Matvanor (utbruten från Tips i vardagen)

[monster1]

Varför skulle det vara obekvämt? Man behåller ju det man trivs med och som passar ens liv och ändrar på det man inte trivs med eller som inte passar ens liv. Min mamma var hemmafru. Det var många saker hon gjorde som inte passar i mitt liv eller som inte är intresserad av att göra eftersom jag jobbar heltid. T.ex. baka brödet själv. Jag köper färdigt bröd i affären. Nej, det känns inte obekvämt. Snarare väldigt bekvämt att slippa stå och baka brödet själv. Den tiden lägger jag hellre på annat.

Det dracks aldrig te hemma under min uppväxt. Det fanns bara Liptons gula hemma under hela min uppväxt och den bara stod där i skåpet för att man skulle ha te hemma. Jag drack O'Boy hela min uppväxt. Nu dricker jag aldrig O'Boy men däremot en massa te. För att jag tycker om det.

Det lät på inlägget som att man kastade av sig familjens vanor när man blev vuxen och klev ut som ett oskrivet blad där man formade sina egna vanor och rutiner helt omärkt av de vanor familjen haft under uppväxten. Att jag behåller de vanor jag trivs med och ändrar på sådant jag inte trivts med känns rätt givet. Att jag känner mig just bekväm med det hänger ju ofta starkt ihop med att det var så vi förhöll oss till matrutiner under uppväxten. Som tex det här med lagad lunch eller inte.

 

[bettysmatte]

Ni som skriver att ni gör matlistor och så, känner ni att ni alltid måste äta maträtt x på måndagen eller är det typ 5 maträtter som ska ätas under veckan?

När jag veckohandlar (vilket jag kommer att börja med nu igen när jobbet sätter igång nästa vecka, så brukar jag tänka ut ungefär vad jag ska laga under veckan och vad som kommer att behövas till det. Kikar i kyl och skafferi för att se vad jag behöver komplettera med. Men, nej, jag har inte bestämda dagar, utan det får bli lite som vi känner för....

 

[Badger]

Men man skaffar väl sig egna vanor när man flyttar hemifrån? Nu när jag är vuxen har jag helt andra vanor och referensramar än vad vi hade i min ursprungsfamilj. Jag skulle aldrig hävda att det finns ett ”rätt” sätt med hänvisning till hur jag är uppvuxen.

Det var skämtsamt att det var rätt. Tänk med glimten i ögat, jag tycker absolut inte det finns ett rätt eller fel. Bara som exempel protesterar jag inte över att äta lunch på en lördag, eller ens laga en om det är vad som önskas.

Antagligen har jag skaffat en del egna vanor sedan jag flyttade hemifrån, men jag tycker nog min mamma hade ganska bra vanor så jag vet inte vilka exakt det skulle vara. Är ju uppvuxen med ensam mamma så har nog haft hyggliga möjligheter att påverka familjens vanor i den riktning jag tyckte var bekvämt. Semester tillbringar jag med familjen (mamma/kusiner eller vad som) så det är ju väldigt enkelt att bara göra som vanligt.

 

[Vassi]

Ni som skriver att ni gör matlistor och så, känner ni att ni alltid måste äta maträtt x på måndagen eller är det typ 5 maträtter som ska ätas under veckan? Tänker att jag själv försöker tänka i rätter när jag handlar så att jag har ingredienser hemma, men om det blir på måndagen eller torsdagen spelar mindre roll (förutom om det kanske är någon färskvara som blir dålig). Känner också att jag kan ändra från makaroner till ris eller vad det nu kan vara om jag hellre vill ha det till köttfärssås om det skulle vara så

Jag gör ganska ofta en grovskiss över vad vi ska äta vilken dag utifrån veckans fritidsaktiviteter, typ den här snabblagade rätten till tisdag när jag har hundträning kl 18 istället för den andra rätten som tar en dryg timme. Men är alltid beredd att ändra utifrån vad jag är sugen på. Kolhydraterna är alltid utbytbara.
När maten är så här uppstyrd hemma hos oss (lyckas inte alltid ) så gäller det mån-tor. Helgen vill jag ha mer fri, plus att det ändå finns behöv av att handla igen omkring torsdag-fredag.

 

[Zpunk]

Inga problem alls för mig hinner absolut stanna och handla mat eller köpa något färdigt dom flesta vardagar
Städar gör vi lite varje dag det är aldrig stökigt hemma och slänga in en tvätt varje kväll tar heller ingen särskild tid

För mig hade det varit mycket jobbigare att ägna en hel dag åh tvätt stöd och mat

Jag ägnar inte heller en hel dag åt tvätt och mat, det blir ca 4 timmar städa lägenheten är klart på mindre än en timme och görs under tiden.

Men vad gör du mer på eftermiddagarna då? Jag slutar ofta jobbet ca 17-17:30, åker direkt till stallet och är där till 21-21:30. När jag är hemma efter det är liksom tvättstugan stängd för tvätt, och jag behöver sova senast 22 för att få ihop 6-7 timmar till nästa morgon. Så det är bara att packa upp väskorna, packa om dem för morgondagen, hoppa snabbt in i duschen och sen sova.

 

[Badger]

När jag växte upp hade vi alltid söndagsmiddag med stek och efterrätt. Inget jag tagit efter!

Åh älskar stek med efterrätt. (mamma hade inte alltid det, men ngt trevligt på söndagar och efterrätt i alla fall och fredagar var det ngt enkelt men lyxigt som färdigrillad kyckling.) Men det blir inte jätteofta. Men efterrätt betydligt oftare däremot. Vi är inte så noga vi kan ha efterrätt fler dagar än söndagar.

 

[Lingon]

Jag gör ganska ofta en grovskiss över vad vi ska äta vilken dag utifrån veckans fritidsaktiviteter, typ den här snabblagade rätten till tisdag när jag har hundträning kl 18 istället för den andra rätten som tar en dryg timme. Men är alltid beredd att ändra utifrån vad jag är sugen på. Kolhydraterna är alltid utbytbara.
När maten är så här uppstyrd hemma hos oss (lyckas inte alltid ) så gäller det mån-tor. Helgen vill jag ha mer fri, plus att det ändå finns behöv av att handla igen omkring torsdag-fredag.

Samma här. Måndag-torsdag planeras men fredagen lämnas oftast öppen. Då är det lugnare och man ska inte upp tidigt dagen efter.

 

[Mabuse]

Nej det är inte snobberi att inte äta allt någon människa äter. Men vi kanske kan vara överens om att de är betydligt mer matsnobberi att ifrågasätta en köttfärssås som inte kokat tillräckligt länge eller att någon kan äta ris som inte sköljts, kokats i rätt mängd vatten, fluffats och ångats jämfört med om jag skulle ifrågasätta att någon inte äter mamma scans köttbullar eller flintastek? Nog tusan finns det ju kulturellt kapital i mat.

Du ger inte riktigt uttryck för att ha den förståelsen för andras situation när du gång på gång i tråden ifrågasätter vad brådskan kring middagen är, men jag kanske missförstod då.

Men du hittar ju på saker jag inte skrivit, klart du blir arg då. Jag skrev ”När jag gör som det står på förpackningen blir det för mig oätligt”. Hur får du det till ”Jag kan inte förstå att någon kan äta ris som kokats som det står på förpackningen”?

Det blir inte ätbart *för mig*. Det innebär inte att jag inte förstår hur någon annan kan äta det. Folk är som bekant olika.

När det gäller riset, så är fluffandet och att låta det andas lite efter tillagning inte så viktigt, men koktiden är 16-17 minuter när jag kokar jasminris. Jag visste faktiskt inte att man kan koka det på tolv.

 

[Badger]

Det där känns väldigt främmande för mig faktiskt! Och jag har inte alls varit aktivt engagerad. Jag flyttade helt enkelt hemifrån, började umgås med vänner över mat och dryck, gick ut och åt, läste kokböcker, skaffade en partner och lagade mat med honom etc.

Det har aldrig fallit mig in att bara fortsätta i de vanor som vi hade när jag växte upp.

Jag kan bara komma på en enda vana/rätt som vi åt hemma hos mig och som jag fortfarande äter och det är stekt nypotatis.

Jag håller helt med @Görel här, det känns bara bra att jag har hittat ett sätt som jag trivs med.

Alltså om du pratar exakta maträtter istället för vanor så har jag inte behållit några exakta maträtter från uppväxten, mer koncept/typ av mat, och då den typ jag tyckte om (inte tex färdigrätter som soppa på burk som var min mammas snabblösning, sådana har jag väldigt svårt för, jag har behållit hennes "nu har jag tid" matlagning, som är väldigt, släng in kött och grönsaker i ugnen och gör en sås alternativt släng kött och grönsaker i en gryta och koka.).

Däremot bakade hon tex aldrig bröd eller kakor eller bullar eller liknande, det är något jag gör ibland för att det är kul och som jag lärde mig just för att hon aldrig gjorde det, så det var min grej under tonåren, så det är ju en grej jag skapade om vårt hushåll till när jag växte upp och som passar mig.

 

[Habina]

Ni som skriver att ni gör matlistor och så, känner ni att ni alltid måste äta maträtt x på måndagen eller är det typ 5 maträtter som ska ätas under veckan? Tänker att jag själv försöker tänka i rätter när jag handlar så att jag har ingredienser hemma, men om det blir på måndagen eller torsdagen spelar mindre roll (förutom om det kanske är någon färskvara som blir dålig). Känner också att jag kan ändra från makaroner till ris eller vad det nu kan vara om jag hellre vill ha det till köttfärssås om det skulle vara så

Nä, jag planerar utifrån varje vecka, men maträtterna rullar så jag alltid tex äter stroganoff efter att jag ätit carbonara. Däremot kan det hända att jag inte orkar äta på måndagen, så det blir stroganoff tisdag, jag äter ute onsdag och carbonara torsdag. För att veckan därpå äta stroganoff fredag och carbonara lördag. Men att ha rätterna i frysen som jag bara behöver planera vilken jag ska ta fram, hjälper massor för mig i vardagen.

Nu vet jag tex att morgondagens gula tonfisksås är den sista, så på torsdag köper jag ingredienser för att göra ny tonfisksås och så gör jag det på lördagen (lagar aldrig mat vardagar, bara värmer).

 

[Mabuse]

Alltså om du pratar exakta maträtter istället för vanor så har jag inte behållit några exakta maträtter från uppväxten, mer koncept/typ av mat, och då den typ jag tyckte om (inte tex färdigrätter som soppa på burk som var min mammas snabblösning, sådana har jag väldigt svårt för, jag har behållit hennes "nu har jag tid" matlagning, som är väldigt, släng in kött och grönsaker i ugnen och gör en sås alternativt släng kött och grönsaker i en gryta och koka.).

Jag är nog också präglad av min uppväxt, men lite tvärtom. Mina föräldrar har aldrig varit roade av matlagning, så till vardags åt vi i regel nåt från frysen från storkok på helgen, eller enkla rätter i stil med torskblock med äggsås. I något läge insåg jag att bara man lär sig laga en rätt så kan man få äta precis vad man vill. Man kan äta etiopisk eller vietnamesisk mat, vadsomhelst som man är nyfiken på, om man lär sig hur man gör. Vilket är enkelt, eftersom det finns jättebra recept och instruktioner för allting på nätet.

Efter en uppväxt med mat ur frysen undviker jag det numer, jag har ätit tillräckligt med frysmat för en livstid. Den stora fördelen med att laga mat själv är att nu blir det ju precis det jag själv helst vill ha, varje dag, i princip. Fortfarande efter nästan 30 år som matlagare tycker jag fortfarande det är lika roligt att få äta god, nylagad mat varje dag. Och olika mat varje dag. Jag är lite periodare med mat, men det finns nog ingen rätt som återkommer mer än två gånger per månad, max.

 

[Mabuse]

Nä, jag planerar utifrån varje vecka, men maträtterna rullar så jag alltid tex äter stroganoff efter att jag ätit carbonara. Däremot kan det hända att jag inte orkar äta på måndagen, så det blir stroganoff tisdag, jag äter ute onsdag och carbonara torsdag. För att veckan därpå äta stroganoff fredag och carbonara lördag. Men att ha rätterna i frysen som jag bara behöver planera vilken jag ska ta fram, hjälper massor för mig i vardagen.

Nu vet jag tex att morgondagens gula tonfisksås är den sista, så på torsdag köper jag ingredienser för att göra ny tonfisksås och så gör jag det på lördagen (lagar aldrig mat vardagar, bara värmer).

Du äter alltså samma rätter varje vecka? Det måste ju göra planeringen betydligt enklare.

 

[Habina]

Du äter alltså samma rätter varje vecka? Det måste ju göra planeringen betydligt enklare.

Ja, mer eller mindre. Den här veckan ska jag tex ut och käka vid två tillfällen, så då blir det färre dagar med samma rätter. Sen kan jag ibland få ett ryck, köpa tex olika grönsaksröror och sen äta meze i några dagar tills de är slut. Men just att ha en "ram" att förhålla sig till har hjälpt mig massor. Jag skulle dock önska att jag kunnat hitta några rätter till att variera med. Jag har bara en rätt med kött tex, tror jag skulle må bra av att äta mer kött/fågel. Men varenda gång jag testar nåt nytt så har det misslyckats, så det tar emot att prova nya rätter. Dels är jag kräsen och dels ska maträtten klara av att frysas och bli uppvärmd på spisen igen utan att förlora i smak/konsistens.

 

[Sonic76]

Jag beställer ju hem mat för en månad.
När jag jobbar äter jag lunch på jobbet.
Då äter jag ingen mat hemma sen.
Men på helgerna vill min mage ha mat.
En del är fryst så jag behöver planera för det i så fall.
Har även fryst hackad lök.
Har aldrig gjort köttfärssås som tagit längre än 10 minuter.
Gör ofta mat så det räcker till dagen efter med
Nästa vecka måste jag ha matlåda då jag inte äter med eleverna än
Så kommer att laga mat på helgen och frysa in.
Jag äter sällan färdigmat utan gör från grunden.

 

[Badger]

Jag är nog också präglad av min uppväxt, men lite tvärtom. Mina föräldrar har aldrig varit roade av matlagning, så till vardags åt vi i regel nåt från frysen från storkok på helgen, eller enkla rätter i stil med torskblock med äggsås. I något läge insåg jag att bara man lär sig laga en rätt så kan man få äta precis vad man vill. Man kan äta etiopisk eller vietnamesisk mat, vadsomhelst som man är nyfiken på, om man lär sig hur man gör. Vilket är enkelt, eftersom det finns jättebra recept och instruktioner för allting på nätet.

Efter en uppväxt med mat ur frysen undviker jag det numer, jag har ätit tillräckligt med frysmat för en livstid. Den stora fördelen med att laga mat själv är att nu blir det ju precis det jag själv helst vill ha, varje dag, i princip. Fortfarande efter nästan 30 år som matlagare tycker jag fortfarande det är lika roligt att få äta god, nylagad mat varje dag. Och olika mat varje dag. Jag är lite periodare med mat, men det finns nog ingen rätt som återkommer mer än två gånger per månad, max.

Ja precis som jag då jag undviker också som sagt färdigmaten som mamma körde när hon hade bråttom och inte hade lust att laga mat, men behåller däremot stilen från när hon lade energi på det och från de delar jag själv tillförde matlagningen som tonåring. Mamma avskydde matlagning normalt men det hindrade inte henne från att göra en sufflé eller en stek på helgen, hon har verkligen talang för matlagning även om hon inte gillar det, gammal kemist.

Men med vanor menar jag inte exakta maträtter. Mer stil på mat och med familj menar jag inte just bara mamma utan även mormor och farmor och pappa och faster och gammelmoster. Lustigt nog har de alla liknande stil på vanor och råvaror, kanske för att de flesta ursprungligen är från samma stad eller något. (saker som att koka grytor med benen kvar i som ofta är klara inte gräddiga och laga hela fiskar med ben huvud och allt o grönsaker i ugn osv. (mina vänner har alla snarare tex benfria kycklingbitar i gräddig sås som gryta. Inte hel delad kyckling med ben och grönsaker.)

Bra rissorter och sådant drog jag in när jag var 14 eller så, så saker jag tyckte om ändrade jag redan som tonåring så det blev ju hemifrån antar jag, jag älskar ris och vi åt mycket ris hemma, eftersom jag köpte det och kokade det. (jag verkligen avskyr ris jag inte gillar, parboiled? och ris är något jag helt klart byter affär för.). Men jag är inte så road av matlagning bara tillräckligt för att alltid experimentera, jag är dålig på recept. Min man är mycket bra på matlagning och jag har lärt honom själv (mestadels genom att äta vad som helst) och han har blivit mycket bättre än jag är.

 

[Enya]

Jag tänker att det är skillnad på vad man vill ha för ris. Kokar man vanligt långkornigt uncle bensris så kanske det spelar mindre roll. Har man nu lagt pengar på jasminris eller basmatiris så vill man väll att det ska ha den konsistens man förväntar sig av just basmati och jasminris. Lite som att köpa mandelpotatis och sedan koka den som om den vore bintje eller någon annan allmän fast potatis.

Jag har ingen aning om hur man kokar mandelpotatis märker jag... fast jag köpt det och tillagat det uppenbarligen.

Och jag äter inte uncle bensris utan jasminris, som blir gott på mitt sätt. Alldeles utmärkt. Tycker att unclebensris och basmatiris är tråkigt i smaken så föredrar jasminris. Men hade inte heller någon aning att det ska kokas annorlunda. Vad jag vet står det väl samma på förpackningarna, om jag inte minns tokigt.

 

[monster1]

Jag har ingen aning om hur man kokar mandelpotatis märker jag... fast jag köpt det och tillagat det uppenbarligen.

Och jag äter inte uncle bensris utan jasminris, som blir gott på mitt sätt. Alldeles utmärkt. Tycker att unclebensris och basmatiris är tråkigt i smaken så föredrar jasminris. Men hade inte heller någon aning att det ska kokas annorlunda. Vad jag vet står det väl samma på förpackningarna, om jag inte minns tokigt.

Mandelpotatis har en tendens att koka sönder om man kokar den som fast potatis, därför brukar man koka upp den och sen låta den stå på eftervärme tills den är klar, då är risken mindre att den spricker och blir vattnig.
Vad som står på förpackningarna vet jag inte, det står säkert lite olika beroende på märke/leverantör.

 

[monster1]

Jag har ingen aning om hur man kokar mandelpotatis märker jag... fast jag köpt det och tillagat det uppenbarligen.

Och jag äter inte uncle bensris utan jasminris, som blir gott på mitt sätt. Alldeles utmärkt. Tycker att unclebensris och basmatiris är tråkigt i smaken så föredrar jasminris. Men hade inte heller någon aning att det ska kokas annorlunda. Vad jag vet står det väl samma på förpackningarna, om jag inte minns tokigt.

https://receptfavoriter.se/recept/kokt-ris Här är några exempel på hur olika koktider och tillagning olika rissorter har.

 

[Enya]

Mandelpotatis har en tendens att koka sönder om man kokar den som fast potatis, därför brukar man koka upp den och sen låta den stå på eftervärme tills den är klar, då är risken mindre att den spricker och blir vattnig.
Vad som står på förpackningarna vet jag inte, det står säkert lite olika beroende på märke/leverantör.

Visst jag inte, tack för information

 

[Eurydome]

Jag äter inte heller precis exakt som vi gjorde när jag växte upp, men många saker kan jag ändå se hörär därfrån. Tex att jag har svårt för att äta tre lagade mål mat, framförallt äter jag sällan middag/kvällsmat om jag ätit lagad lunch eller mitt te drickande då som helt klart kommer från att vi i familjen dricker mycket te.

Eftersom jag inte äter kött medan resten av min familj äter kött har jag såklart ändrat en del på själva kosten sedan jag kunde styra över det själv, men det är inte riktigt så jag menar.

Jag förstår, men för mig är det faktiskt inte så.

Jag kan komma på en sak till dock och det är att jag helst äter frukost själv, i min ursprungsfamilj åt alla frukost för sig och det har jag fortsatt med. Jag vill bara vara ifred med mitt kaffe och min tidning.

Det där med hur många lagade mål mat om dagen man äter har jag inte någon relation till, det var ju bara aktuellt på helger och lov och då var jag oftast iväg på annat så jag kommer inte ens ihåg hur det var, det enda jag riktigt kommer ihåg var det med söndagsmiddagen som oftast var en stek av något slag och den traditionen har jag inte fortsatt med.

Jag äter helt annan typ av mat än vi gjorde när jag växte upp, både vad gäller frukost, lunch och kvällsmat och precis som du dricker jag en massa te, men det var inget vi någonsin hade hemma.

Edit: du får gärna exemplifiera ytterligare kring vad du tänker på för vanor, möjligt att något går mig förbi.