När gå från låg form till högre form?

W

wennstrom

Min lilla pålle verkar trivas med långa tyglar nu och tar gärna tillbaka dem om jag försöker korta upp dem aldrig så lite. Det går bara att korta upp dem när han själv går med huvudet högt, tex när han ser något "läskigt" på avstånd.
Nu känns det lite som att vi har fastnat i det här med låg form. När ska man egentligen börja höja formen och hur gör man då? Är det dags för oss nu och hur övertalar jag honom isåfall att acceptera det? I nuläget tar han tillbaka tyglarna fast jag bara kortar upp 1 dm (från hellånga) :confused: :confused:
 
Du får inte höja formen genom att korta upp honom. Han kommer själv att bli högre ju längre in bakbenen kommer och ju mer han bär. En häst i hög samling har lika lång eller längre överlinje än en häst i låg form.
Kortar du tyglarna kommer han att korta sin överlinje istället och då är du tillbaka där du böjade.
Så ha tålamod, det tar TID att bygga upp en häst. Räkna år istället för månader.
 
Det låter som att du fått in ett felaktigt sökbeteende. Att gå lång och låg innebär nte att han ska gå konstant där nere, då är de oftast bara låsta, när du samlar eller driver in ett bakben eller petar in det så ska han ändra sin överlinje allteftersom, stor samling högre form, mindre samling, lägre form. De får aldrig fastna i ett läge. Hur har du lärt honom att söka sig neråt?
 
Korta inte mer än han "tål". Om du får beteendet att knäppa av i nacken och bita fast i tygeln får du problem. Försök att bibehålla en lugn och mjuk kontakt med munnen - känn tungan! - och jobba mjukt med sidförflyttning. Något steg i taget och sen framåt med eftergift. Det går bra att göra genom att öka och minska volten, men också genom att flytta på vägar och stigar.mvh/T_B :)
 
undrar också vad du menar med långa tyglar, innebär det att hästen går i "fri form" i och du inte har kontakt med bettet alls ? Hästen kan ju gå på låga tyglar utan att de för den sakens skull länger sej (länger överlinjen),den kan ju sänka ryggen och köra upp huvudet ändå :(. Vad jag fösår så r det inte tygellängden i sej som är intresatn utan att tygeln blir längre när hästen själv länger sin överlinje och blir lösgjord i nacken. Men tygeln kan ju också bli längre om hästen böjer halsen på fel sätt och sänker ryggen.
 
Jag har ridit honom på långa tyglar i några månader nu, ofta på enhandsgrepp. Han är en fd travare som behöver lära sig att varva ner och hålla huvudet lågt. Jag fick rådet här på Buke att lära honom framåt/neråt först innan jag börjar arbeta med att få honom i "rätt" form.
Nu går han lugnt i skritt på lång tygel. Lägger jag på skänklarna eller darrar på tyglarna lite så sänker han sig djupt, men annars går han som vanligt på lång tygel med halsen sträckt och mulen framåt.
Nu försöker jag plocka upp honom lite, men han tar tillbaka tyglarna. Ska prova med side-pull, har jag tänkt. Det kanske blir bättre då.
 
Vet inte om jag missförstår eller bara märker ord :o men det är att sätta hästen man vill, inte plocka upp den. Tänk sänkning bak i stället för resning fram. När bakdelen sänker sig och tar mer vikt kommer automatiskt framdelen höjas lite. Tänk dig en våg!

Det är jättelätt och sitta å försöka få upp hästen med tygeln, :angel: men man ska försöka rida bakifrån och fram hela tiden.
 
Det kan lätt bli fel om man lär dem att gå med huvudet lågt utan att begära något i baken oxå. De kan då bli framtunga på "westernvis" där frammen är lägre än baken.
Det bästa är att först stärka upp baken och ur det länga dem. Då har de styrka baktill att bära sig i den låga formen.
Sidepull låter inte troligt att det kan hjälpa, pula igång rumpan istället ;)
 
Har jag fattat dig rätt när du enbart ridit raktfram/svängt på helt hängande tygel? I skritt?

Kul iaf att han har blivit lugnare! Kommer i håg ngn diskusion sen tidigare..

Iaf, om detta är det enda du gjort så måste du ju lära honom att gå med kontakt (dvs sträckt tygel) så han blir van vid att känna din hand utan att börja stressa/spänna sig eller vad han nu gör. Det handlar alltså inte om att resa upp honom lr få en bra form, du måste vänja honom vid din inverkan i munnen (eller sidepull om du nu ska testa d) precis som man vänjer unghästar vid bett/spö/skänkel mm.

Kanske är ide att kolla upp munnen om du inte gjort d, kan ju vara obehagligt pga fel i den nu när du vill börja påverka honom.

När du väl fått honom att acceptera en lätt kontakt så kan du börja be om framåt-nedåt sökningen igen men han ska inte dyka ned/rulla ihop sig. Börja böja honom mjukt och fint och få mer och mer arbete bakifrån och bättre överlinje iom det. Innan detta jobbet är gjort ska du inte försöka "höja upp" honom på ngt vis. Introducera sidvärtshjälperna (antar att han inte kan dem? Om så ta dem tidigare i samband med böjning, det ger mer smidighet) och så småningom när ni fått koll på varandra och hhjälperna så kan du börja be om smaling genom steg i öppna/sluta DÅ efter en tids arbete kommer resningen av sig själv utan att han blir kort i överlinjen eller spänd/stressad.

(har jag helt fel??)

Iaf, Lycka till!
 
Jag är ingen akademikerexpert, men är inne på samma spår som du ! Det är bra att hästen lärt sej att slappna av och gå på långa tyglar, men nu är det dags att den kan ha mer kontakt med tygeln, och lära sej halvhalter (inte endast genom bettet utan genom vikten)dvs spelet mellan framåtdrivande och förhållande hjälper, så att bakdelen kommer med. Att bara driva fram mot en lång tygel på en häst som inte fixar halvhalter gör knappast att bakdelen aktiveras, och sedan sidoförande förstås så att ni kan börja jobba på böjda spår. Lycka till!
 
Nej det hade varit intressant att utveckla denna frågeställning. Min häst går nu också lång och låg och slappnar av men där kan han ju inte gå kvar. Har provat att korta upp honom något samt böja mera för att få honom att jobba mer bak men blir lite osäker om det blir rätt. Han har en tendens att då lätt bara dra ihop halsen och då får jag liksom släppa ut honom igen till "lång och låg" och sedan prova igen. Någon som har bättre tips ?? Har även ridit en del halvhalter och halter.

Aker
 
....det är inte så lätt...han går med gungig rygg när han är lång och låg och avslappnad. Men när jag sen försöker få med bakdelen lite då känns det som om han gärna vill korta halsen istället och "falla isär". Får vara jätteförsiktigt då annars "ramlar han ur form" jättelätt. Jag tolkar det som om han inte riktigt orkar..? Menar du att sitta till lite mera eller..?

Aker
 
Tänkte att ett sidepull skulle ta bort bettkänslan i munnen på honom och få honom att koncentrera sig på annat.
Nej, han behärskar inte halvhalter särskilt bra, tar jag inte i, så reagerar han inte. Sidvärtsrörelserna är det lite olika med, det är lättare att få till något som åtminstone liknar en öppna när jag ställer åt vänster, än åt andra hållet. Skänkelvikning har jag faktiskt inte provat än...
Min pålle blir gungig och svajig i ryggen, när jag försöker driva på bakifrån för att han ska kliva under sig bättre, för då ökar han takten istället. Han är känslig för när jag lutar mig åt något håll, men det får man ju inte göra...
Det verkar inte som om han känner , eller förstår, mina vikthjälper, men jag kan få honom att svänga med skänkeltryck.
Han är jätteskön att sitta på när han går lång/låg och avslappnad, men börjar jag driva på honom och han ökar takten, då blir han svajig och stötig.
 
Jag trodde att alla hästar förstod vikthjälper? Att det är ett "universalspråk" som hästar inte kan värja sig från, så att säga?

Har du tillgång till någon duktig tränare som kan hjälpa dig och se vad du gör för fel?

Kan du sitta stilla på din häst? Det låter lite som om du inte riktigt behärskar den stilla och inverkande sitsen på dina inlägg? Har du fått igenom en ärlig framåt/neråt-sökning och har med dig sitsen, ska du kunna korta tyglarna (om än långsamt) med bibehållen höjd rygg.
 
Jag jobbar med min sits mycket när jag rider. Måste nog erkänna att jag lärt mig fel under alla dessa år. Sitta på hela rumpan, luta sig bakåt, tårna spretar åt väster och öster... :rofl:
Jag kan väl inte säga att jag har världens bästa lårmuskler, men jag har lärt mig sitta bättre nu. Ibland tar det en stund innan jag hittar rätt, men ibland går det direkt. Sadeln är väl inte den optimala förståss, men jag tycker jag får till det ganska bra. Jag är väldigt självkritisk, men jag kan ärligt säga att jag tycker att jag sitter stilla på min häst, även i knölig terräng. Inget är så bra att det inte kan bli bättre och jag har nog långt kvar till perfektionism, men är nöjd nu. Däremot ska jag inte säga hur det skulle bli i snabbare tempo, men då är ju pållen också rätt stötig... :smirk:
 
Skulle tro att det handlar om en olat. Allt för många släpper tygeln om hästen trycker till. För varje gång hästen vinner så är han beredd att göra mera nästa gång för att vinna.
Medlet här är att gå över till SP och låsa tygelhanden. Den ska vara lika fast som Öresundsbron. Trycker hästen på med flera hundra kilo så är det hästens problem. Drar ryttaren med flera hundra kilo så är det mycket fel :)
Så korta tygeln och håll emot så att han inte kan dra sig fri. Vissa hästar går upp och i värsta fall runt, inget kul att sitta på då.
Detta är en av dom få gånger det är befogat med inspänning.
http://w1.472.telia.com/~u47202999/boken4.html
Hästen och ryttaren delar på ansvaret. Hästen ska bidra med samarbete.
Ni kan själv räkna ut hur en häst blir i munnen om den alltid rycker till och tar tyglarna. Den är lika avtrubbad som en stolpe :) för tygeln.
När hästen ger sig för tygeln och är eftergiven så kommer den själv att höja när sitsen är på plats.
 
Och som spinoff vill jag ge dig tips om hur du blir så stabil som Antti talar om:
Din hand ska inte verka bakåt, istället ska den utgöra en vägg, som precis som Antti säger, är hästens problem om den vill försöka rubba. En vägg TRYCKER ju sig inte emot en eller försöker knuffa en från sig, den bara finns där. Prova gärna på sadelbock vilka muskler du måste aktivera för att bli orubblig medan en kompis håller i tyglarna och försöker dra eller rycka i dig. Viktiga muskler är magmuskler, muskler på skuldrors utsidor (de som blir så stora på muskliga män att de knappt kan få armarna intill kroppen) och även muskler i rumpan. Du ska föra skuldrorna bakåt och ihop, tänk "pressa ihop armhålorna". Även händernas olika leder (fingrar, handleder) ska aktiveras och gå från mesighet till dörrighet. MÅnga män är dessvärre så stabila i sig att de inte ens behöver fundera över hur man gör, vilket är synd. En kvinna som får instruktionen "gör dig till en vägg" förstår nämligen sällan HUR man gör (vi har mkt lägre muskeltonus) vilket ofta resulterar i en dragande hand istället. Be sålunda din kompis som agerar hästmun att vara noggrann med att ropa om du börjar dra bakåt. Handen ska vara stilla, fastän hon drar i dig.

Du måste bli stabil i hela kroppen, hon ska inte kunna rubba ditt läge ur sadeln. Benen ska ligga intill, rumpan ska vara där DU bestämmer osv.
 

Liknande trådar

Ridning Jag har just nu väldigt mycket tid framför datorn och har hittat ett antal brittiska Youtubare som filmar sina uteritter med GoPro. Jag...
2
Svar
34
· Visningar
4 532
Ridning Min älskade häst gick bort tidigare i år och var inprincip pensionerad de två sista åren. Började rida på ridskola i april och insåg då...
2
Svar
39
· Visningar
5 544
Senast: _Taggis_
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
3 095
Senast: nullo-modo
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
1 124
Senast: Wille
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCVI
  • Köpa hus
  • Störiga saker vi stör oss på, del 33

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp