När/Hur barnen ska börja rida?

Hannyah

Trådstartare
Hej!
Vi går i planer att utöka familjen med en ponny till sommaren till barnen som är ca (95cm, 15 kilo) och (128cm, 25kilo). (I Maj/Juni lagom innan sommarlovet)

Min bror bor på en gård och där har jag möjlighet att ha ponny i sällskap på lösdrift med en nordsvensk där han sköter allt på vardagarna. Men jag har så många frågor och funderingar och vet inte om jag kanske är galen!?

1 - Jag är van och bekväm i hantering av hästar i alla dess storlekar och humör men är det olämpligt att jag skaffar häst till barnen om jag inte kan rida bra själv och inte har suttit på en häst på ca 10år?

Barnen har idag ingen ridvana. Barnen är tuffa våghalsiga men vänliga individer som är vana vid djur av alla dess sorter.

2 - Bör barnen gå på ridskola innan jag skaffar ponny eller kan de gå på ridskola när de skaffat sin ponny eller räcker det helt enkelt med en och annan privatlektion eller kan man skippa det helt?

Min önskan är att barnen ska vara lugna och stabila skogsmullar^^
Hur mycket får barnen ut av ridskola och var är nackdelarna fördelarna?

3 - Vad för ponny ska jag skaffa?

Jag var först inne på en liten shettis (modell mindre) men inser att kanske dottern redan är för stor för att rida bekvämt på en sådan?
Vad är den optimala mankhöjden på häst för dottern som även de mindre barnen kan sitta på från tidig ålder för att få in balansen? Ge gärna exempel på en och annan ras för en sån som mig som är dåligt insatt i dess skillnader ;)
(Jag älskar knubbiga, bastanta och starka hästar som Shettisar, fjordingar, Nordsvenskar osv så det får gärna vara i den stilen)

4 - Vad kommer det att kosta mig?

Jag tänker mig en billig ponny för upp till ca 10 000kr eller 2 för upp till 15 000.
En bra försäkring skulle gå på ca 2000kr/år men vad kommer de regelbundna utgifterna som foder och tillbehör och veterinärkostnader gå på i genomsnitt per månad? Bara så att man har någon hum ;)


OJ! Så långt det blev!
 
2 - Bör barnen gå på ridskola innan jag skaffar ponny eller kan de gå på ridskola när de skaffat sin ponny eller räcker det helt enkelt med en och annan privatlektion eller kan man skippa det helt?

Någon form av annan tränare än sin förälder brukar vara bra... Ridskola någon termin för att få grunderna är nog att rekommendera, antingen att ni gör det parallellt/tar med er häst dit eller innan ni skaffar häst.

3 - Vad för ponny ska jag skaffa?

Någon slags b-ponny men bra mentalitet? Typ ett äldre russ eller welsh eller nått? Tänker att det är lättare att gå bredvid och "hålla" i det lilla barnet om det inte är alldeles för nära marken som det lätt blir med shettis :p

Angående ridvana så är nog hästvana viktigast i det här fallet och de är få föräldrar som kan hjälpa barnen att rida de mindre ponnysarna. Det finns säkert andra i din närhet som kan hjälpa dig att rida till hästen om det behövs (men bättre att köpa häst där det inte behövs ;))

Så här ungefär hade jag tänkt i alla fall :)
 
Någon form av annan tränare än sin förälder brukar vara bra... Ridskola någon termin för att få grunderna är nog att rekommendera, antingen att ni gör det parallellt/tar med er häst dit eller innan ni skaffar häst.

Någon slags b-ponny men bra mentalitet? Typ ett äldre russ eller welsh eller nått? Tänker att det är lättare att gå bredvid och "hålla" i det lilla barnet om det inte är alldeles för nära marken som det lätt blir med shettis :p

Angående ridvana så är nog hästvana viktigast i det här fallet och de är få föräldrar som kan hjälpa barnen att rida de mindre ponnysarna. Det finns säkert andra i din närhet som kan hjälpa dig att rida till hästen om det behövs (men bättre att köpa häst där det inte behövs ;))

Så här ungefär hade jag tänkt i alla fall :)

Ja, jag står lite i valet och kvalet om jag ska boka in henne nu med samma till terminsstarten som är nu om 2 veckor, det fanns platser kvar nämligen. Jag är bara rädd att en ridskola i många fall får intresset att minska snarare än tvärs om? Jag har även kollat lite på olika ridläger för de yngre barnen där man kan ta med egen häst och en förälder, det känns som att det är mer glädje på något sätt, men det kanske man kan ha "som morot" till somrarna.

Jag har inte överhuvudtaget tänkt på att det blir lättare för mig (och ryggen) med en lite högre ponny och därmed säkrare. Jag har bara tänkt lite fyrkantigt att det ska vara så nära marken som möjligt.. Så dum jag känner mig, tack :)
Min tanke är att köpa en tålmodig och vänlig ponny, kanske en som exempelvis använts på ridskola eller liknande. Har ju en äldre syster med stor hästvana (hon har haft egna hästar i många år och ridit in både egna och andras hästar) och även om hon är äderlätt så känns det ju som att man kanske behöver leta upp en duktig tonåring för att rida till en b-ponny? Jag är iallafall ingen kandidat med mina 80 vackra kilon^^ Haha
 
Jag har inte överhuvudtaget tänkt på att det blir lättare för mig (och ryggen) med en lite högre ponny och därmed säkrare.

Dessutom kan ju barnen ha ponnyn längre tid än en shettis, som man växer ur relativt snabbt ändå. För antar att det lilla barnet är så liten att stöttning kan behövas? Ett handtag fram på sadeln är också bra grejer!

Min tanke är att köpa en tålmodig och vänlig ponny, kanske en som exempelvis använts på ridskola eller liknande.

Hittar du en äldre, schysst häst - ungefär som den du beskriver, så kommer tillridning förhoppningsvis inte behövas och så är det problemet ur världen :D Annars går det ju alltid att lära sig att tömköra :up: Jag ser heller ingen fara i att en duktig, men kanske lite stor, ryttare rider en häst någon gång ibland. Har själv varit med och ridit till en b-ponny.
 
Här på vår lokala ridskola kostar 10st privatlektioner på 30 minuter med egen häst 2000 kr och 750 kr för vanlig ridskoleverksamhet 10 tillfällen för "knattar" med ridskolans hästar.
Om jag bokar in henne på en termin med ridskolehästar nu, skulle ni fortsättningsvis boka den vanliga ridskoleverksamheten eller privatlektionerna när hon har en egen häst?
Det är ju mer eller mindre gratis vilket man än väljer så vad är fördelarna och nackdelarna med de olika alternativen?
 
Dessutom kan ju barnen ha ponnyn längre tid än en shettis, som man växer ur relativt snabbt ändå. För antar att det lilla barnet är så liten att stöttning kan behövas? Ett handtag fram på sadeln är också bra grejer!



Hittar du en äldre, schysst häst - ungefär som den du beskriver, så kommer tillridning förhoppningsvis inte behövas och så är det problemet ur världen :D Annars går det ju alltid att lära sig att tömköra :up: Jag ser heller ingen fara i att en duktig, men kanske lite stor, ryttare rider en häst någon gång ibland. Har själv varit med och ridit till en b-ponny.

Ja, om vi inte hittar en riktigt stor shettis vi blir tokkära i ;) Ja, han blir 3 år till sommaren så en del stöttning behöver han nog, dock kan jag tänka mig att balansen kommer mer naturligt när man börjar rida i den åldern :)
Jag får helt enkelt leta noga tills vi hittar rätt häst. jag har ju några månader på mig och tror nog att vi ska hitta vad vi söker :)
Och sedan får vi kanske utgå från de och handskas med de problem som kan tänkas uppstå med tiden :)
 
Vad vill barnen själva? Hur intresserade är de? Det skriver du ingenting om.

Förlåt, jag såg det som en självklarhet att dottern är intresserad! Men vilken tjej i 7-års åldern är inte hästintresserad och vill läsa hästtidningar och rida ponnyridning så fort man är på Borås djurpark eller liknande? Hon tjatar inte om att skaffa egen häst (hon vet nog inte ens att möjligheten finns) mer än att hon har önskat att vi ska flytta till en gård så vi kan ha hästar och så, men det är ju mer en dröm som hon nog inser är ganska orealistisk.. (Jag har inte velat ta upp det med henne innan jag bestämt att vi kan genomföra det)
Hon tjatar däremot om ridskola och ridläger som hon hört mig och sambon prata om.
Sonen däremot han tycker nog ingenting om hästar, än.. som de flesta andra barnen i 2½ - 3 års åldern som inte har träffat hästar så många tillfällen...
 
Förlåt, jag såg det som en självklarhet att dottern är intresserad! Men vilken tjej i 7-års åldern är inte hästintresserad och vill läsa hästtidningar och rida ponnyridning så fort man är på Borås djurpark eller liknande? Hon tjatar inte om att skaffa egen häst (hon vet nog inte ens att möjligheten finns) mer än att hon har önskat att vi ska flytta till en gård så vi kan ha hästar och så, men det är ju mer en dröm som hon nog inser är ganska orealistisk.. (Jag har inte velat ta upp det med henne innan jag bestämt att vi kan genomföra det)
Hon tjatar däremot om ridskola och ridläger som hon hört mig och sambon prata om.
Sonen däremot han tycker nog ingenting om hästar, än.. som de flesta andra barnen i 2½ - 3 års åldern som inte har träffat hästar så många tillfällen...

Då tycker jag att det är ett ypperligt tillfälle att låta henne börja på ridskolan redan nu om två veckor! Tror absolut inte att det skulle ta död på något intresse, men däremot vara bra för att komma fram till om ett intresse verkligen finns, på riktigt, eller om det är mest just drömmar och verkar trevligare i tanken än det är när det väl kommer till kritan.
 
Då tycker jag att det är ett ypperligt tillfälle att låta henne börja på ridskolan redan nu om två veckor! Tror absolut inte att det skulle ta död på något intresse, men däremot vara bra för att komma fram till om ett intresse verkligen finns, på riktigt, eller om det är mest just drömmar och verkar trevligare i tanken än det är när det väl kommer till kritan.

Ja, det får bli så.
Det är bara det att jag och min syster trivdes aldrig på ridskolan. Det var ganska trista lektioner, stora grupper, hände aldrig något nytt och så vidare. Vi började rida hos en granne istället som hade många unghästar med lite glöd. Min syster som var helt fantastisk på hästryggen och lärde sig själv genom filmer, läsning och känsla satt helst upp på de vildaste hästarna medans jag trivdes bäst med att bara "hänga" i hagen och sällskapa med hästarna och delta i utfodring mockning och så vidare.

Det är lite den friheten jag vill ge mina barn. Har jag en felaktig syn/inställning till ponnyköp?
 
Ja, det får bli så.
Det är bara det att jag och min syster trivdes aldrig på ridskolan. Det var ganska trista lektioner, stora grupper, hände aldrig något nytt och så vidare. Vi började rida hos en granne istället som hade många unghästar med lite glöd. Min syster som var helt fantastisk på hästryggen och lärde sig själv genom filmer, läsning och känsla satt helst upp på de vildaste hästarna medans jag trivdes bäst med att bara "hänga" i hagen och sällskapa med hästarna och delta i utfodring mockning och så vidare.

Det är lite den friheten jag vill ge mina barn. Har jag en felaktig syn/inställning till ponnyköp?

Tycker att det är en jättefin möjlighet att ge barnen! Däremot tycker jag att det kan var lite förhastat att köpa en egen ponny till barnen för att dottern gillar hästtidningar och provat ponnyridning någon gång. Just därför tycker jag att det är en bra ide att börja med ridskola eller någon form av medrytteri för att utröna om det finns ett riktigt intresse. Så att du inte står där med en ponny som du själv inte har något intresse av och två barn som hellre vill leka med kompisar/spela dator/whatever än att följa med till stallet. Har du ett eget intresse av att ha ponnyn, för din skull, tycker jag att det är en annan sak.

Sen så kan det bli ganska ensamt i stallet för dottern om det bara är lillebror med, kan vara kul att börja på ridskola för att få dela intresset med jämngamla barn också! Och om det sedan blir en ponny att ni ändå är delaktiga i en klubb och åker iväg på saker så att hon får fortsätta träffa anda hästintresserade barn, annars vet jag mer än ett barn som helt enkelt tröttnat för att det blivit ett för ensamt intresse (du verkar ju ha haft din syster att dela det med t.ex.)
 
Kusinkullen är på 7 barn mellan 1 och 8 år. Jag är säker på att hon alltid slipper vara ensam i stallet med sin bror :P
Vi spenderar redan i dagsläget någon dag i veckan hos min bror. De har kaniner och höns och min dotter kan sitta där i timmar och bara prata med och titta på djuren (exakt som jag när jag var liten) så att hon skulle känna sig ensam är nog ingen risk.
Skaffar vi en häst är det ju jag som har huvudansvaret oavsett.
Nu står det mellan att brodern skaffar en häst enbart som sällskap till brukshästen eller att jag skaffar en sällskapsponny som även får något vettigt att göra :)
Och de funderingarna jag hade står överst, vi kan väl hålla oss till dem och sluta spekulera så mycket :)
Spekulera har jag tid att göra fram till Maj/Juni :)
 
Om det ändå ska komma en till häst i stallet är det klart du kan prova med en ponny. Det är bara det att jag (och förmodligen andra i tråden) sett för mycket av hästintresserade föräldrar som köper hästar till sina inte fullt så intresserade barn. Allt för ofta slutar det med tjafs när barnet inte har det där brinnande intresset föräldern hade.

Tillägg: Jag tycker knatteridning 10 gånger vore en bra sak att börja med, då får dottern prova på ordentligt och se hur roligt hon tycker det är.
 
Eftersom jag är skadad efter flera misshandlar bör jag inte riskera att rida med risk att åka av.

Förstår din (och andras oro) Men vi är 4 vuxna som tar beslutet tillsammans och jag tror nog att vi ska klara av det :)
Tid spenderar vi redan där ute mycket och som sagt så ska det köpas dit en häst. Om jag köper och betalar för en så kommer min bror och hans flickvän att se till skötsel i princip som tack för att jag tar en del av ansvaret och ser till att de slipper köpa en till som de annars skulle välja att ha som enbart sällskap.
Anledningen att jag vill anpassa den efter dotterns storlek är att jag tror hon är äldst och är den som kommer att vara mest delaktig.

Kanske är det ett konstigt synsätt på saken från en "sån som mig" att det måste ju vara lättare att rida om man har fri tillgång till en bra ridponny^^ Antagligen är det inte så. Eller så har jag skrivit något dumt så jag framstått som otroligt oseriös. Jag vet inte ;)
 
Vad det gäller oseriösa människor som skaffar djur de tröttnar på så är jag väl insatt i problematiken eftersom jag är jourhem åt övergivna och hemlösa djur titt som tätt. Min dotter har redan tidigt fått lära sig att hjälpa till att föda upp små kattungar och liknande.
Hon har fått följa med till veterinär och fått lära sig hur hemskt det är med djur som blir illa behandlade.
Men ni borde inte a för givet att alla som vill skaffa en häst/ponny första gången är oseriösa. Det känns ganska illa när man känner att man ska försvara sig och förklara sig när man egentligen bara ber om råd för att kunna göra ett så bra val som möjligt. :)
 
Svara lite tvärtemot vad gäller shettis, men jag är lite partisk ;)
Jag tycker att en rejäl shettis kan vara utmärkt första ponny. På den kan ni göra skogspromenader till en början. Öva på balans med ledare, lära sig styra, etc. Om möjlighet finns kan man ta lektioner på shettisar också! Och tävla så småningom. Vet shettisar som tävlas i hoppning (upp till LB), dressyr och ponnygalopp. De är välutbildade och uppfostrade. De är tåliga och viktbärande. Inte sällan tävlar de med 12-åringar på ryggen, så det är inte säkert att man växer ur på en gång. En shettis klarar av att inte ridas varje dag om intresset sviktar en period eller om något annat kommer emellan. Man kan också hålla på med agility och andra roliga övningar som även en vuxen kan ha roligt med. En shettis kan också köras. Fördelen med en shettis i början är också att även relativt små barn når om dem med benen. (om din dotter inte redan är lång).
Det finns förstås även B-ponnyer som är stadiga och som inte måste ridas ordentligt varje dag och som passar att lära sig rida på. Har haft russ och Welsh Mountain till mina barn. Ingen av dem skulle ha passat. Russet var det alldeles för mycket bus i, WM var en känslig, tunn tävlingsponny. Men har också haft en sommarponny som var en korsning med bl a welsh. Den fungerade bra som "egen" ponny när barnen hade ridit ngt år på ridskola. Oavsett storlek är individen viktigare än A- eller B-ponny. Ställ upp vilka krav du har och leta sedan efter en individ som det passar på. Generellt tror jag att mer ädla ponnyer kräver mer och mer regelbunden ridning.

Om ridskola är bra beror mycket på ridskolan. Jag tror att det för så små barn inte är så dumt att börja på någon form av ridlekis där fokus är på att vänja sig vid att sitta på hästen och hålla balansen. Men med kunnig förälder så fungerar det lika bra utan ridskolan om barnet är litet. För 7-åringen kan det dock passa bra, förutsatt att grupperna är små och ponnyerna och ridlärarna är bra. :)
 
Jag tror inte alls att du är oseriös, eller inte tar hand om ponnyn. Att dina barn har sällskap av sina kusiner är ett stort plus, vara ensam med mamma i stallet är inte det roligaste i längden.

Men jag drar alltid öronen åt mig när någon "gammal hästtjej" vill köpa häst åt sitt barn. Det blir lätt att mamman överför sina egna drömmar och önskningar från när hon var i barnets ålder. "Jag fick minsann cykla en halvmil i uppförsbacke till ridskolan, jag hade varit överlycklig om jag fått en egen häst, men här får man tjata på ungen för att hon ska masa sig ut i stallet". Inte roligt för någon, inklusive hästen.

Därmed inte sagt att det blir så med dig och dina barn. Det kan bli hur bra som helst. Eller så blir det någon av kusinerna som blir helt hästtokig och vill rida.

"Lättare att rida om man har tillgång till en fin ridponny" - både och. Det beror på intresset hos barnet, om mamma måste vara med varenda gång, om det finns kompisar med samma intresse i stallet - och inte minst barnets ålder.
 
En vettig körd shettis tror jag blir jättebra för barnen så ni kan ta en sväng tillsammans
MEN små ponnys kan nog inte gå tillsammans med en nsv på beten osv, om det är fri tillgång på käk kan det bli för mycket.
 
Barnet i stallet jag står har alltid haft tillgång till ponny i lagom storlek (shettis, totalt okomplicerat russ, svårare b-ponny) och nu letas det större ponny. När jag började rida i stallet red barnet sporadiskt, var i stallet och pysslade ibland och lite så. Noll ansvar. Intresset har bara växt med tiden, nu rider tar de med sig ponnyn till ridskolan och rider i grupp, de tar privatlektioner och börjat åka ut och tävla.
Hade jag varit i din sits med dina förutsättningar (dvs flera vuxna att dela ansvar med, ny häst ska ändå köpas in) hade jag inte tvekat. Däremot tycker jag "ridlekis" eller några lektioner på ridskola är en bra idé. Det kan vara svårt att träna sitt eget barn, även grunderna :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Så, nu har jag gjort det! Bokat in mig på privatlektioner, börjar den 29/1. Känns pirrigt... Men som jag längtar, jag har längtat i...
Svar
19
· Visningar
1 771
Senast: Solstig
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 301
Senast: Sirap
·
Hästmänniskan Gjorde ett konto här enbart för att få lite svar på saker jag går och klurar på! Jag hoppas att tråden ligger på ett passande forum :)...
Svar
7
· Visningar
1 105
Senast: Zpunk
·
Hästmänniskan Min dotter har fått en ridskoleplats nu och ska börja rida. Supertaggad är hon, har innan mest bara åkt lite häst. Men hur stöttar man...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 273
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp