När är det dags?

Bukefalos 30 år!

Troll

Trådstartare
Kära buke-folk

Mår inte bra över min hästsituation nu.
Har en 26-årig valack och ett 17-årigt sto.

Stoet är eg min dotters men pga av att hon sparkade å bet så mkt när hon kom till oss ( import )har jag ej velat sälja henne vidare till en annan ungdom.
Vi har haft fina år tillsammans ( dottern är vuxen å flyttat hemifrån )och jag har kämpat på med henne.
Min älskade valack är helt underbar å snällast på jorden.

Nu till min situation ;

Valacken är vinglig å snubblig varit sedan några år. Rids ej därav, men har verkar må bra trots det
Han Fick även en knäskada i slutet av sommaren Och måste nu gå på smärtis, men är ganska ok

Stoet blev halt i vä bakknä i vintras å fått vila i 6 mån. Pigg igen i somras å kunnat ridas lätt
Men nu halt igen 😞

Jag har så dåligt samvete att jag vill ge upp då jag har två hästar som kostar mkt pengar men kan inte ridas el liknande. Måste jobba extra för att få allt gå ihop.
Jag älskar dom över allt på jorden å jag fattar inte hur jag ska kunna ta ett beslut att ta bort dom?
Men samtidigt längtar jag lite efter ett nytt liv nu när barnen är stora å jag vill kunna lägga pengar på hälsa på barnen å resa lite,.
kanske t om vara med min man som jag knappt träffat för allt som ska fixas i stallet jämt 😅

Könner mig som en bödel som tänker dessa tankar 😞😞😞
 
Kära buke-folk

Mår inte bra över min hästsituation nu.
Har en 26-årig valack och ett 17-årigt sto.

Stoet är eg min dotters men pga av att hon sparkade å bet så mkt när hon kom till oss ( import )har jag ej velat sälja henne vidare till en annan ungdom.
Vi har haft fina år tillsammans ( dottern är vuxen å flyttat hemifrån )och jag har kämpat på med henne.
Min älskade valack är helt underbar å snällast på jorden.

Nu till min situation ;

Valacken är vinglig å snubblig varit sedan några år. Rids ej därav, men har verkar må bra trots det
Han Fick även en knäskada i slutet av sommaren Och måste nu gå på smärtis, men är ganska ok

Stoet blev halt i vä bakknä i vintras å fått vila i 6 mån. Pigg igen i somras å kunnat ridas lätt
Men nu halt igen 😞

Jag har så dåligt samvete att jag vill ge upp då jag har två hästar som kostar mkt pengar men kan inte ridas el liknande. Måste jobba extra för att få allt gå ihop.
Jag älskar dom över allt på jorden å jag fattar inte hur jag ska kunna ta ett beslut att ta bort dom?
Men samtidigt längtar jag lite efter ett nytt liv nu när barnen är stora å jag vill kunna lägga pengar på hälsa på barnen å resa lite,.
kanske t om vara med min man som jag knappt träffat för allt som ska fixas i stallet jämt 😅

Könner mig som en bödel som tänker dessa tankar 😞😞😞
Det är väl inga konstigheter egentligen? Klart du kan ta bort båda på en gång, ingen av dem har ju några goda framtidsutsikter. Känslan av att vara bödel får man ändå tyvärr. Jag sitter själv med en gammal hund som har lite olika krämpor, ingen av dem är akut men prognosen är ju att det aldrig kommer bli bättre. Det är upp till mig om jag låter det bli sämre. Vilket ju inte är okej, så tid är bokad.

Lyssna på den logiska delen av hjärnan och acceptera att det är massor av känslor av tvivel, att det är en del av processen och att de triggas av att man inser att det finns ett liv efter för dig som ägare. Min erfarenhet är att de går över ganska fort efteråt, när den akuta fasen av sorg är över och man kan se nyktert på saken igen.
 
Det är väl inga konstigheter egentligen? Klart du kan ta bort båda på en gång, ingen av dem har ju några goda framtidsutsikter. Känslan av att vara bödel får man ändå tyvärr. Jag sitter själv med en gammal hund som har lite olika krämpor, ingen av dem är akut men prognosen är ju att det aldrig kommer bli bättre. Det är upp till mig om jag låter det bli sämre. Vilket ju inte är okej, så tid är bokad.

Lyssna på den logiska delen av hjärnan och acceptera att det är massor av känslor av tvivel, att det är en del av processen och att de triggas av att man inser att det finns ett liv efter för dig som ägare. Min erfarenhet är att de går över ganska fort efteråt, när den akuta fasen av sorg är över och man kan se nyktert på saken igen.
Tack 🌸
 
Kära buke-folk

Mår inte bra över min hästsituation nu.
Har en 26-årig valack och ett 17-årigt sto.

Stoet är eg min dotters men pga av att hon sparkade å bet så mkt när hon kom till oss ( import )har jag ej velat sälja henne vidare till en annan ungdom.
Vi har haft fina år tillsammans ( dottern är vuxen å flyttat hemifrån )och jag har kämpat på med henne.
Min älskade valack är helt underbar å snällast på jorden.

Nu till min situation ;

Valacken är vinglig å snubblig varit sedan några år. Rids ej därav, men har verkar må bra trots det
Han Fick även en knäskada i slutet av sommaren Och måste nu gå på smärtis, men är ganska ok

Stoet blev halt i vä bakknä i vintras å fått vila i 6 mån. Pigg igen i somras å kunnat ridas lätt
Men nu halt igen 😞

Jag har så dåligt samvete att jag vill ge upp då jag har två hästar som kostar mkt pengar men kan inte ridas el liknande. Måste jobba extra för att få allt gå ihop.
Jag älskar dom över allt på jorden å jag fattar inte hur jag ska kunna ta ett beslut att ta bort dom?
Men samtidigt längtar jag lite efter ett nytt liv nu när barnen är stora å jag vill kunna lägga pengar på hälsa på barnen å resa lite,.
kanske t om vara med min man som jag knappt träffat för allt som ska fixas i stallet jämt 😅

Könner mig som en bödel som tänker dessa tankar 😞😞😞
Är inte fel att avsluta, och tycker inte det låter som någon av de har så bra framtidsutsikter.
Ska de gå och ha småont (eller mer?), inte kunna aktiveras och dessutom kosta massa ork och pengar för dig?
Är det inte rättvisare mot er alla att sluta innan det blir något akut som gör att de har så ont att det måste göras omgående?
 
Man bara gör :heart
För vems skull vill du behålla, din för att beslutet är jobbigt eller hästarnas för att..? Båda är ju halta, och verkar inte bli bättre?
Är väl bättre att låta dem vandra iväg tillsammans istället för att någon bli akut dålig och måste akut avlivas.
 
Tack snälla ni för alla svar
Ja, vandra tillsammans känns som bästa
😥

Det kommer kännas lättare sen, när det är gjort och det fått gå en liten tid ❤️

Jag fick i juni ta bort mina två, så jag vet hur ont det gör. Jag hade egentligen bestämt mig för att ta bort dem innan vintern oavsett och hade en tid avsedd, men så blev det akut istället. Även om den logiska delen av mig visste att jag gjorde rätt så gnagde samvetet en tid. Men några veckor senare kändes det självklart, och nu när kylan rullar in känns det ännu bättre. De hade inte mått bra nu med sin artros och annat.

Jag saknar dem varenda dag, men att ge dem frid tillsammans var det bästa jag hade kunnat göra för dem.

Det gör ont, men man klarar det ❤️
 
Jag håller med övriga.
Ta bort dem både för din och för deras skull. Det är skitjobbigt men det är det enda rätta.
Jag hade en häst som blev utdömd pga ett utslitet framknä. Hon fick gå kvar som sällskap i 3 år, första året var hon dräktig.
I efterhand så var det inte värt det. Jag lider fortfarande av den utmattning jag drog på mig då av all oro. Det var 10 år sedan..... När jag avslutade så var det ingen direkt sorg utan enbart lättnad. Jag insåg att jag sörjt hästen i 3 år utan att kunna ta mig igenom sorgen eftersom hon fortfarande fanns där.
 
Jag insåg att jag sörjt hästen i 3 år utan att kunna ta mig igenom sorgen eftersom hon fortfarande fanns där.

Detta är precis det jag brukar "predika". Tiden efter en avlivning är vad den är. Man kan inte på något sätt påverka det som händer efter MEN vi kan påverka vår sorgetid före avlivning.

När man vet att det snart kan behöva ta ett beslut så börjar sorgen redan då, eller som du, inte kunde ta dig genom den på samma sätt som man gör efter avlivning.
Man måste tänka på sig själv också. Att våga släppa så man slipper sörja i 3 månader eller 3 år.

Jag har gjort något liknande där jag tog beslutet lite för sent och jag kunde gjort annorlunda. Det är något jag får bära med mig hela livet och det var en liten katt "bara".
Hunden jag avlivade som i veterinärens ögon var helt frisk kände jag att han hade huvudet med sig men inte kroppen vilket gjorde att han sprang som en 1-åring på parketten och jag kände att vilken dag som helst nu fläker han sig, 12 år gammal. Det var det bästa beslut jag tagit.
 
Nu är det över
Fy fan
Jag önskar jag kunde gå samma väg just nu 🥀
Kram!
Det är aldrig lätt att ta farväl, men det blir lättare med tid och man minms de goda stunderna.

Det är ju väldigt olika, men jag mår bättre när jag träffar andra hästar.
Du kanske inte alls gör det, en del vill ju inte se åt hästar på ett tag har jag förstått.

Om du vill prova om ett tag (eller för den delen nu) kanske du har någon kompis med häst som du kan komma och tillbringa tid med ibland?
 
Tack alla för svar 💕

Ja, är glad att de får slippa vintern. De måste ju orka vara ute i ur och skur många timmar innan kvällen och stallet kommer.
Leriga hagar som en bonus på det.
Båda hatade täcken men ibland var de ju tvungna att ha det ändå.

Tack för ni säger att det blir bättre. Just nu är det långt ifrån bra 😞
 

Liknande trådar

  • Häst som är oren till å från
  • Snubblig häst
  • Lös och sur mage
  • När berätta att jag vill separera?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp