När överger du din ras?

Men i allmänhet anser ju jag att alla rasers framtid är mycket mörk, så länge vi har stängda stamböcker (plus utställningar, och allt som ens närmar sig en antydan av matadoravel) så med den synen är ju alternativen på längre sikt också väldigt begränsade.
Det där är faktiskt en av anledningarna till att jag fortfarande har hopp om att kunna ha salukis lääänge. Rasen har ju öppen stambok och det mönstras regelbundet in hundar från ursprungsländerna. Det gäller bara att de hundarna sedan används i avel också, något som inte alltid sker eftersom folk är så fjantigt rädda för blandraser :grin: (Jag själv tänker att om en hund kommer från salukins ursprungliga område, ser ut som en saluki, beter sig som en saluki och har föräldrar/syskon som också är sådana, ja då är det väl en saluki...)
 
Jag har nog ingen ”min ras”. Äger min första hund, dock varit intresserad hela livet av att ha hund och fantiserat om många olika. Attraherats av vissa utseenden eller träffat någon individ som verkar härlig, läst på om rasen och uteslutit många pga insikt om att rasen inte passar för mig.

Som yngre fantiserade jag om afghan eller saluki, men insåg att de inte passar mig. Sen var jag i många år inne på portugisisk vattenhund, träffade också en väldigt trevlig sådan. MEN när jag senare fick veta att den drabbades av ärftlig ögonsjukdom (som jag TROR man jobbat bort inom rasen nu....?) så näää.... Därefter blev pumi drömmen.
Pumi är fortfarande en intressant ras, men eftersom livet nu är sådant att jag har två barn, 11 o 7 år, begränsat med tid för att träna mycket så blev det Löwchen, en underbar vovve!

Varför? Jo; 1. Sällskapshund = ”lätt”, käkar inte upp möbler, skor eller soffor om det bara blir kortare promenader när/om mycket tid lyser med sin frånvaro. Snäll o pålitlig, minimal risk att det blir en vovve som vill bita barnens kompisar pga stress eller vakt.
2. Lagom storlek; inte så liten o ömtålig att den riskerar ”inte synas” när/om ett barn stänger en dörr o råkar klämma ihjäl hunden. Inte så stor att den kan dra omkull ett barn om de håller koppel själva.
3. Fäller inte, MEN är ju en ”pälsras” som egentligen ska vara lejonklippt. Jag GILLAR det utseendet, men håller nerklippt pga lättare skötsel då.
4. FRISK ras!!! Var först inne på cavalier, men efter att ha läst på så blev det NEJ pga deras hälsa. Pappan till barnen (som inte är så hundkunnig) gillade amstaff o jag sa ”ja, trevlig o bra ras för familjen, men för mycket risk gällande hälsan” (allergier)

Så, för mig är nog frisk (trots ordningen ovan) faktiskt nästan viktigast. Skulle Löwchen bli en sjuk ras så nej,då köper jag annat.
 
Trots att jag är en person som oroar mig för precis allt när det gäller mina hundar tror jag det ska väldigt mycket till för att jag skulle fundera på att inte ha boxer. Visst, skulle aveln gå helt åt skogen så det inte längre är en boxer varken utseendemässigt eller temperamentsmässigt, då skulle ju rasen jag vill ha inte finnas kvar längre, så det är väl nån slags gräns.

Men att det finns en hel del sjukdomar som gör att man måste vara noggrann när man väljer valp, det har jag ju redan levt med i ett antal år. Sen är det klart, jag förutsätter ju att det går att hitta en valp med bra hälsoförutsättningar om man är noggrann med sitt valpköp. Om alla individer hamnar där de sämsta är idag, nej, då skulle det inte funka.
 
De godkända avelshundarna i min ras har mest HD A och fria från ED, några har HD B och ED 1. Om det skulle börja avlas på C höfter skulle jag nog kunna överväga att överge rasen men tror aldrig att det kommer hända! Min ras är känd för att vara frisk trots sin storlek och det är nog tack vare det strikta avelsarbetet!
 
Jag har flatte, en ras som man väl får kalla sjuk. Cancer är väldigt vanligt i rasen. Jag var i valet och kvalet redan innan inköp men tänkte att vafan det finns aldrig några garantier. Jag kommer dock inte köpa flat igen (tror jag) även om jag älskar rasen. Jag är för hypokondrisk och min är snart sju år och det känns alldeles för ungt för att jag konstant ska tänka att tiden nog snart är ute. Rasklubben däremot är väldigt bra, de har projekt med SLU för att försöka se var cancerlinjerna kommer ifrån och vilka faktorer som spelar in.
 
Min ras, dvärgschnauzer, är ännu en frisk ras utan större problem på den mentala eller exteriöra sidan. Jag skulle överge min ras den dagen då det kommer in sjukdomar som gör att hunden lider, ex olika allergier, EP etc. Eller om mentaliteten skulle gå helt åt helvete. Däremot väljer jag uppfödare och linjer med omsorg då jag ogillar matadoravel.

Har medvetet valt en frisk hundras som passar mina behov.
 
Jag har inte nån ras, har inte haft samma ras två gånger hittills (undantaget schäfrarna jag växte upp med). Tycker det finns så många spännande raser när man ska välja hund, nu har jag ju blandis, mas och corgi och jag skulle absolut kunna tänka mig en till corgi eller mas men tycker västgöte, australian cattledog, kh collie också kan vara kul att läsa in sig på och testa på att ha (notera att det inom vallhundsgruppen jag håller mig men jag inte helt oäven att ta en helt annan typ av hund heller). Naturligtvis vill jag ha en frisk hund även om det aldrig finns några garantier och ta en ras som har allvarligt uttalade hälsoproblem är inte intressant.
Vi har tre hundar som är ganska olika men alla tre har sin egen charm och det är lite kul att lära sig en ny typ av hund och hur man motiverar den bäst i träningen. Kunde jag klona Nessie (corgin) så skulle jag gärna ha en till trots att hon är den mest krävande av hundarna men den träningsglädjen som hon har är utöver det extra (fast hon är en rackare till att hitta på hyss och leka clown mellan varven så det blir inte för seriöst) :heart. En till Nike får vi bara inte men hon är helt underbar på sitt sätt, husse säger att hon inte räknas in i hund-kategorin utan är mer vår bäbis. Nano är absolut en kul hund med men lite omogen fortfarande och det ska bli spännande att se hur hon utvecklats till nästa år, just nu går hon från klarhet till klarhet.

Nike, Nessie och Nano:
49673914_10216633460983183_8382765860929929216_n.jpg
 
Jag har en ras som nog får kallas "frisk", men eftersom avelsarbetet verkar bestå i någon slags tävling om vem som kan ignorera sunda avelsrekommendationer mest så tror jag tyvärr att det snart är över.

Jag vågar knappt köpa valp som det är idag, trots att jag har "bra" koll på linjer. Så länge jag har lantbruket igång så behöver jag ha vallhund. Räknar med att ha mitt eget behov säkrat iom egenproduktion :D och där kan jag ju vara noga med val av avelspartner.
 
Jag övergav ju min förra ras pga otroligt dåligt hälsoläge. Shar-pei. Jag tycker fortfarande otroligt mycket om rasen, men kommer troligtvis aldrig någonsin skaffa en igen.
Dock har det nog hänt en hel del sen dess och det är jag glad över. Jag var med när SKK tog i med hårdhandskarna och hotade med registreringsförbud/typ utkastade från godkända raser om ingenting radikalt gjordes år ögonproblemen (detta med eye-tacking på små valpar). Där infördes senare ett program där status måste checkas före hundar blir avelsgodkända - dom får inte ha varit eye-tackade som valpar.
Det har även kommit fram ett gentest, där man kan följa detta med vilka som bär på genen för sjukdomen shar-peifeber, vilket är suveränt. Jag har dock inte satt mig in i vad den innebär. Intressant är dock att den sjukdomsgenen är sammankopplad till huden.....vilket var en rejäl upptäckt. Alltså den speciella huden är kopplad till en gen som kan ge sjukdom på njurar och lever enkelt förklarat.

Jag bytte ju till lancashire heeler för 8 år sedan då jag ville ja en frisk och långlivad ras och jag kommer nog stanna med dom i rätt många år till :love:
 
Jag tycker det är svårt. Det finns två-tre stycken etablerade corgi-uppfödare som jag absolut kan vända mig till, beroende på kombination förstås. Sen finns det fortfarande ett par stycken jag inte riktigt har någon uppfattning om mentalitets- och hälsomässigt, men som jag utifrån kroppsform tycker ser okej ut. Eftersom så få röntgar och gör BPH/MH så får man mest förlita sig till de hundar och linjer man redan känner väl. Dit räknar jag utan tvekan Lasses linjer. Gibbs linjer gav ett par obehagliga överraskningar efter att han diagnosticerats med short ulna.

Jag velade många gånger redan innan jag tillslut bestämde mig för corgi nr 2. Nu fick ju han SU, ett hett ämne inom rasen och något som vi nog tyvärr bara verkar ha sett början till. Ska det in en corgi nr 3 i huset blir det nog mest troligt en avkomma från Lasse.
 
Jag överger min ras den dagen jag inte orkar tillfredställa dess behov eller när man ska vara tacksam över att man har hittat en frisk.
Rasen har dragits med sjukdomar som man överkommit och nya har tillkommit. Gällande HD och ED som varit en akilleshäl så ser jag positivt på framtiden nu när index kommit och under 2018 gick HD kurvan uppåt för första gången på flera år :up:
Min stora rädsla är att uppfödare ska börja pruta på mentalitet och blunda för EPI och Pannus i jakten på högt Index.
Pannus är något som tyvärr börjar komma krypande tillbaka. Det har varit sällsynt med Pannus under en lång tid. Förhoppningsvis löser man gåtan med arvsgången innan det blir en vanligt probelm.
 
Jag är sedan flera år helt uppgiven och deprimerad och har övergett det här med hund helt. Ser inte att det finns någon avel jag överhuvudtaget kan tänka mig att stödja. Människans girighet och ärelystnad är helt obegränsad. Avskyvärt med skönhetstävlingar oavsett om det gäller människa eller annan art men utställningsvärlden är inte ensam om att driva saker för långt. Aveln av tävlingshundar har också ställt till mycket elände. ”Sporthundar” som avlats till blixtreaktioner och gör bra ifrån sig på tävling men har tappat förmågan till att i vardagen analysera situationer innan reaktion och alltid är på tårna. Så nej, jag kan inte se att det finns någon avel eller ras som jag med gott samvete kan stödja. Tack så jävla mycket SKK.
 
Jag är sedan flera år helt uppgiven och deprimerad och har övergett det här med hund helt. Ser inte att det finns någon avel jag överhuvudtaget kan tänka mig att stödja. Människans girighet och ärelystnad är helt obegränsad. Avskyvärt med skönhetstävlingar oavsett om det gäller människa eller annan art men utställningsvärlden är inte ensam om att driva saker för långt. Aveln av tävlingshundar har också ställt till mycket elände. ”Sporthundar” som avlats till blixtreaktioner och gör bra ifrån sig på tävling men har tappat förmågan till att i vardagen analysera situationer innan reaktion och alltid är på tårna. Så nej, jag kan inte se att det finns någon avel eller ras som jag med gott samvete kan stödja. Tack så jävla mycket SKK.

I vilken/vilka raser har sportavlade hundar ställt till med "mycket elände" och på vilket sätt?
 
Jag är sedan flera år helt uppgiven och deprimerad och har övergett det här med hund helt. Ser inte att det finns någon avel jag överhuvudtaget kan tänka mig att stödja. Människans girighet och ärelystnad är helt obegränsad. Avskyvärt med skönhetstävlingar oavsett om det gäller människa eller annan art men utställningsvärlden är inte ensam om att driva saker för långt. Aveln av tävlingshundar har också ställt till mycket elände. ”Sporthundar” som avlats till blixtreaktioner och gör bra ifrån sig på tävling men har tappat förmågan till att i vardagen analysera situationer innan reaktion och alltid är på tårna. Så nej, jag kan inte se att det finns någon avel eller ras som jag med gott samvete kan stödja. Tack så jävla mycket SKK.

Jag är för övrigt uppfödare och varken jag eller någon av alla mina uppfödarkollegor i min vänkrets drivs till att föda upp hundar av ärelystnad och girighet :mad:
Vi gör detta för att vi brinner för vår ras och vi jobbar hårt och lägger ner sjukt mycket pengar och tid på att ta fram BRA hundar till människor att glädjas med i många år. De flesta uppfödares mål är att stärka och bevara sin ras.

Har du själv hund? Den är väl isf avlad på något sätt.

Angående SKKs roll i avel så ligger det största ansvaret på rasklubbarna när det kommer till att styra och reglera aveln i sin respektive ras.
 
I vilken/vilka raser har sportavlade hundar ställt till med "mycket elände" och på vilket sätt?
Nej det är inte sportavlade hundar/individer som ställt till mycket elände. Aveln av dessa raser har ställt till elände för hundarna/individerna.

Tänker på schäfer, malle, labbe, bordercollie t ex. Men jag är gammal och jämför med schäfrarna o andra raser från mina yngre år. Då en inte pratade om hunden som om det var en tvättmaskin, avskyr begreppet ”av-och-på-knapp” till exempel.

Självklart finns fina individer fortfarande! Men jag är nedslagen över utvecklingen av aveln generellt, raser, på gruppnivå.
 
Har du själv hund? Den är väl isf avlad på något sätt.
Nej jag har ingen hund numera, det var det jag ville föra fram. Saknar livet med hund väldigt mycket men känner inte att jag med gott samvete kan bidra till handeln med hund längre. Det är en stor sorg.
 
Nej det är inte sportavlade hundar/individer som ställt till mycket elände. Aveln av dessa raser har ställt till elände för hundarna/individerna.

Tänker på schäfer, malle, labbe, bordercollie t ex. Men jag är gammal och jämför med schäfrarna o andra raser från mina yngre år. Då en inte pratade om hunden som om det var en tvättmaskin, avskyr begreppet ”av-och-på-knapp” till exempel.

Självklart finns fina individer fortfarande! Men jag är nedslagen över utvecklingen av aveln generellt, raser, på gruppnivå.

Ok. Jag är uppfödare av Schäfer mot sport och tjänst och kan då säga att det där är absolut inte ett vanligt problem i rasen. Den bruksavlade (som är den typ som används i Sportavel) Schäfern är en av de mest dokumenterade raser när det gäller mentalitet med över 80% av populationen utvärderad. Och det visar på en mycket stabil hund mentalt. Sen finns enstaka individer där något gått snett. Har fått en sådan avkomma där hunden pga syrebrist i samband med valpningen utvecklade farliga reaktioner.
Vanligaste problemet är förarfel!!


Begreppet av och på-knapp nyttjades för övrigt redan på 50-60-talet.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Lösa hundar
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Hundhantering

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp