Mina föräldrar vill inte lyssna

[lady_vip]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Det är ju tråkigt sånt, för så ska det inte behöva vara. Som jag skrev, det är tvunget med stöd både tidsmässigt och ekonomiskt, men det är ju en sak många föräldrar inte förstår.

Har själv haft flera samtal med föräldrar som inte förstår att det krävs mycket för att ha en välmående hund. Dock tycker jag att det har bättrats betydligt de senaste åren sen hundars välmående har blivit en allmän fråga.

Jag hade väl tur när jag valde mina föräldrar, de gillar själv djur och har stöttat både mig och min syster en hel del och gör fortfarande

 

[angelwings]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

*kl*

Men TS, som någon annan sagt du kan väl vara hundvakt så som att du promenerar med hunden? Det gör som sagt vår hundvakts-tjej som är lika gammal som du.

Hon tar aldrig hem henne till sig utan hon går ut och går med henne och hon får lov att vara hemma hos oss om hon vill sitta och umgås lite med henne förutom promenader. (och vår hund äääälskar denna tjej som ju alltid står för nåt kul )

Innan vi bestämde att hon skulle börja passa vår hund så träffade vi hennes föräldrar som ju givetvis, så som föräldrar bör göra i min åsikt, ville veta vilka VI var. Och ville träffa hunden för att se att de kunde känna sig trygga med att hon hade hand om den. Och vår hund är ju bland det vänligaste man kan träffa på så det var inga problem.

Kan inte din mamma i så fall få vara med och träffa både hund och ägare så att hon kan känna sig trygg i att det inte är en farlig hund/skum människa?

 

[MarleyzCerridwen]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Kan inte din mamma i så fall få vara med och träffa både hund och ägare så att hon kan känna sig trygg i att det inte är en farlig hund/skum människa?

Inte min mamma.... Och är det en stor hund jag ska vakta kommer hon inte ens våga sig dit. Hon är rädd för min kompis schäfer, och han är super snäll, det har jag sagt men hon tror att alla hundar kommer attackera henne.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Var det inlägget till mig, för jag är inte anti att barn ska få ha hund!!? Var har du läst det? Herregud jag fick min labbe när jag fyllde ett ( givetvis mina föräldrars projekt då..) och vår son på fem ska i höst få uppleva vovve nr två i familjen.

Hela diskusionen har ju fstnat i vad TS kan och inte kan gällande en hund. Jag tror hon blir en kanonbra hundägare men nu är det nej hos föräldrarna och då får hon väl acceptera det så länge hon bor hemma.

Kanonbra idé det här med hundvakt. Mina två första sommarjobb var jusst dog-walker. Första sommaren hade jag en liten tax som jag höll sällskap under dagarna och sommaren där på två irländska settrar. Väldigt lärorikt. Och lite pengar på köpet

 

[Och_Aye]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Kl.

Jag tror inte att någon (?) är emot att barn ska ha med djur att göra. Problemet blir ju om föräldrarna inte VILL hjälpa till.

Jag fick min första häst när jag var 9, men det var ju mina föräldrar som betalade och även om jag ALLTID tog hand om hästen så var ju mamma alltid med och höll koll.

Min första hund köpte jag själv, sedan fick jag hjälp med de löpande kostnaderna. Hade inte mina föräldrar velat hjälpa till (ekonomiskt eller med t ex någon enstaka passning) hade det ju inte fungerat.

 

[lady_vip]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

jag skrev *KL*, dvs knapplån och det var inte riktat till någon särskild.

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Lite ny på detta.. Visste inte vad *kl betydde. Nu vet jag

 

[Lenis]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Med handen på hjärtat så måste jag säga att min hund kostar mig mycket mer varje månad än jag hade räknat med från början. Runt 4000 i månaden är bara löpande kostnader. Till det kommer veterinär varannan månad på 1300 och sen vill man ju unna honom nya halsband, kläder, leksaker osv.t.

Men 4k i månaden är ju vansinnigt mkt pengar, har mycket svårt att tro att det är ens i närheten av medelsumman folk lägger. Likaså vetten med 1300, även om det kan smälla till där ibland. På min som jag inte ställer eller går på sbhk med lägger jag kanske 5500 per år tex.

Edit: såg ditt svar till en annan nu, sorry

 

[Microglia]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Visst är det otroligt mycket pengar! Det jag ville få fram var mest att man måste vara förberedd på att hunden kan komma att kosta MKT mer än man hade planerat från början och att man bör ha med det i beräkningen när man skaffar den. Jag trodde inte heller att min hund skulle vara så dyr i drift men nu när saker ser ut som de gör är det bara att gilla läget och göra det bästa man kan av situationen. Att behöva omplacera sin bästa vän för att man inte har råd är inget roligt scenario och det är inte många som skulle vilja ta sig an en sjuk hund heller. Jag hade tur som fick ett extrajobb på institutionen jag pluggar vid, den lönen går helt och hållet till hunden så jag har ändå lika mkt pengar att röra mig med som mina kursare Men är man 17 och inte ens har en gymnasiekompetens kan det vara svårt att få jobb öht. Extrajobb i TS fall ställer ju också krav på att hunden har någon form av dagis/dagmatte och så blir det bara en nedåtgående spiral med utgifter :/

 

[squarepants]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Halvt KL

Och så ska man ha i åtanke att man kan få en valp som tuggar sönder kompisens märkesskor à la 2000kr, tuggar sönder några sladdar till dator/telefon/TV som ska köpas nya, sväljer en socka och måste akutopereras etc etc.
Det är så många fler utgifter man måste tänka på än bara att hunden kostar 150kr i försäkring, 500kr i mat och 200kr i koppel/ben/godis i månaden..

 

[Microglia]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Haha ja eller så kan man göra som jag och välja en ras med lite tänder så eliminerar man kostnaden för söndertuggade saker :P

För att vara lite seriös nu. Det är "lätt" att lägga ut större summor pengar om man har en normal inkomst och inte endast lägsta studiebidraget. Även om det kanske resulterar i att man får äta havregrynsgröt nån månad eller två. Hade TS haft föräldrar som gått med på att hjälpa till ekonomiskt om olyckan skulle vara framme hade situationen varit helt annorlunda. Men så verkar ju inte fallet vara tyvär :/

 

[Duplica]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

KL

Mina föräldrar sa också blankt nej till hund när jag var "liten" (är 22 nu ) jag accepterade blint, men när jag var 19 och fortfarande bodde hemma tog jag upp frågan igen.
Fick då svaret av pappa, som alltid varit mest anti:
"Ja, men du är ju myndig, du får göra som du vill. Så länge vi slipper ta hand om kräket, och jag lovar dig dotter, jag kommer aldrig passa din hund!"
Jag som varit 100% säker på ännu ett blankt nej såg ut såhär:
Hund köptes, ett halvår senare flyttade jag hem till min pojkvän. Jag ångrar det inte en sekund, men jag inser att jag haft en makalös tur i oturen. Är deltidssjukskriven relativt långsiktigt och jobbar resten av tiden på hunddagis...

Föräldrar kan ha rätt, och jag var heeelt inställd på (och accepterade) att det inte skulle bli någon hund förrän jag flyttade hemifrån. Frågan hade dessutom kommit i ett något annorlunda ljus för mej om mamma inte både mamma, släkt och kompisar mer än gärna velat passa hunden om jag skulle någon stans. En plan på den fronten är ovärderlig. Har man ingen som kan passa så blir man så bunden som folk säger att man blir.

/Mia - som ofattbart obunden, trots hund, två katter och (snart) en häst.

 

[Lona]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Jag ville precis som du skaffa hund när jag bodde hemma men fick blankt nej av båda mina föräldrar. Pappa gillade inte hundar och långt senare när jag väl blev hundägare insåg jag att mamma var jätterädd för hundar, alla sorter.
Jag tycker faktiskt att man får acceptera vad föräldrarna vill, du är snart tillräckligt stor för att flytta hemifrån och då kan du ju skaffa hund.
Men att göra det utan att ha stöd från resten av familjen avråder jag starkt ifrån! Som de andra redan har skrivit så är hunden hela familjens angelägenhet även om den är din.

Nu i efterhand så inser jag att det hade blivit katastrof om jag hade "tvingat mig till" en hund när ingen av de andra i familjen ville ha den, det hade blivit totalfel. En hund förtjänar att älskas och uppskattas av ALLA i familjen även om en person har huvudansvaret.

Och så är det kostnaderna. Inköpspriset är det man minst av allt behöver tänka på när man skaffar hund utan det är allt det där andra.
Min hund som är liten äter tex ett specialfoder för flera hundra spänn i månaden, hon får medicin som kostar runt 100 spänn i veckan, hon går på koll varje halvår vilket kostar runt 2000:- när försäkringsbolaget har ersatt sin del och då har hon inte ens insjuknat ordentligt än (hon har njurisufficiens), hon kommer att behöva bra mycket mer veterinärvård och mediciner innan jag kommer att få ta bort henne alldeles för ung.

Min förra hund översteg de sista sju åren av sitt liv försäkringens maxbelopp varje år vilket kostade mig åtskilliga tusenlappar. Dessutom gick även hon på medicin som visserligen inte var så dyr men ändå...
Och min andra hund översteg även hon maxbeloppet sista året, jag fick låna över 10 000 spänn av min mamma och då gick hunden ändå inte att rädda. Visserligen efterskänkte mamma beloppet men det kan man ju inte räkna med.

Visst, jag har haft otur men vem som helst kan hamna i den sitsen och att ta bort en hund för att man inte har råd att ge den adekvat veterinärvård måste kännas förj-vligt.

Så - eftersom du inte har stödet hemifrån, vänta tills du kan flytta, spara pengar till hunden, de löpande utgifterna och en buffert och sen kan du skaffa din efterlängtade hund. Det är väl värt väntan, jag lovar!

Och fundera lite mer över vilken ras du vill ha, inte bara att det skall vara en liten sällskapshund, det är ganska mycket som skiljer de olika raserna åt.

Lycka till med hundköp i framtiden!

 

[Tibra]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

*kl*

Men TS, som någon annan sagt du kan väl vara hundvakt så som att du promenerar med hunden? Det gör som sagt vår hundvakts-tjej som är lika gammal som du.

Hon tar aldrig hem henne till sig utan hon går ut och går med henne och hon får lov att vara hemma hos oss om hon vill sitta och umgås lite med henne förutom promenader. (och vår hund äääälskar denna tjej som ju alltid står för nåt kul )

Halv kl*

Ja håller med dig Det kan vara en lösning. Det var en lösning för mig.
När jag var 11- 12 år knackade jag dörr.
- Hej får jag ta hand om din häst/hund?
Jag gick till en stor gård där de var massa tjurar plus 4 jakthundar. Jag och tre till (syrran + grannar) gick dit o frågade om inte vi kunde få vara skötare på hundarna.

Jajamensan inga problem. På gården bodde bara en tant och det var hennes söners jakthundar. En gråhund, schillerstövare, jämthund och lajka. Jag var där i 3 år. Det var bara jag och syrran som tog hand om hundarna och vad vi förändrade deras liv som annars var att bara sitta i sin hundgård.

Vi köpte saker, fixade så de fick bättre mat, motion, lärde tricks, badade dom, cyklade.. hundarna blev mer social och lydig. Ena hunden fick vi till att kunna vara lös på gården. Den andra blev bättre i jakt och den tredje blev friskare och piggare. Vi hade grymt roligt och det var så härligt att se dessa hundar må så bra.

Ägarna var aldrig där. ALDRIG. Någon gång när det var jaksäsong men annars. Ne. Gråhunden blev typ "min" jag saknar honom, han sitter väl i sin hundgård nu gammal o grå utan någon motion alls, känns som om jag svikit honom. Han blev iaf som min egna, så fort man kom på gården blev han tokig och hoppade nästan över staketet.. han såg mig som sin matte

Så det kan ju vara en lösning också tills vidare!!

 

[tassel]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Hoppas du får dina föräldrar att stötta dig! Så kul att ha en dotter med ett så fint intresse som hund. Tänk om du hellre ville supa och dra över killar var lediga tid.
Om min pappa hjälp mig med mitt djurintresse hade jag inte varit ute o festat så mycket.
Lycka till/Gg

Så sant önskar att min mamma, och alla andra föräldrar kunde se och förstå att det är ett bra intresse, men tyvärr missar många föräldrar det. Likt ts skriver om sin mamma skrattar även min åt mig, när jag motvilligt börjar gråta dessutom väldigt finkänsligt, verkligen. Hon kanske föredrar att jag ska börja dricka, hänga på stan på kvällarna och ta droger istället.

/piggelino, som bönat och bett om en hund sen jag gick på dagis, är idag 19 år idag och börjar tröttna på att inte få vara glad tillsammans med en underbar vovve.

 

[tassel]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Låter exakt som min mamma. Hon tänkte bara på besvär, o pengar.
Vi har/hade det inte dåligt ställt, regelbunden renovering av hus, nya bilar, skoter..ja nyaste av allt, fjällstuga mm. Nej men hua vi har inte råd.

Detdär låter exakt som min mamma också Bekymmer bekymmer bekymmer, plus att man tydligen är naiv och omogen också bara för att man vill ha hund.

Sen tycker jag att bara för att föräldrar "byggt upp" hus o hem så bestämmer de inte punkt slut, nej ge alla barn och ungdomar en chans att visa hur mycket ansvar de klarar, det förtjänar alla, även om man inte är myndig. Det är också trots allt barnen som en gång ska ta hand om en föräldrarna, så som de bäddar

 

[tassel]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Kl.

Jag tror inte att någon (?) är emot att barn ska ha med djur att göra. Problemet blir ju om föräldrarna inte VILL hjälpa till.

Kan tyvärr inte instämma, min föräldern har hela min uppväxt klagat på varför jag ska hålla på med dessa djur och vara så intresserad av dem, skaffa dig en annan hobby låter det. Som om man valt det sjäv liksom. Skulle tro att det finns många fler än min. Roligt annars att det finns så många som verkligen stöttar sina barn i deras intressen

kl

Till TS, sitter i samma sits som du så kan tyvärr inte ge så många råd, men skickar en massa lycka till. Hoppas du kan få gå ut med någon annans hund på dagarna iaf, det är bättre än inget Glöm inte att du en dag också garanterat kommer kunna skaffa dig en hund, när du fått eget, just det är bra att inte glömma, hur jobbigt allt än känns.

 

[Tibra]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Detdär låter exakt som min mamma också Bekymmer bekymmer bekymmer, plus att man tydligen är naiv och omogen också bara för att man vill ha hund.

Sen tycker jag att bara för att föräldrar "byggt upp" hus o hem så bestämmer de inte punkt slut, nej ge alla barn och ungdomar en chans att visa hur mycket ansvar de klarar, det förtjänar alla, även om man inte är myndig. Det är också trots allt barnen som en gång ska ta hand om en föräldrarna, så som de bäddar

Jag ska intresserad mig i mina framtida barns intressen. Sådant som inte mina föräldrar gav mig som barn.

Dock drömmer de flesta barn om en egen hund, kanin, kattunge eller häst. Så jag förstår ju faktiskt lite om alla inte vill ge sina barn dessa djur. Många växer upp och skaffar nya intressen, medan andra inte gör. Som typ jag. Men det visste dom ju inte då.

Däremot gjorde dom fel tycker jag då min bästa vän som jag haft i två år såldes i billig peng. Hon var billig i drift (islandshäst) hade plats och allt. Jag var där flera gånger om dagen i 2 år. Helt tokig i djur. Jag grinar än idag 5-6 år sedan hon såldes. 3 månader grinade jag efter hästen och dom VISSTE vad hon betydde för mig. Så sådana gånger så fy skäms på föräldrarna. För jag kommer aldrig få en bättre häst igen..

 

[tassel]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Sådant är så tråkigt du kunde ju kanske betalat tillbaka dina föräldrar senare om ni nu hade kunnat köpa den:/.

Om jag ens skaffar barn i framtiden är jag fast besluten om att ge dem en chans, vilket min mamma aldrig gav mig, därav menar jag inte att man ska köpa allt barnen vill ha, det bäddar för problem, men alla ha rätt att få visa vad de kan. Intressen är ju också till för att utvecklas, inte minst barns, förstår inte varför man ens skaffar barn om man bara tänker klanka ner på och ignorera dens intressen. För min del så använder min mamma bl.a argumentet att arbetskompisarnas barn tröttnade så fort på sin hund och sen fick föräldern ta hand om den. Så typiskt, man kan väl få en chans åtminstonde speciellt som jag hjälper till med tusen saker hemma, varken röker dricker eller tar droger, är inte nere på stan på kvällarna och festar, skaffar inte nya killar varje vecka etc etc.

Förstår att långt ifrån alla föräldrar har råd att ge sitt barn hund och häst eller vad det nu kan vara. Men då kan man förklara det för barnet och istället uppmuntra denne till att börja hjälpa till med andras hundar/hästar eller vad det nu kan vara.

 

[Tibra]

Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna

Jo men precis. Jag är faktiskt lite besviken på att mina föräldrar inte gav mig mer chanser i mitt intresse.

Ändå säger mamma stup i ett hur duktig jag är på hund och häst. Och jaaa??

Skönt att bo själv och bestäma själv. Helt underbart.

Ja menar min mamma vet inte ens vad min häst heter. Jag tror inte hon har sett honom någon gång.. kanske en gång på avstånd.

Har haft honom i över 2 år.

Så sådant intresse har hon.