet. Just nu är det nog många som oroar sig massor över både krig och sin ekonomi, då kanske man inte orkar gå in i trådar där det kan förekomma jobbiga ämnen utan håller sig till de mer lättsamma. Det betyder inte att folk tycker mindre om dig. :heart
 
Jag tror också som flera skrivit; att många är rädda att skriva något som gör det värre.
Sen är det ju också så att människor har olika mycket tid och energi över i olika skeden av livet. Just nu är det nog många som oroar sig massor över både krig och sin ekonomi, då kanske man inte orkar gå in i trådar där det kan förekomma jobbiga ämnen utan håller sig till de mer lättsamma. Det betyder inte att folk tycker mindre om dig. :heart
Fast som jag har skrivit massa gånger nu så är det väldigt tydligt att det INTE är såna andledningar. Utan det är väldigt tydligt att det är just mig som dom skiter i och inte att dom inte är online eller inte kollar i trådar som kan vara jobbiga.
Fattar inte varför det är så o möjligt att tro på att det handlar om mig att dom heltplötsligt gick från att verka bry sig och skriva ofta till INGET till mig men somvanligt till andra. Och det var innan kriget började också.
 
Jag orkar inte att alla är så himla säkra på att jag har fel även fast det är hur tydligt som helst att det är MIG dom bara struntar i. Så försöker jag förklara varför det är så jävla jobbigt men då är det bara att jag har fel fast jag VET att jag inte har det. Och då blir det bara ännu mera ensamt för tydligen så är det helt o möjligt att jag har rätt.
Iallafall så har mamma och pappa varit här nu och hade världens sämsta samtal som inte hjälpte ett skit och fick panik och kunde inte vara kvar iallafall. Så jävligt värde löst.
Hatar bup så jävla mycket och det enda som händer här är att allt blir sämre. Så har iallafall gett upp helt nu så orkar inte ens försöka göra så jag får komma tillbaka till hvb igen utan dom kan lika gärna av sluta min placering där.
 
Har jag fel om jag läser dina inlägg som att du tänker att vi inte förstår vad du menar när vi inte håller med?

Det känns som att du är ganska frustrerad, en känsla jag förstår att du har.

I text blir det lätt så att man tänker att folk inte lyssnar eller förstår vad man menar.

Jag säger absolut inte att du har fel, men om jag berättar hur jag läser inläggen så är det så här: du skriver om din upplevelse av att en del inte längre svarar. — den känslan är sann.

Däremot försöker inläggen ge förklaringar som INTE beror på dig. — det här kanske känns som att vi inte förstår eller inte håller med.

Om det alls känns möjligt för dig. Kanske inte idag, men senare, försök tänka på: för att man inte är av helt samma åsikt så betyder det inte att man inte lyssnar eller inte förstår vad den andra menar.

Man behöver inte alltid vara helt ense om saker. Ibland kan man lugnt konstatera att jag har min syn och du har din syn på saker och så får det vara. Det finns ett värde i att ha kontakt med människor som har andra åsikter än man själv.

Men hur känner du om vi försöker ha en lite trevligare stämning istället resten av kvällen? Som ett avbrott från de jobbiga sakerna?
 
Har jag fel om jag läser dina inlägg som att du tänker att vi inte förstår vad du menar när vi inte håller med?

Det känns som att du är ganska frustrerad, en känsla jag förstår att du har.

I text blir det lätt så att man tänker att folk inte lyssnar eller förstår vad man menar.

Jag säger absolut inte att du har fel, men om jag berättar hur jag läser inläggen så är det så här: du skriver om din upplevelse av att en del inte längre svarar. — den känslan är sann.

Däremot försöker inläggen ge förklaringar som INTE beror på dig. — det här kanske känns som att vi inte förstår eller inte håller med.

Om det alls känns möjligt för dig. Kanske inte idag, men senare, försök tänka på: för att man inte är av helt samma åsikt så betyder det inte att man inte lyssnar eller inte förstår vad den andra menar.

Man behöver inte alltid vara helt ense om saker. Ibland kan man lugnt konstatera att jag har min syn och du har din syn på saker och så får det vara. Det finns ett värde i att ha kontakt med människor som har andra åsikter än man själv.

Men hur känner du om vi försöker ha en lite trevligare stämning istället resten av kvällen? Som ett avbrott från de jobbiga sakerna?
Alltså såklart så måste man inte tycka lika om allt. Men om jag har skrivit flera gånger att det är väldigt tydligt att det bara är mig dom skiter i och annars skriver dom som vanligt och ändå så är det bara svar att det inte är pågrund av mig. Då är det inte att man bara tycker olika utan att ni antingen inte fattar eller inte tror på mig.
Men ja jag skulle gärna ha ett av brott från jobbiga saker men det är lite o möjligt för mig när jag är på bup. Men ni andra kan ju ha det iallafall.
 
Åh, @EmmaFilippa, vad jag tycker synd om dig! Har försökt skriva ett svar i många timmar nu, men är så trött i huvudet (har lite feber) så vet inte om jag lyckas formulera mig bra.

Angående det med att folk slutar skriva/läsa i dina trådar, så tror jag definitivt inte det är för att de slutar bry sig. Men har du hört om syrgasmask-liknelsen? Som dom säger när man åker flygplan, att om det händer en olycka så ska man ALLTID ta på sin egen syrgasmask först, innan man hjälper andra. Därför att om man inte ser till så man själv klarar sig, så KAN man inte vara till hjälp för någon annan.

Så tror jag det kan vara för en del, att om de själv är inne i en dålig period så har man helt enkelt inte överskott att vara till hjälp för andra, så då kanske man behöver en paus från att läsa om andra som mår dåligt, fram tills man själv mår bättre. Precis som vi kan behöva paus från att titta på nyheter om kriget, det betyder ju INTE att vi slutar bry oss om kriget eller dom som råkas, bara att vi måste återhämta oss lite mellan varven, om du förstår?

För min egen del så händer det att jag pausar från vissa trådar (inte dina) ett tag, för sedan att läsa ikapp när jag känner att mitt batteri har tillräckligt med överskott för att jag ska kunna dela med mig av lite positiv energi. Ger det någon mening? Nu vet jag inte hur länge de du tänker på har varit "borta", men håller tummarna att det är en liknande förklaring.
 
Åh, @EmmaFilippa, vad jag tycker synd om dig! Har försökt skriva ett svar i många timmar nu, men är så trött i huvudet (har lite feber) så vet inte om jag lyckas formulera mig bra.

Angående det med att folk slutar skriva/läsa i dina trådar, så tror jag definitivt inte det är för att de slutar bry sig. Men har du hört om syrgasmask-liknelsen? Som dom säger när man åker flygplan, att om det händer en olycka så ska man ALLTID ta på sin egen syrgasmask först, innan man hjälper andra. Därför att om man inte ser till så man själv klarar sig, så KAN man inte vara till hjälp för någon annan.

Så tror jag det kan vara för en del, att om de själv är inne i en dålig period så har man helt enkelt inte överskott att vara till hjälp för andra, så då kanske man behöver en paus från att läsa om andra som mår dåligt, fram tills man själv mår bättre. Precis som vi kan behöva paus från att titta på nyheter om kriget, det betyder ju INTE att vi slutar bry oss om kriget eller dom som råkas, bara att vi måste återhämta oss lite mellan varven, om du förstår?

För min egen del så händer det att jag pausar från vissa trådar (inte dina) ett tag, för sedan att läsa ikapp när jag känner att mitt batteri har tillräckligt med överskott för att jag ska kunna dela med mig av lite positiv energi. Ger det någon mening? Nu vet jag inte hur länge de du tänker på har varit "borta", men håller tummarna att det är en liknande förklaring.
Nu är det sista gången jag skriver dethär men NEJ DET ÄR INTE SÅ. Eller så är det bara jag som är sååå jävla jobbig så dom måste pausa från BARA mig men dom kan skriva och bry sig om andra som skriver om att dom mår dåligt och om andra jobbiga ämnen. Så sista gången men det är JÄVLIGT UPPEN BART att det är BARA MIG dom heltplötsligt skiter i efter att dom verkade bry sig mycket. Jag vet inte hur jag ska förklara det tydligare men alltså om jag skrev namnen så skulle vemsomhelst kunna kolla och se att det är som jag skriver. Men jag kommer såklart inte skriva namnen så kan inte bevisa det.
Men somsagt tänker inte skriva om dethär mera nu utan jag vet att det är mig dom skiter i och jag kommer aldrig få veta varför och jag har bara fått bevisat ännu mera att det är jävligt dumt att lita på NÅN.
Men nu skulle vi ha en paus från jobbiga saker och ha en trevlig stämning så jag kan inte skriva nåt mera då.
 
Nu är det sista gången jag skriver dethär men NEJ DET ÄR INTE SÅ. Eller så är det bara jag som är sååå jävla jobbig så dom måste pausa från BARA mig men dom kan skriva och bry sig om andra som skriver om att dom mår dåligt och om andra jobbiga ämnen. Så sista gången men det är JÄVLIGT UPPEN BART att det är BARA MIG dom heltplötsligt skiter i efter att dom verkade bry sig mycket. Jag vet inte hur jag ska förklara det tydligare men alltså om jag skrev namnen så skulle vemsomhelst kunna kolla och se att det är som jag skriver. Men jag kommer såklart inte skriva namnen så kan inte bevisa det.
Men somsagt tänker inte skriva om dethär mera nu utan jag vet att det är mig dom skiter i och jag kommer aldrig få veta varför och jag har bara fått bevisat ännu mera att det är jävligt dumt att lita på NÅN.
Men nu skulle vi ha en paus från jobbiga saker och ha en trevlig stämning så jag kan inte skriva nåt mera då.

Jag tror du missförstår mig litegrann, jag tvivlar inte alls på att du har rätt. Och jag försöker inte säga emot dig. :heart Som jag försökte förklara - jag vet med mig själv att om jag laser/skriver mycket till dig så har jag kanske inte tillräckligt överskott att vara lika engagerad i andra trådar samtidigt, även om jag bryr mig om dom andra som har det jobbigt med.

Det kan vara ren slump att man "väljer" att fokusera på vissa trådar framför andra, eller det kan finnas en förklaring. Om du kan tänka dig skriva i pm vilka det gäller, så kan jag fråga dom för dig om du vill, varför det blivit så?
 
Och förlåt att jag gör så dålig stämning och att jag känner som jag gör. Och förlåt att jag stör och inte fattar att ingen vill skriva nåt till mig iallafall utan jag borde bara upp skatta att ingen lyssnar på nånting som jag försöker förklara och förlåt att jag inte är som man ska vara
 
Nu är det sista gången jag skriver dethär men NEJ DET ÄR INTE SÅ. Eller så är det bara jag som är sååå jävla jobbig så dom måste pausa från BARA mig men dom kan skriva och bry sig om andra som skriver om att dom mår dåligt och om andra jobbiga ämnen. Så sista gången men det är JÄVLIGT UPPEN BART att det är BARA MIG dom heltplötsligt skiter i efter att dom verkade bry sig mycket.
Men faktum är att ganska många blivit tillsagda på något sätt att de skrivit fel saker, antingen av andra användare, Gunnar eller dig själv så det är inte det minsta konstigt att de som skriver i dina trådar minskar.
 
Men faktum är att ganska många blivit tillsagda på något sätt att de skrivit fel saker, antingen av andra användare, Gunnar eller dig själv så det är inte det minsta konstigt att de som skriver i dina trådar minskar.
Nej jag vet att det inte är det minsta konstigt och jag vet att det är mig det är fel på och inte allaandra. Men gör inte mindre ont för det att bara bli ensammare och ensammare tillochmed online.
 
Nej jag vet att det inte är det minsta konstigt och jag vet att det är mig det är fel på och inte allaandra. Men gör inte mindre ont för det att bara bli ensammare och ensammare tillochmed online.
Jag hoppas du får bra hjälp så du på sikt kan bli bättre, men vad gäller skribenter i dina dagbokstrådar tror att flera har uppfattat det så att du inte vill att de ska skriva.
 

Liknande trådar

L
  • Artikel
Dagbok Igår fick jag reda på att en person är död. En som jag har känt i nästan hela mitt liv iallafall som jag kommer håg. Hon är två år yngre...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 550
L
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Dethär är mitt sista inlägg här nånsin. Jag har bett gunnar att ta bort mitt andvändar konto efter som att jag inte vill vara en del i...
Svar
0
· Visningar
1 235
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Artikel
Dagbok Som nog endel vet så är jag in lagd på bup igen men jag har dag permisson så jag är på hvb på dagarna och jag ska kanske till skolan...
2 3
Svar
54
· Visningar
3 666
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har ju anmält en sak som har hänt. Och då säger flera att det är bra och rätt och alltmöjligt. Men det KÄNNS verkligen inte så...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 413
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp