Bukefalos 28 år!

När föräldrarna tycker olika om aktiviteter

Jag har ingen erfarenhet av motorsport men gillar skoter!
Mitt intryck av hästar kontra motorfordon är att hästar och ridning är riskfyllt i början- mer än motorfordon. Just eftersom hästen är en levande varelse och agerar självständigt. Det gör att man fort hamnar i situationer man inte klarar av.
Motorfordon känns väldigt farligt när man lärt sig mer eftersom man liksom utmanar ödet med hög fart och svår terräng och inte får någon hjälp av maskinen.... Hästen i sig kan ju faktiskt hjälpa ryttaren eller stjälpa... Maskiner följer bara tyngdkraften på nåt vis.
Bara en egen liten analys av två rätt farliga men roliga fritidsintressen:-)
Jag har ju hållit på med båda delarna. Började med hästar när jag var 6 och fick min första egna häst när jag var 10. Hade hästen hemma på gården med föräldrar helt utan hästintresse. Jag har än i dag aldrig varit med om en ridolycka där någon behövt söka läkarvård. Eller jo nu ljög ja lite, jag ryckte en axel ur led i fjol när en unghingst blev rädd på väg från sommarbete och kastade sig men då gick jag ju bredvid :angel:
Sandlådan blev jag dock av med som 6åring då brorsans bästa kompis tappade kontrollen över en cross, lätt hänt när man hel oerfaren råkar vrida fullt på handtaget :angel: motor fordon har en förmåga att skena dom med av en eller annan anledning (föraren gasar fullt pga att de exempelvis tapparbalasen, gasen hänger sig eller bromsar sluta fungera)

Tänker jag tillbaka så har jag förlorat en del av hälen med en fyrhjuling. Fått kraftiga brännskador på benet av en cross och kraschat ordentligt i diket när jag i ett svagt ögonblick skulle lära mig att köra MC. Sedan har vi de där förrädiska hund och skidsporten som man envisas att hålla på med :nailbiting:

Så ja skulle nog inte klassa det ena direkt som mindre riskfyllt än något annat men nog känns en trygg häst bra mycket säkrare för min del :o (min sambo är säkert av en helt annan åsikt.

Farligast för barn måste ju all typ av vattenlek vara -känns troligare att drunkna än att slå ihjäl sig på en knatteridning. Att bryta en arm eller så lär dock vara vanligare på ridlektionen men det dör man ju inte av :idea::angel:
 
Oavsett vad barnen gör kan man som förälder alltid ställa för höga och stora krav på sitt barn, tyvärr och det är bra att vara medveten om det, jag kan ju se att min äldsta skulle kunna bli ännu bättre om hon la ner lite mer träning på sin sport, men jag håller tyst eftersom jag inte vill ställa för stora krav på henne, och jag säger ifrån när andra tycker en massa även om de gör det för att de vill hjälpa till. Vill hon själv däremot träna mer, ja då ställer jag självklart upp.
Jag har sett hemska föräldrar i nästan alla sporter som jag har kommit i kontakt med och barn som aldrig mer vill se åt en sport pga sina föräldrar.
Måste bara säga att jag tycker detta är så fint! Kudos till dig!
 
Tja, är man barn rum en som är psykiskt sjuk så får man fler bekymmer än vanliga personer. Är tyvärr så.
Men vi får se, nyligen var han mer sugen på att ha kor än att rida. Vi får se om han fortfarande vill nästa vecka.

Kl
Just den här frågan tror jag faktiskt inte skulle fått samma svar på ett annat forum, vilket jag tycker är intressant!
Vi som är här har någon form av hästintresse vilket märks bland svaren :D

Fast frågan är ju egentligen bortsett från att det just handlar om hästar. För mig hade det lika gärna kunnat handla om simning, hockey eller vad-fan-som-helst

Är det verkligen okej att ena föräldern är den som ska övertrumfa vad barnet vill prova? När ungen är FYRA år. Och att argumenten är ...minst sagt underliga

(för övrigt undrar jag fortfarande vad du menar med att "ett sånt förhållande vill jag inte ha" som du svarade mig tidigt i tråden)
 
Just nu går han på simning och vi har inte tid just nu för något annat tur nog.
@Is en cross har han redan, lite stor ännu bara :D skulle dock hellre se ar han höll på med folkrace.

Haha ja folkrace är en bra, stabil sport. :D Bilarna har iaf fyra hjul (liten tipprisk), en båge och på banan står ett gäng funktionärer och sjukvårdare bredd att hjälpa till om olyckan är framme.

Varför är det så lite sjukvårdare närvarande vid mindre ridtävlingar (fälttävlan kanske undantaget?)

Minsta lilla bilevenemang har ju sjukvårdare alt ambulans på plats tycker ja.
 
Fast frågan är ju egentligen bortsett från att det just handlar om hästar. För mig hade det lika gärna kunnat handla om simning, hockey eller vad-fan-som-helst

Är det verkligen okej att ena föräldern är den som ska övertrumfa vad barnet vill prova? När ungen är FYRA år. Och att argumenten är ...minst sagt underliga

(för övrigt undrar jag fortfarande vad du menar med att "ett sånt förhållande vill jag inte ha" som du svarade mig tidigt i tråden)
Ett där jag kör över min partner, det har jag sett och jag tycker inte det är vackert oberoende vad det handlar om.
 
Haha ja folkrace är en bra, stabil sport. :D Bilarna har iaf fyra hjul (liten tipprisk), en båge och på banan står ett gäng funktionärer och sjukvårdare bredd att hjälpa till om olyckan är framme.

Varför är det så lite sjukvårdare närvarande vid mindre ridtävlingar (fälttävlan kanske undantaget?)

Minsta lilla bilevenemang har ju sjukvårdare alt ambulans på plats tycker ja.
Aldrig sett dem på mindre fälttävlan. Väldigt bra reflektion
 
Haha ja folkrace är en bra, stabil sport. :D Bilarna har iaf fyra hjul (liten tipprisk), en båge och på banan står ett gäng funktionärer och sjukvårdare bredd att hjälpa till om olyckan är framme.

Varför är det så lite sjukvårdare närvarande vid mindre ridtävlingar (fälttävlan kanske undantaget?)

Minsta lilla bilevenemang har ju sjukvårdare alt ambulans på plats tycker ja.
Man måste alltid ha en sjukvårdskunnig person på tävlingsplatsen under hela tävlingen så det finns alltid.
 
Tja, är man barn rum en som är psykiskt sjuk så får man fler bekymmer än vanliga personer. Är tyvärr så.
Men vi får se, nyligen var han mer sugen på att ha kor än att rida. Vi får se om han fortfarande vill nästa vecka.

Kl
Just den här frågan tror jag faktiskt inte skulle fått samma svar på ett annat forum, vilket jag tycker är intressant!
Vi som är här har någon form av hästintresse vilket märks bland svaren :D

Du tror vad?

För mig handlar frågan, som du sedan också pekar på, om att fyraråringars intresse kan vara ganska flyktigt och att det därför framstår som rätt underligt att oroa sig för elitsatsningen bara för att en fyraåring nämner ridning.

I övrigt är det du skriver om förhållanden och hur man gör när föräldrar tycker olika om barns hobbies, för mig rätt underligt. Om mitt barn vill rida, hade det varit självklart att jag hade ordnat med det eftersom jag förstår mig på det. Vill barnet något som den andra föräldern kan, blir det väl hen som ordnar med det. Vill barnet något vi båda är obekanta med, ordnar vi efter förmåga.

Att du känner att du kör över din partner om du låter barnet rida och att din partner känner sig överkörd av en sådan sak, är smått obegripligt för mig. Hur lättöverkörd respektive hur rädd för att köra över någon, står man ut med att vara?
 
Ett där jag kör över min partner, det har jag sett och jag tycker inte det är vackert oberoende vad det handlar om.

Men att köra över barnets vilja, som faktiskt är den personen det handlar om, är okej? Jag kan verkligen inte förstå ett sådant tänk. Föräldrar ska se till sitt barns bästa i alla lägen oavsett vad den andre föräldern tycker, tror, vill eller gör. Vem ska stå upp för barnet om inte iallafall den ena föräldern gör det?
 
Men att köra över barnets vilja, som faktiskt är den personen det handlar om, är okej? Jag kan verkligen inte förstå ett sådant tänk. Föräldrar ska se till sitt barns bästa i alla lägen oavsett vad den andre föräldern tycker, tror, vill eller gör. Vem ska stå upp för barnet om inte iallafall den ena föräldern gör det?
Men om man ska se det så kör jag över hans vilja när han inte får kor, grisar eller höns. Eller nu när vi ska iväg och kolla hans blodstatus. Osv.
Ridning är inte någon mänsklig rättighet och om han vill börja till hösten kan vi kolla lite mer på det.
Eller om det är innebandy som han vill göra då, eller simning igen.
Men som sagt, för hans egen skull är det lov utan hästar lättare
 
Du tror vad?

För mig handlar frågan, som du sedan också pekar på, om att fyraråringars intresse kan vara ganska flyktigt och att det därför framstår som rätt underligt att oroa sig för elitsatsningen bara för att en fyraåring nämner ridning.

I övrigt är det du skriver om förhållanden och hur man gör när föräldrar tycker olika om barns hobbies, för mig rätt underligt. Om mitt barn vill rida, hade det varit självklart att jag hade ordnat med det eftersom jag förstår mig på det. Vill barnet något som den andra föräldern kan, blir det väl hen som ordnar med det. Vill barnet något vi båda är obekanta med, ordnar vi efter förmåga.

Att du känner att du kör över din partner om du låter barnet rida och att din partner känner sig överkörd av en sådan sak, är smått obegripligt för mig. Hur lättöverkörd respektive hur rädd för att köra över någon, står man ut med att vara?
Jag tror jag känner till mitt förhållande bra och de som känner mig vet att min sambo inte kör över mig eller tvärtom. Vi har ömsesidig respekt.
Som jag nämnde i mitt inlägg har vi tyvärr att göra med psykisk sjukdom i detta fallet och då blir det sällan logiskt.
Men om det är hans hetaste önskan efter simningen så får vi behandla den frågan, ett 10-kort som blåbäret nämner låter lämpligt
 
Angående farliga idrotter så drar ju förstås de som har dödsfall ögonen till sig. Själv har jag dock noterat ett skrämmande mönster. Så fort jag träffar en person med dåliga knän, alltifrån "kan inte jogga, bara promenera" till "måste gå med käpp" och det är idrottsrelaterat så frågar jag "fotboll?". Svaret har varit jakande alla gånger. Alla. Och det är inte ett fåtal personer det gäller.

Det är lätt att bara se det värsta som kan hända och glömma bort mindre allvarliga men kanske vanligare scenarion.
 
Angående farliga idrotter så drar ju förstås de som har dödsfall ögonen till sig. Själv har jag dock noterat ett skrämmande mönster. Så fort jag träffar en person med dåliga knän, alltifrån "kan inte jogga, bara promenera" till "måste gå med käpp" och det är idrottsrelaterat så frågar jag "fotboll?". Svaret har varit jakande alla gånger. Alla. Och det är inte ett fåtal personer det gäller.

Det är lätt att bara se det värsta som kan hända och glömma bort mindre allvarliga men kanske vanligare scenarion.
Eller gång, av alla grejer man kan hålla på med verkar det väldigt brutalt för kroppen.

Min knäskada kommer dock från hästarna, hålla emot när en häst stegrar upprepade gånger är tydligen dåligt.
 
Men om man ska se det så kör jag över hans vilja när han inte får kor, grisar eller höns. Eller nu när vi ska iväg och kolla hans blodstatus. Osv.
Ridning är inte någon mänsklig rättighet och om han vill börja till hösten kan vi kolla lite mer på det.
Eller om det är innebandy som han vill göra då, eller simning igen.
Men som sagt, för hans egen skull är det lov utan hästar lättare

Nej ridning är ingen mänsklig rättighet men att bli lyssnad på och bli respekterad även som barn är det. Du ser alltså ingen skillnad mellan att barnet för dess egen skull måste ta ett blodprov och att hen förnekas göra det hen vill på sin fritid? För mig är det en enorm skillnad. Vissa saker måste man göra oavsett om man vill eller inte för vinsten i långa loppet men att förneka barnets vilja i fråga om fritidssysselsättning hör inte dit. Vissa saker är inte heller praktiskt och/eller ekonomiskt genomförbara att barnet kan göra men för mig är det stor skillnad att inte kunna utföra sitt intresse av de orsakerna eller att inte kunna utföra dem för att föräldern anser att hens vilja står över barnets vilja.

Om det nu är så att en person gör att ert barn inte kan ägna sig åt det hen vill så gör klart för den personen att hen inte får lägga sig i och bryt kontakten med henom om hen lägger sig i barnets intresse på ett ohälsosamt sätt ändå. Barnet är väl ändå viktigast och går först!

Vad gäller skador så finns det människor som skadar sig på de mest märkliga sätt utan att utsätta sig för någon fara eller risker alls och det finns de som sysslar med extremsporter som aldrig skadar sig. Det viktiga är att lära barnet vad hen behöver kunna vad gäller säkerhet oavsett vad hen vill syssla med på sin fritid och innan barnet klarar det ansvaret så får man som förälder göra sitt bästa för att förhindra att olyckor sker. Man fixar bra skor och skydd till barnet som spelar fotboll och man skaffar en trygg stabil häst till barnet som rider. Man lär barnet det hen behöver kunna för att utöva sin hobby på ett så tryggt sätt som möjligt och man lämnar inte barnet i situationer där hen riskerar att utsättas för onödiga risker.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
2
Svar
22
· Visningar
3 779
Kropp & Själ Jag är 30 år gammal, jag har så långt jag kan minnas haft en depressiv läggning. För ungefär ett halvt liv sedan hade jag min första...
3 4 5
Svar
85
· Visningar
7 727
Senast: krambanan
·
Övr. Barn Nu har idoten gått över gränsen igen,fast denna gången mer än vanligt. Varit en vända till med familjerätten fast denna gången i...
2
Svar
27
· Visningar
2 867

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp