När kan man lämna barnet ensamt???

[Brandgul]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

En av mina bekanta träffade till slut en mycket äldre karl. Hon sa: Du vet det är inte lätt att träffa en man som inte vill ha barn. (Vilket hon inte ville) Han hade redan två barn och var nöjd med det

 

[TinyWiny]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jomen exakt,man blir kanske ensamstående med barnet eller så är det sjukt eller så kanske man måste flytta, förlora arbetet osv.

KAN man inte lösa det så kan man inte. Livet suger ibland. (Jag har haft ett par veckors sömnlösa nätter över mina hundar nu)

Men "måste" man ha barnen på dagis 8-18 för att ha råd med hus, bil och semester så skulle man kanske hellre bo i lägenhet och ha picknick i slottskogen och se mer av barnen. Tänker jag mig alltså.

Precis så prioriterade jag. Våra "semestrar" innebar att jag sommartid köpte ett busskort som gällde i hela länet. Vi kunde åka till flera sjöar, lekparker (typ sommarland, men även vanliga lekparker fast större än de hemma) städer med museum och andra roliga saker, djurparker av olika storlekar, ja barnen hade verkligen att välja på och hade fullt upp.
Vi gjorde ofta smörgåstårtor och tog med eller annat fika eller mat så sparade vi den kostnaden med. Dessutom hade vi lika roligt när vi gjorde iordning det vi skulle ha med som när vi väl var där för vi gjorde det ihop.
Varje år tog vi tåget till Göteborg och hade en heldag på Liseberg.

Jag jobbade 75% fram till olyckan hände när barnen var 10 och 12 år och jag hade inte tänkt gå upp i tid heller.
Jag var som jag skrev tidigare ensam med mina barn från de var 9 månader och 2,5 år fram till de var 8 och 10 år men det gick alldeles utmärkt ändå. Våra minnen handlar sällan om vart vi åkte utan om allt roligt vi gjorde hemma och ihop.

Jag valde att vara med mina barn framför ett hus för x antal miljoner. Mitt drömhus visade sig kosta 650 000 kr och det har vi råd med trots att jag numera är förtidspensionär och alltid tog mej tid att vara med mina barn.

Jag hade aldrig velat jobba 7-17 varje dag, det alternativet fanns helt enkelt inte i min värld.

 

[No1]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Så jag har frågat honom när vi skulle ha tid till ett barn? Men det har han lixom inget bra svar på. För mig är det helt obegripligt hur man kan vilja ha något utan att veta varför och hur det ska fungera rent praktiskt men vi är ju olika.

Den tanken har jag både yttrat som fundering och ställt som fråga till andra.
Jag får så gott som alltid svaret "det får ordna sig" eller "äh man ska inte vara så negativ, det löser sig alltid" eller "det får lösa sig, det måste lösa sig".

Nu gör det ju inte det för alla, en del blir så slitna att de inte förmår hålla sams och fortsätta leva ihop.

Jag är en planerare på papper.
Jag ger mig inte in i något förrän det minst ser bra ut på pappret och gärna med en till två back up lösningar.

 

[escodobe]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Men barn "får" man ju inte välja bort utan att anses som lite knäpp vilket då sätter griller i huvudet på en och får en att tvivla på sig själv... *suck*

Då får de tycka att man är knäpp, det går ju inte att sätta ett barn till världen bara för att folk inte ska tycka att man är udda. Det kan bli hemskt för både barn och föräldrarna.

Jag och en vän diskuterade det( Ja vi diskuterade egentligen anknytningsteorier från början) häromdan och jag sa helt frankt "Jag kan ju inte skaffa barn bara för att jag tycker att det skulle vara ett intressant studieobjekt..."

Det finns fler än man tror som inte vill ha barn. Av bägge könen.

 

[escodobe]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Den tanken har jag både yttrat som fundering och ställt som fråga till andra.
Jag får så gott som alltid svaret "det får ordna sig" eller "äh man ska inte vara så negativ, det löser sig alltid" eller "det får lösa sig, det måste lösa sig".

Nu gör det ju inte det för alla, en del blir så slitna att de inte förmår hålla sams och fortsätta leva ihop.

Jag är en planerare på papper.
Jag ger mig inte in i något förrän det minst ser bra ut på pappret och gärna med en till två back up lösningar.

Jag känner igen det där. Fast jag har det inte ner på papprer men själva planerandet. VILL man lösa saker så går det nog oftast - men det kostar ju alltid något.

 

[Sar]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

*kl*

Hur lätt det är att upprätthålla sina intressen även efter att man fått barn beror ju också på vilka slags barn man får....

En av mina bästa vänner fick ett barn som alltid sov 4 h i streck mitt på dagen, perfekt för ev. hästträning då barnet sussar snällt i vagn utanför padockstaketet! Mina dubletter sov istället flera gånger under dagen men bara korta stunder, inte alls bra för ev. hästträning.

Åtminstone för mig var det dessutom så att det var betydligt lättare att få till vardagen under föräldraledigheten än när man börjar jobba och mest av allt vill spendera kvällarna med barn och familj men ändå vill hålla kvar sitt intresse.

 

[Golden_Heart]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Din kompis gjorde helt rätt som tog med sig barnet när hon reste anser jag. Babyn var bara tre månader och behöver verkligen sin mamma då. Hon kanske ammade fortfarande också. Jag skulle aldrig lämna barnet på det sättet. Ang OS i London så skulle även barnet få följa med. Så snart man får barn så ändras prioriteringarna och barnet får följa med var jag än åker, kommer alltid att vara så. Tja förutom om det tex gäller ett par timmar för att jag och min partner ska på tex bio. Men det gjorde vi första gången när tösen var 1½ år. Innan lillstumpan fyllt ett år hade hon åkt flyg redan ett par gånger, åkt tåg, buss långresa med bil och båtfärder. Hon är resvan kan man lugnt säga. Vänjer man dem att resa från början ser jag inga problem att de följer med på solresor, man måste bara skydda dem ordentligt med solkläder osv.

 

[ameo]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Det är väl en verklighet för många ungar men hur ofta är det en önskan från föräldrarna?
Jag tänker på arbetstider och för många res/pendlingstider.

Tänker på mig själv, måste åka hemifrån 06:15 och är i bästa fall hemma tidigast 17:00.
Jag känner många som har det likadant och då har de bosatt sig så resvägen blir likvärdig för både mamman och pappan.
Har läst på dagisdiskussioner på nätet att en del har sina barn på dagis från 06:30-18:00

Pest eller kolera situation helt enkelt.

Jag sticker ut näsan och säger att många inte har tid med barn, hur gärna de än vill så blir det inte bra pga arbetsförhållanden.

Det är synd att dagens arbetsmarknad är så dåligt anpassad för småbarnsföräldrar. Man hade ju kunnat önska att det fanns mer flexibilitet i arbetstiderna.
Om ena föräldern kan jobba mellan 6-15 och andra föräldern 9-18 så kan ju barnets dagistid förkortas med flera timmar och tiden med föräldrarna utökas.

Det har jag frågat min sambo. För så ser ju faktiskt verkligheten ut, vi börjar jobba 7.30 och slutar 16.15 och när vi har gått ut med hundar och eventuellt handlar är kl ca 18. Så jag har frågat honom när vi skulle ha tid till ett barn? Men det har han lixom inget bra svar på. För mig är det helt obegripligt hur man kan vilja ha något utan att veta varför och hur det ska fungera rent praktiskt men vi är ju olika. Jag har ju t ex inte häst för att tiden finns inte utan jag får väl helt enkelt ha häst när jag blir pensionär eller aldrig... Men barn "får" man ju inte välja bort utan att anses som lite knäpp vilket då sätter griller i huvudet på en och får en att tvivla på sig själv... *suck*

Jag tycker inte att du ens ska tänka tanken på att skaffa barn med honom innan du har fått ett bra svar på den frågan.

Sen är ju alla olika.
Jag hade många hästar redan innan barnen kom och det har jag fortfarande, men jag har tvingats sänka mina ambitioner och har bestämt mig för att inte ha dåligt samvete eller må dåligt för att jag inte inner sköta dem så minutiöst som jag egentligen vill.

Sen vad gäller skogspromenader så kan jag skriva under på att barn ofta tar sig fram bättre i skogen än man kan tro. Våra barn har tagit sig fram över stock och sten i skogen nästan så fort de lärt sig att gå...

 

[Nillizan]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Jag lämnade sonen till svärföräldrarna när han var 2 månader, men det fungerade inte så bra, då han ammades varannan timme. De försökte med allt, men det var bara mamma som gällde.
Först nu vid 5-6 månader fungerar det jättebra, så jag kan åka och storhandla, gå till tandläkaren, rida en längre tur på en av hästarna, för nu håller han sig mätt i 3-4 timmar i sträck och jag behöver inte känna stressen av att hela tiden vara tillgänglig. Men som sagt navelsträngen är kort och jag kan vara borta max 1 ½ timme, sen saknar jag honom!
Första gången trodde jag att jag skulle avlida när jag åkte ifrån honom till tandläkaren, men han hade inte ens märkt att jag var borta! Skönt det, sen dess har det varit lättare, första gångerna är värst!

 

[Mammas]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Delvis kanpplån: Visst är det jobbigt, men det blir bättre. Jag började jobba halvtid när sonen var 5-6 månader, och det tror jag varit jättenyttigt! Då var jag borta 12,5 h/dygn och sov 7-8 två till tre dagar i rad så det blev inte mycket tid tillsammans. Efter några dagars jobb var jag ledig 7-8 dagar. Då hade jag jättesvårt, för att inte tala om hur jobbigt det kändes när jag började jobba heltid när han var 9 månader. Sedan dess har jag gått på ett schema som gör att jag är borta 12,5 h och sover 8 h varje dag i fyra-fem dagar för att sedan vara ledig fyra till fem dagar.

Och visst har det varit jobbigt, men definitivt så värt det! Min son och pappan har en egen och nära relation, vilket gör att mitt barn har två föräldrar. Många i min närhet som har fäder som jobbat hela tiden och på sin höjd tagit ut någon månad, där har barnen bara en förälder. De skriker när de får komma till pappan, bara mamman får trösta. Sedan märker vi ju att han växlar mellan att vara mammig och pappig och visst är det inte roligt men det måste ju vara värre när barnet bara är knutet till en förälder. Hur värdelös måste den andra föräldern inte känna sig av att alltid bli bortvald?

Vill verkligen rekommendera att dela på föräldraledigheten så att barnet får en chans att lära känna båda sina föräldrar ordentligt redan från början.


Golden; tror du verkligen att en tvååring skulle tycka det var roligt att sitta på läktare hela dagarna? Jag tycker att TS gör rätt som vill åka utan barnet.

Om det är så att de inte tror att det kommer att funka kan de ju göra som någon annan föreslog och köpa en biljett till barnvakten också så kan de åka allihopa?

 

[Ramona]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Men en tremånaders baby har väl knappast hunnit lära sig vad som är normalt än? I den åldern är det ju spännande med de egna tårna, tror knappast man behöver åka till thailand för att kunna visa barnet nåt nytt.

Att ha hela familjen samlad går ju utmärkt i sverige också, för den delen.

Du missade helt min poäng, eller så vill du bara leta fel i allting jag skriver.

 

[Mabuse]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Precis så prioriterade jag. Våra "semestrar" innebar att jag sommartid köpte ett busskort som gällde i hela länet. Vi kunde åka till flera sjöar, lekparker (typ sommarland, men även vanliga lekparker fast större än de hemma) städer med museum och andra roliga saker, djurparker av olika storlekar, ja barnen hade verkligen att välja på och hade fullt upp.
Vi gjorde ofta smörgåstårtor och tog med eller annat fika eller mat så sparade vi den kostnaden med. Dessutom hade vi lika roligt när vi gjorde iordning det vi skulle ha med som när vi väl var där för vi gjorde det ihop.
Varje år tog vi tåget till Göteborg och hade en heldag på Liseberg.

Jag jobbade 75% fram till olyckan hände när barnen var 10 och 12 år och jag hade inte tänkt gå upp i tid heller.
Jag var som jag skrev tidigare ensam med mina barn från de var 9 månader och 2,5 år fram till de var 8 och 10 år men det gick alldeles utmärkt ändå. Våra minnen handlar sällan om vart vi åkte utan om allt roligt vi gjorde hemma och ihop.

Jag valde att vara med mina barn framför ett hus för x antal miljoner. Mitt drömhus visade sig kosta 650 000 kr och det har vi råd med trots att jag numera är förtidspensionär och alltid tog mej tid att vara med mina barn.

Jag hade aldrig velat jobba 7-17 varje dag, det alternativet fanns helt enkelt inte i min värld.

Fast det beror ju lite på vad man har för yrke också, det är inte i alla yrken den funkar att jobba 75%. Om alternativet är långstidsarbetslöshet, så kanske man hellre fortsätter jobba?

Det är ju inte så lätt som att det bara handlar om pengar hur mycket man jobbar, det handlar ju också om att ha ett jobb man trivs med och kanske har kämpat i tio år för att få - tror definitivt inte barnen blir lyckligare av att föräldrarna kastar hela yrkeslivet på sophögen och börjar jobba med något de inte är intresserade av eller går arbetslösa istället.

 

[Mabuse]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Du missade helt min poäng, eller så vill du bara leta fel i allting jag skriver.

Om du tycker jag missuppfattade dig, så kan du väl förklara vad du menade istället? Vad var din poäng?

 

[Brandgul]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Funkar och funkar. Man har rättighet till det och ens arbetsgivare får kanske finna sig i det i 1-2 år. Det handlar väl lite om vad man vill själv. För en del känns det värre att lämna bort barnen så långa dagar än att sitta på jobbet. Ja jag tycker det är jobbigt vems barn det än är när de tillbringar 6.30 till 17.30 på förskolan, hem sova och så tillbaka 6.30 igen. Turligt nog är det ju inte så för alla. Är man två som delar på det kan man oftast lämna en timma senare och hämta en timma tidigare och så blir det stor skillnad!

 

[Sar]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

*kl*

Det är inte att förglömma hur viktiga kommunikationer och pendelavstånd är när det gäller att skapa tid tillsammans. Vi har 1 minuts gångväg till förskolan från huset och ca 6 resp. 8 min cykelväg till våra jobb.

När barnen var små roade jag mig med att göra en uträkning på hur mkt tillgång vi hade till barnens vakentid, jag var föräldraledig heltid och sambon föräldraledig en dag per vecka. Barnen hade rätt sena vanor (precis som sina nattugglor till föräldrar) och jag drog iväg till hästen direkt efter middagen och var borta ett bra tag. Det skilde mindre än en timme.

Har man däremot en timmes pendling till jobbet och ytterligare en halvtimme till förskolan så får barnen långa tider trots att man kanske inte jobbar heltid.

 

[Brandgul]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Absolut! Vi har ett föräldrapar som sliter som sjutton och jobbar deltid, men pendlar tyvärr Jag undrar hur länge de kommer att orka faktiskt... Det som verkar bra i teorin orkar man kanske inte med i praktiken i långa loppet. Jag känner själv att jag kväver mig med att jobba heltid (sambon jobbar deltid) Vi kommer jobba deltid båda två framöver, men väljer bort ett större och dyrare boende tills vidare.

Men vi är alla olika. Men jag träffar många barn per dag och livet är inte en dans på rosor för alla. Det är sanningen det också.

 

[TinyWiny]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Fast det beror ju lite på vad man har för yrke också, det är inte i alla yrken den funkar att jobba 75%. Om alternativet är långstidsarbetslöshet, så kanske man hellre fortsätter jobba?

Det är ju inte så lätt som att det bara handlar om pengar hur mycket man jobbar, det handlar ju också om att ha ett jobb man trivs med och kanske har kämpat i tio år för att få - tror definitivt inte barnen blir lyckligare av att föräldrarna kastar hela yrkeslivet på sophögen och börjar jobba med något de inte är intresserade av eller går arbetslösa istället.

Vilka arbeten fungerar det inte att jobba 75%? Jag undrar verkligen för jag kan inte komma på något mer än möjligtvis astronaut.

För mej är det viktigaste att få vara med mina barn, jag skulle aldrig välja bort tid med dem för att jobba med mitt drömyrke.
Jag slet hellre med vilket skitjobb som helst än missade mina barns uppväxt. Jobba kommer man förmodligen få göra i minst 30 år, oftast mer men barnen är bara små ett visst antal år. De väntar inte på att någon ska få tid att se dem växa upp och guida dem på deras väg till vuxenlivet.

 

[indian-charlie]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Slöläst tråden och säger bara:

Gå på magkänslan, inget barn är det andra likt. Det som känns bra det gör man med sina barn och det som inte känns bra det gör man inte...plättlätt.


Skaffa bra relationer tidigt mellan mor & farföräldrar eller för den delen andra tänkbara och barnet så barnvakter alltid finns till hands om man känner för ett biobesök, ett resturangbesök eller varför inte en weekendresa.
Barnmorskor och bvctanterna är grymt duktiga numera har jag märkt på att "skrämma upp" blivande föräldrar.

Det är inte utan man undrar hur vi själva har kunnat bli som vi är trots att man både åkte utan bilstol och det bara skurades med såpa i hemmen.

Ja... just det jag var elak mot min son när han bara var tre veckor ( dessutom för tidigt född med sex veckor) han fick vara med sin farmor en hel helg eftersom vi flyttade och snabbrenoverade en lägenhet.

// indianskan mor till tre helt normala barn (20, 18 och 10 i år) som både varit utan mamma o pappa lite då & då och dessutom fått vara själva hemma.

 

[Ramona]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Om du tycker jag missuppfattade dig, så kan du väl förklara vad du menade istället? Vad var din poäng?

Att barnet kanske inte får någonting ut av resmålet, men barnet får ju absolut någonting utav att spendera tid tillsammans med familjen.

Det spelar ingen roll vart i världen man befinner sig, så länge man är tillsammans. Det låter kanske lite klyschigt, men det stämmer. Till Thailand åker man för föräldrarnas skull, barnen hänger med och får umgänget med sina föräldrar. Lyckliga föräldrar är bra föräldrar!

 

[No1]

Sv: När kan man lämna barnet ensamt???

Vilka arbeten fungerar det inte att jobba 75%? Jag undrar verkligen för jag kan inte komma på något mer än möjligtvis astronaut.

Chefsbefattningar av olika slag brukar kräva minst 100%.