Mörker - bra eller dåligt? (utbruten från Ni som bor långt ute på landet, vad jobbar ni med?)

[Lingon]

Lugnt, de vågar sig inte ut i den riktiga skogen..

Jag fick en påminnelse igår att jag är en riktig stadsmänniska. Jag åkte ut till stallet efter att det blivit mörkt för första gången den här hösten. Nytt stall som ligger längre bort från större vägar och belysning än förra stallet. Det var becksvart! Även de sista kilometrarna dit var becksvarta!! Jag är INTE van vid det! Här i stan är det ju aldrig riktigt mörkt. Det var nästan lite obehagligt. Och komiskt att jag är så van vid belysningen i stan att riktigt mörker blir lite läskigt.

 

[Voeux]

Jag har funderat mycket på arbete och pendling på sistone. Sedan är jag som @Lingon och tycker att det är provocerande mörkt ute på landet. När jag åkte upp till stugan en sen kväll för två veckor sedan så blev jag nästintill upprörd över hur svart det var och sa till sambon att "Påminn mig om det här nästa gång jag blir landsbygdsromantiker och får för oss att vi ska flytta långt ut!" Så nej, vi stadsbor flyttar nog sällan ut på landet så ni slipper oss Däremot kan det ju, om distansmöjligheterna på många arbetsplatser fortsätter, bli en förflyttning där stadsbor flyttar ut till förorterna och och förortsborna ut på landet.

Själv skulle jag kunna tänka mig Vaxholm eller Värmdö. Men det är långt in till stan och jag är inte intresserad av att sitta fast på dåliga vägar i bil 1 h enkel resa. Jag skulle absolut kunna arbeta inom kommunens gränser, men har dålig koll på vilka företag som finns där.

 

[Lycan]

Jag har funderat mycket på arbete och pendling på sistone. Sedan är jag som @Lingon och tycker att det är provocerande mörkt ute på landet. När jag åkte upp till stugan en sen kväll för två veckor sedan så blev jag nästintill upprörd över hur svart det var och sa till sambon att "Påminn mig om det här nästa gång jag blir landsbygdsromantiker och får för oss att vi ska flytta långt ut!" Så nej, vi stadsbor flyttar nog sällan ut på landet så ni slipper oss Däremot kan det ju, om distansmöjligheterna på många arbetsplatser fortsätter, bli en förflyttning där stadsbor flyttar ut till förorterna och och förortsborna ut på landet.

Själv skulle jag kunna tänka mig Vaxholm eller Värmdö. Men det är långt in till stan och jag är inte intresserad av att sitta fast på dåliga vägar i bil 1 h enkel resa. Jag skulle absolut kunna arbeta inom kommunens gränser, men har dålig koll på vilka företag som finns där.

Tydligen är det för dyrt att låta oss utanför städerna få ha lite gatubelysning tänd när det är mörkt och om det kostas på att tända lamporna så är det bara var 3e lampa som får lysa. Det är väl en av nackdelarna. Men det är när det är riktigt mörkt som man kan se stjärnorna.. om vädret tillåter vill säga.

 

[Voeux]

Tydligen är det för dyrt att låta oss utanför städerna få ha lite gatubelysning tänd när det är mörkt och om det kostas på att tända lamporna så är det bara var 3e lampa som får lysa. Det är väl en av nackdelarna. Men det är när det är riktigt mörkt som man kan se stjärnorna.. om vädret tillåter vill säga.

Ja, det är oerhört vackert!

Det är ju verkligen en vanesak också. Jag har alltid bott med gatubelysning, vilket gör att jag är van vid att kunna ta en promenad med hunden, ta en löprunda eller gå och handla mat utan att behöva pannlampa och reflexväst. När jag är i stugan känner jag mig instängd efter att mörkret lagt sig. Det känns som att det bara är en vägg av svart när man öppnar dörren och jag ser inte ens handen framför mig. Så kvällarna känns ofta långa om vintrarna när jag är där uppe många dagar i rad. Hade jag däremot bott där uppe så hade jag nog varit van vid ficklampor, pannlampor, reflexer och mörkret och inte tyckt att det är ett hinder för att röra mig utomhus om kvällarna. Sen att både jag, hunden och sambon är mörkrädda gör ju inte saken bättre Vi låg och kollade på The Haunting of Bly Manor igår kväll och konstaterade att vi kommer bli världens sämsta föräldrar. "Mamma, vill du kolla i min garderob så det inte är nåt monster där?" HELL NO. Men sov så gott!

 

[Snubbelfot]

Jag hör till dem som tycker att det inte är tillräckligt mörkt på landet. Gårdslampor, fasadbelysningar, garagebelysningar... där jag bor är det kanske i genomsnitt 200 meter mellan husen, och i stort sett alla har någon form av kvälls-/nattbelysning som sabbar mörkerseendet totalt.
När man går en kvällsrunda med hunden så räcker det med en stark entrélampa på ett grannhus för att man verkligen inte skall se ett dugg, jämfört med om lamporna varit släckta.

 

[sjoberga]

Jag har funderat mycket på arbete och pendling på sistone. Sedan är jag som @Lingon och tycker att det är provocerande mörkt ute på landet. När jag åkte upp till stugan en sen kväll för två veckor sedan så blev jag nästintill upprörd över hur svart det var och sa till sambon att "Påminn mig om det här nästa gång jag blir landsbygdsromantiker och får för oss att vi ska flytta långt ut!" Så nej, vi stadsbor flyttar nog sällan ut på landet så ni slipper oss Däremot kan det ju, om distansmöjligheterna på många arbetsplatser fortsätter, bli en förflyttning där stadsbor flyttar ut till förorterna och och förortsborna ut på landet.

Själv skulle jag kunna tänka mig Vaxholm eller Värmdö. Men det är långt in till stan och jag är inte intresserad av att sitta fast på dåliga vägar i bil 1 h enkel resa. Jag skulle absolut kunna arbeta inom kommunens gränser, men har dålig koll på vilka företag som finns där.

Mörkret är en av de absolut största fördelarna! Att jobba i enbart månljus en stjärnklar natt, eller bara få ta en promenad i kompakt mörker och lagom kyla - det är en lisa för själen. Att få lämna allt ljus bakom sig, köra genom skogen och stanna vid slutet av vägsystemet, långt från allt ljus och alla andra människor - hemma.
Jag får ibland nästan panik i städer, där ljusföroreningarna är stora dygnet runt.

(Det kanske är bra att vi valt att bo där vi gör. )

 

[sjoberga]

Jag hör till dem som tycker att det inte är tillräckligt mörkt på landet. Gårdslampor, fasadbelysningar, garagebelysningar... där jag bor är det kanske i genomsnitt 200 meter mellan husen, och i stort sett alla har någon form av kvälls-/nattbelysning som sabbar mörkerseendet totalt.
När man går en kvällsrunda med hunden så räcker det med en stark entrélampa på ett grannhus för att man verkligen inte skall se ett dugg, jämfört med om lamporna varit släckta.

Det där är nog en viktig parameter. Jag ser också hyfsat i kompakt mörker, om man bara tar en minut och låter ögonen vänja sig och det faktiskt inte finns ljuspunkter som sabbar. Har dock turen att ha kunnat valt att bo helt utan grannar så det finns ingen annans belysning på flera kilometers håll.

 

[escodobe]

Jag hör till dem som tycker att det inte är tillräckligt mörkt på landet. Gårdslampor, fasadbelysningar, garagebelysningar... där jag bor är det kanske i genomsnitt 200 meter mellan husen, och i stort sett alla har någon form av kvälls-/nattbelysning som sabbar mörkerseendet totalt.
När man går en kvällsrunda med hunden så räcker det med en stark entrélampa på ett grannhus för att man verkligen inte skall se ett dugg, jämfört med om lamporna varit släckta.

Ja, det var min tanke med!

 

[Hazel]

Jag bor inte speciellt långt ut på landet, men har inte många grannar. Förra året började kommunen sätta upp gatlampor på vägen som går går "nedanför" min väg och jag fick faktiskt lite ångest över tanken på att dom skulle sätta upp lampor här med, att det faktiskt blir riktigt mörkt här ute tycker jag är en av de stora fördelarna. Jag tänker ganska regelbundet "vafan är det för lampa som är tänd där borta?" bara för att sen inse att det är fullmåne

 

[Nahar]

Jag hör till dem som tycker att det inte är tillräckligt mörkt på landet. Gårdslampor, fasadbelysningar, garagebelysningar... där jag bor är det kanske i genomsnitt 200 meter mellan husen, och i stort sett alla har någon form av kvälls-/nattbelysning som sabbar mörkerseendet totalt.
När man går en kvällsrunda med hunden så räcker det med en stark entrélampa på ett grannhus för att man verkligen inte skall se ett dugg, jämfört med om lamporna varit släckta.

Jag har galna grannar som satt värsta strålkastarna framför huset hela vägen till soptunnorna som visst ska vara tända alltid. Ska sätta upp en vägg täta träd så jag slipper...

 

[Sezziyanen]

Abropå detta med mörker så tycker jag man vänjer sig också. Jag blev lite konstant itutad sen barnsben att mörker inte är farligt, men har alltid kännt en viss grad av "spänning" om jag är ute i beckmörker. Som nån sa så vänjer sig ju ögonen hyffsat efter en stund om man bara låter dem, men även att vara ute med pannlampa i skogen är ju en viss tjusning Jag känner mig mer "utsatt" om jag går runt i mörker med ficklampa/pannlampa än utan, eftersom jag är som en jäkla ljuskägla då. Detta är alltså bara en känsla, tror inte att jag kommer bli attackerad direkt pga det :P

Att vara ute i mörker i städer har ju trots allt en högre grad av risk än att göra detsamma i skogen/på landet.

 

[Nahar]

Abropå detta med mörker så tycker jag man vänjer sig också. Jag blev lite konstant itutad sen barnsben att mörker inte är farligt, men har alltid kännt en viss grad av "spänning" om jag är ute i beckmörker. Som nån sa så vänjer sig ju ögonen hyffsat efter en stund om man bara låter dem, men även att vara ute med pannlampa i skogen är ju en viss tjusning Jag känner mig mer "utsatt" om jag går runt i mörker med ficklampa/pannlampa än utan, eftersom jag är som en jäkla ljuskägla då. Detta är alltså bara en känsla, tror inte att jag kommer bli attackerad direkt pga det :P

Att vara ute i mörker i städer har ju trots allt en högre grad av risk än att göra detsamma i skogen/på landet.

Beror väl i och för sig på lite hur mycket skogsvett en har. Finns många som försöker sig på det där med att gå ut i skog och mark som inte borde göra det. Går väl oftast bra till slut ändå, men inte alltid.

Men, jag håller med dig egentligen. Mycket större risk att något obehagligt/farligt händer i stan. I skogen blir det ju mest de som är en fara för sig själva som råkar illa ut.

 

[Sezziyanen]

Beror väl i och för sig på lite hur mycket skogsvett en har. Finns många som försöker sig på det där med att gå ut i skog och mark som inte borde göra det. Går väl oftast bra till slut ändå, men inte alltid.

Men, jag håller med dig egentligen. Mycket större risk att något obehagligt/farligt händer i stan. I skogen blir det ju mest de som är en fara för sig själva som råkar illa ut.

Ja jo, snubbla och göra illa sig eller dyl är förstås en risk. Även om man går såpass att man kan gå vilse, absolut.

Men vore nyfiken på att få reda på vad folk ser som de största riskerna är med att tex gå genom en skog på natten! Tror alltför ofta det kunde vara nån slags lite irrationell rädsla för djur eller dyl.

 

[Voeux]

Ja jo, snubbla och göra illa sig eller dyl är förstås en risk. Även om man går såpass att man kan gå vilse, absolut.

Men vore nyfiken på att få reda på vad folk ser som de största riskerna är med att tex gå genom en skog på natten! Tror alltför ofta det kunde vara nån slags lite irrationell rädsla för djur eller dyl.

Jag tror absolut att rädslan är irrationell. Men sen är ju de allra flesta rädslor just det, irrationella alltså. Det är sällan någon räds att åka bil trots riskerna men spindlar, mörker och flygplan gör många rädda.

För en tid sedan var jag aldrig rädd uppe i stugan. Det är långt ut på landet, i ett sommarstugeområde och är man där på vintern så är man ensam. Få hus var vinterbonade då. Det var just bara väldigt mörkt, och ensligt, men åtminstone ensamt. Jag fick ofta frågan om jag inte var rädd när jag var där uppe ensam men jag svarade precis som du skrev nu, att det är betydligt farligare för mig hemma i stan om nätterna. Frågan fick mig till och med att skratta ofta. Det är liksom ingen där uppe, skulle nån ha stått bakom ett träd och väntat på att nån äntligen kommer upp?

Nu har närmsta staden växt utåt och även om stugan fortfarande ligger ensligt så har området börjat drabbas av allt från småbus till inbrott. Jag har också fått vetskapen om att det bor en man några hus bort som är minst sagt speciellt på ett väldigt obehagligt sätt. Jag tror det, i kombination med att jag inte känner mig lika ung och odödlig längre, gör att jag har blivit mörkrädd. Inte utomhus nödvändigtvis utan mest inomhus. Tanken på att någon skulle kunna röra sig på tomten utan att jag vet om det. Att jag är på markplan och därmed sårbar, att det är insyn osv. Jag tycker att jag vänjer mig ju kortare mellanrum det är mellan mina besök där uppe. Men det besvärar mig lite att jag blivit så spänd senaste åren.

Nu hamnade vi ju långt från trådämnet. Mod får gärna bryta ut den här diskussionen om just mörker då det intresserar mig och jag pratar gärna vidare om det

 

[Nahar]

Ja jo, snubbla och göra illa sig eller dyl är förstås en risk. Även om man går såpass att man kan gå vilse, absolut.

Men vore nyfiken på att få reda på vad folk ser som de största riskerna är med att tex gå genom en skog på natten! Tror alltför ofta det kunde vara nån slags lite irrationell rädsla för djur eller dyl.

Min största rädsla (även om det är långt ifrån att jag faktiskt går och är rädd för det) är att någon idiot som inte borde få jaga gör det ändå, skjuter mig, och ursäktar med att jag såg visst det ut som ett vildsvin

 

[lingonben]

Jag tror absolut att rädslan är irrationell. Men sen är ju de allra flesta rädslor just det, irrationella alltså. Det är sällan någon räds att åka bil trots riskerna men spindlar, mörker och flygplan gör många rädda.

För en tid sedan var jag aldrig rädd uppe i stugan. Det är långt ut på landet, i ett sommarstugeområde och är man där på vintern så är man ensam. Få hus var vinterbonade då. Det var just bara väldigt mörkt, och ensligt, men åtminstone ensamt. Jag fick ofta frågan om jag inte var rädd när jag var där uppe ensam men jag svarade precis som du skrev nu, att det är betydligt farligare för mig hemma i stan om nätterna. Frågan fick mig till och med att skratta ofta. Det är liksom ingen där uppe, skulle nån ha stått bakom ett träd och väntat på att nån äntligen kommer upp?

Nu har närmsta staden växt utåt och även om stugan fortfarande ligger ensligt så har området börjat drabbas av allt från småbus till inbrott. Jag har också fått vetskapen om att det bor en man några hus bort som är minst sagt speciellt på ett väldigt obehagligt sätt. Jag tror det, i kombination med att jag inte känner mig lika ung och odödlig längre, gör att jag har blivit mörkrädd. Inte utomhus nödvändigtvis utan mest inomhus. Tanken på att någon skulle kunna röra sig på tomten utan att jag vet om det. Att jag är på markplan och därmed sårbar, att det är insyn osv. Jag tycker att jag vänjer mig ju kortare mellanrum det är mellan mina besök där uppe. Men det besvärar mig lite att jag blivit så spänd senaste åren.

Nu hamnade vi ju långt från trådämnet. Mod får gärna bryta ut den här diskussionen om just mörker då det intresserar mig och jag pratar gärna vidare om det

Jag är sjukt mörkrädd och det har blivit värre med åren tyvärr. Jag vet ju att det är fullkomligt irrationellt, men näver bäver att jag skulle ge mig upp i skogen mittemot på natten. För då skulle monstren/varulvarna komma och slita mig i bitar typ Då känner jag mig tryggare inne i stan mitt i natten, även om risken att råka ut för något dumt är mycket större där. Jag inbillar mig att jag kan se och undvika faran på ett helt annat sätt där. Lustigt nog är jag helt avslappnad om jag är ute och rider i mörkret (haha, hästen hör monstren så vi kan fly i tid!) eller om jag är ute med avkommorna. Samma skog som jag vägrar gå upp i ensam i mörkret kunde jag lätt knalla upp till med en sjuåring och ta ett pokestop. Dessutom lugnt förklara att det inte är ett dugg farligt med mörkret, och faktiskt mena det.

Jag tycker inte helt om att bo på bottenvåningen heller, utan fäller ner persiennerna. För annars står de där ute och spanar på mig, monstren, sådetså!

 

[sjoberga]

Program på P1 (Klotet) om de stora problem ljusföroreningarna orsakar.

 

[escodobe]

Jag tycket om mörker!

 

[bettysmatte]

Jag är mörkrädd, men tycker ändå om mörkret som vi har omkring oss här ute..... Vi har ett par hundra meter till närmsta granne. Inga gatljus någnstans i närheten. För att hitta dem får man åka några kilometer.

Som några redan har nämnt så är det otroligt vackert en stjärnklar kväll. Har ofta tänkt att jag skulle kunna ligga i en bekväm stol, insvept i tjocka filtar och bara njuta en LÅNG stund. Alla ljusdekoratiner man hänger upp blir också så fina när allt annat är mörkt.

 

[Mia_R]

Jag vill inte gå i det mörker som är nu utan ficklampa, men mörkret i sig skrämmer mig inte. Risken att jag springer på en älg eller en björn är försvinnande lite, men nu när det är så mulet att varken måne eller stjärnor syns + det är blött överallt så ljuset helt drunknar gillar jag inte för det är för lätt att ramla.
Det är många gånger jag suttit eller legat ute på tomten och njutit av natthimlen eller ridit i mörker och tyckt det är underbart. Jag vet inte hur många mil jag joggat tidigare när jag sprang hem från jobbet på nätterna efter landsväg året runt. Att vara ute och gå en snöig vinternatt med bara rymden och hundarna som sällskap är ovärderligt.

En gång när jag fjällvandrade ensammen i slutet på säsongen fick jag frågan av några jag mötte om jag inte var rädd att gå själv i fjällen och övernatta i tält. På fjället finns det inget att vara rädd för, då har jag utsatt mig för betydligt större risker när jag vinglat hem i pumps i centrala Sthlm efter stängningsdags.