Nyårshundar!?

Jadu, jag bor på landet och ingen i byn skjuter (det är vi, en kobonde och en fårbonde). Däremot hörs DÄMPADE smällar/poffar från inkringliggande byar mellan 23 - 01 ungefär.

Lillvovvan är eg skotträdd men så lomhörd nu pga åldern så hon hör dem inte.

Greyhounden är HYSTERISKT skotträdd, och får panik bara av de dämpade smällarna och går in i chocktillstånd direkt och är inte kontaktbar.

Så i år har jag en liten påse med illröda Nozinantabletter liggande. Jag har för att droga ner honom 24 timmar. Jag räknar med att låta honom gå ner för räkning vid 17 - 18 tiden och hoppas INNERLIGT att det hjälper så han slipper helvetet i år.

(Jag har haft honom två nyår, det första var jag helt oförberedd, det andra trodde jag det skulle gå bra om jag spelade musik högt vid tolvslaget men då drog ju fyllon som inte kunde klockan igång vid 23 och sne var det kört)

Det är iofs intressant att se hur en gigantiskt stor greyhound kan klämma sig in under en väldigt låg soffa, det kan han bara när det smäller. Men det är så synd om honom, han är vettskrämd och i chocktillstånd och inte medveten om omvärlden och helt blockerad.

Han blir lika skräckslagen när det åskar, så när det åskar så åker matte & vovven bil ;) In med hunden i bilen (han ÄLSKAR bilen), på med bilsteroen och så åker vi..och åker och åker. Endera tills vi åkt undan frånd et värsta, eller tills det gett sig. Det där dock svårt att åka ifrån nyårsfyrverkerier.
 
För att det inte GÅR att träna dem skottfasta? Jag provade det me dlillvovvan (som ändå inte var så hysterisk som greyhounden). Vi kämpade massor med det där, och jag kastade dessutom principerna överbord och lät henne följa med ut och jaga. Hon var i himlen och hade skitkul (och gjorde tydligen en strålande insats, asgarven som kom när mammas sambo -s om var jaktledare - kom till jakten med sin vorsteh och så en liten lurvig knähund tystnade snabbt när hon började jaga. helt oränad på jakt men en naturbegåvning tydligen). När första skottet small sprang hon hem... :crazy:

Men provade verkligen ALLT. Att understödja smällandet med positiva saker (godis etc), att vänja succesivt osv. Inget fungerade. Jag trodde i etts ista desperat försök att lyckan av att få jaga skulle göra att hon inte uppfattade skott som negativt (hon är i sin egen värld när hon jagar) men icke.

Greyhounden har jag inte ens försökt med. Han går in i chock vid minsta dämpade smäll. Han är åskrädd, han är rädd under jaktsäsongen etc. Och smäller det så får han panik, hyperventilerar, går in i chocktillstånd och är inte kontaktbar mer. Och detta av DÄMPADE smällar som hörs mer som poffar.

Lillvovvan var det dock hanterbart med, hon söker upp en och vill upp i famnen, och får hon vara i famnen så är hon lugn.

Lillvovvan är uppvuxen med FULLSTÄNDIGT skottfasta hundar, och jag har på alla sätt ända sen hon var valp varit noga med att inte ömka henne när det smäller. Till ingen hjälp.

greyhounden kom till mig när han var 6 år, innan hade han bott i hundgård. Jag misstänker att han genomlevt 6 stycken nyår vettskrämd men utan att någon märkt det.
 
Mina hundar är inte rädda av sig. Schäfern bryr sig inte alls medans cockern gärna vill springa efter dessa smällare och raketer för att kolla vad det är :smirk:
 
En av mina hundar är skötträdd, hon har blivit det på äldre dagar - hon var helt skottfast när hon var yngre och har klarat skottet på MH 3 år gammal.
Numera blir hon som Alexandra_W beskriver sin hund - går nästan in i chocktillstånd och vill helst krypa ner i min bakficka :crazy: Jag fattar inte varför hon blivit så här nu på äldre dagar (hon är nästan 8). :confused:
Dock brukar det räcka med att ge henne Valerina, ha på musik och dra ner persiennerna för att hon ska vara hanterbar.

De andra två bryr sig inte nämnvärt och det är skönt.
 
Det går visst! Jag har själv gjort det med flera hundar. Dvs, skottfasta och skottfasta... :smirk: Skriver hellre "accepterar fyrverkerier och smällare". Skottfasta är betydligt längre bort på vägen.

Givetvis lättare med hund som inte blivit skrämd av oväsendet, men det går ... :)

Med "mitt sätt" ger jag hunden en positiv inställning till smällandet, hellre än att försöka göra smällandet till något "inget att vara rädd för". Om du förstår hur jag tänker.
En jycke som din greyhound är förmodligen bortom "all räddning". Trist när sådant händer.

Lycka till med nyårsfirandet!

LIA
 
Tekla är redan rädd och gömmer sig på toa, i datarummet under bordet och skakar :crazy:
Så jag hör till skalan som inte gillar raketerna.
 
Ibland funderar jag på om det kan vara så att de får lite annorlunda hörsel p.g.a ålder. Det kanske "rister" eller något annat sådant.
 
Jo, fast det var ju det där att göra det till något positivt jag provade med lillvovvan. Försökte med de där klassiska sakerna som godis i samband med det, att vänja in succesivt (dvs försöka hitta en godtagbar nivå och sen öka därifrån). Vi gick till och med på kurs i SBK:s regi just för "fyrverkerirädda" hundar. Det var 10 - 12 hundar som gick kursen (som gick över 12 veckor, två träffar/vecka och så "hemläxor"). Min, en bordercollie och en till som jag inte minns vad det var för ras klarade det inte. Min blev dock bättre. Men hon var ändå hanterbar i sin rädsla, och det gick att göra hennes nyår drägligt. Inte förrän jag fick greyhounden som jag insåg hur illa det KAN vara. (Dock var det rätt jobbigt med lillhunden när jag bodde i lägenhet och insåg att det smälls smällare från 1 december till 1 februari i princip.. :mad:)

Men det hjälpte ju även på min lilla, och den stora majoriteten av hundarna blev ju "bra", så jag skulle försöka igen den dag det behövs (men som sagt, greyhounden är nog bortom räddning, så för hans del är det bäst för alla inblandade att försöka droga)

greyisen har fått sin första tablett Nozinan nyss dock, och jag håller tummarna det hjälper.
 
Min lilla påverkades inte direkt av åldern, däremot nu sista två åren (hon är 13 år -04) så har det blivit MYCKET bättre. Jag har kopplat det samman med att hon börjar höra dåligt (märks överlag att hörseln är sämre, tydligt vid inkallning etc när hon inte har ögonkontakt, men kan få ropa rätt högt. Och hon hör inte när kylskåpet öppnas längre heller :angel:) och inte hör när det är dämpat (ute reagerar hon fortfarande på skott/smällare, inne reagerar hon inte alls längre)
 
Mina hundar tar det lugnt, de är inte rädda alls. Min förra hund var livrädd och hatade smällar,åska, han avskydde till och med att bli fotad med blixt- han trodde det skulle smälla efteråt....
 
Min hund blir orolig och gillar det inte alls...
Men när han är inne i mitt rum ( där det hörs minst ) och eftersom jag lyssnar på lite lugn musik så hörs det inte så mycket... Så nu sover han gott emellanåt ;-)
Promenaderna går snabbt snabbt däremot....
 
min hund ligger och skakar och gnäller m huvudet under soffan :( :cry:
 
Här är det tyst som i graven än. Det brukar inte höras nåt förrän tidigast 23 (fyllona som inte kna klockan).

Skotträdda vovven är dock så drogas nu att han raglar. Skulle göra sig på vilken nyårsfest som helst :devil:

Jag försöker räkna ut hur jag ska kunna gå ut i stallet utan att han ska försöka följa med, jag orkar INTE lyfta in 30 kilo greyhound i huset igen..
 
Första nyår för min lilla whippet kille. Lugn som en filbunke, jag bor ändå mitt i smeten men han har sovit sig igenom det värsta.
Sen satt han vid mina fötter och kollade ut genom balkongdörren, tittade lite frågande ibland men inget stress.
Blev så impad av hans lugn så jag tog faktiskt hans puls, men den killen var INTE stressad ;) :D
 
Dessie skickade jag in vid 12 slaget för att skona hennes öron.
Själv tyckte hon det var festligt och vi människor vart ju så uppspelta och då måste det ju vara roligt :D
Hon tyckte det var desto tråkigare att gå in :angel:

Våra greyhounds vi hade för några år sedan var däremot totalt likgiltig för allt vad smällare och raketer hette.
En hund kunde knappt bry sig mindre :cool:
 
Liten rapport:

Noizanet fungerade! :love: Greyhounden var långt borta i drogdimmorna vid tolvslaget och brydde sig inte alls. Han var vaken men lyfte inte ens huvudet. Inte en skakning, och jag tog till och med pulsen på honom och han var inte berörd alls.

SÅÅÅ skönt att slippa se honom lida alla halvetes kval, så det blir Nozinan nästa år med!

Lillvovvan börjar bli så lomhörd nu så hennes skotträdsla är ganska minimal, hon skällde när hon hörde ett par extra skarpa smällar, och klättrade upp i sängen, men inte rädd.

Så, lyckad, lugnt nyår med hundar som slapp ha det helvetiskt =)
 
Personligen tror jag mer på avtrubbningsmetoden än att göra det till något positivt.

Man köper helt enkelt en CD med fyrverkerier, skott och sedan börjar man lyssna på denna varje dag under en mycket lång tid. Först på mycket låg volym och sedan successivt högre. Man bör inte ta någon notis om hundens reaktioner utan fortsätta med de sysslor man hade planerat att göra. Man skall inte heller överdriva sig själv genom att vara hyperglad eller nått i den stilen. När nyår kommer så skall hunden vara utled på fyrverkerier att han inte pallar lyfta ett ögonlock.

Orsaken till att jag är lite skeptiskt till godismetoden är att man då gör skott/fyrverkerier till något speciellt. På en hel del hundar fungerar det helt klart att få in tänket skott=godis men en del hundar kan även tolka det matte/husse är konstig och gör konstiga saker bara för att det smäller = det är mysko och farligt.

Jag vill att mina hundar skall inte ha några förväntningar vare sig positiva eller negativa vid fyrverkeri eller skott. Det skall helt enkelt vara ett ljud som ingår i vardagen och det är inte konstigare än att någon startar en bil.

Jag tror folk är generellt för dåliga på att förbereda sina hundar för fyrverkeri och skott. Dessutom tror jag att en hel del av hundarna blir berörda pga husse och mattes reaktioner.
 
Skönt att det fungerade för jycken. Vi får nog öka på dosen till nästa år åt vår hund för han var vaken och blev rädd ändå. Inte till närmelsevis lika mycket som annars, men han darrade och luktade illa ur munnen (stress).
Sedan när fyrverkerierna slutat somnade han.
Betydligt bättre nyår än ifjol i alla fall.
 
"Personligen tror jag mer på avtrubbningsmetoden än att göra det till något positivt." /citat]
.
Jag håller i huvudsak med det du skriver, men undrar vad du har emot "positivmetoden"? Tänker inte på att mata med godis, utan mer påtagligt göra fyrverkeri och smällare till något hunden själv gillar.
Fyrverkeri kan ju förekomma under så många olika förhållanden. Stort och smått, smällande och tjutande, långt bort och nära osv. Kanske svårt för hunden att se det vardagliga i, att en raket fräser iväg framför nosen eller en smällare går av bakom svansen? ;)

En annan aspekt är att folk högljutt och förtjust brukar kommentera fyrverkerier. Ju häftigare desto lyckligare kommentarer. Kanske svårt för hunden att se det vardagliga då.

Jag kritiserar absolut inte din inställning, att immunicera är en bra metod generellt, tvärtom. Det är något jag själv förespråkar. Men just i det här fallet tror jag mer på "positivmetoden". Den har åtminstone för mig utfallit väl.
.
God fortsättning till dig och alla hundmänniskor här!
LIA
 
När jag började inom SBK så insåg jag snabbt att få saker gör hundfolk så panikslagna som skottberördhet. Jag blev själv lite fixerad vid just hur hundar reagerar på plötsliga ljud. Därmed har jag läst nästan allt jag har kommit över i detta ämne.

Godis-positiv förstärkning är kanon och snabbt men kan inte användas på alla hundar och ej heller på alla ställen. Om man har en riktigt kanonbra förstärkning till hunden (godis apportering)så är det precis som du säger ganska lätt att få hunden att koppla samman äckligt ljud med gott godis (eller vad man använder). Men man måste verkligen veta att den positiva förstärkningen är avsevärt större än den negativa (oljudet). Det är inte helt lätt alltid, om ens möjligt, att hitta till alla hundar. Många hundar kan vara galna i godis och när de hör ett skott så tar de inte en bit till.

Nästa problem med den här metoden är att man alltid måste vara väl förberedd. Bor man i stan vet man aldrig när man blir utsatt för skott eller fyrverkeri. Det kan verka trivialt men i praktiken är det faktiskt svårt. Här i Malmö så har vi fyrverkerier hela året om.

Men om man vet att man inte har problem med ovanstående saker så är positiv förstärkning kanon och framför allt mycket snabbt.

Fördelen med att successivt vänja hunden vid ett ljud är att det är ganska lätt att träna. Man kan i princip göra det var som helst och när som helst. Ytterligare en fördel är att du skapar en hund utan förväntningar, alltför positiva förväntningar kan vara bra så jobbiga de oxå. Negativt är att det tidsmässigt kan ta lååång tid.

Jag har som sagt en valp just nu. Han har inte visat någon som helst berördhet för något ljud. Ändå valde jag att träna honom inför nyår och det tycker jag alla borde göra, för hundarnas skull. Det är ett mycket enkelt sätt att få en lyckligare hund. :)
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
22 260
Övr. Hund Balder är hopplös med att äta olämpliga saker på promenaderna, med konsekvensen att han ofta är jättedålig i magen. Han är snabb som en...
Svar
17
· Visningar
1 735
Senast: ildiko
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
712
Senast: Trassel12
·
Hundträning Balder är drygt 1,5 år och kom till oss i början av juni. Han har ett speciellt förflutet som innebär att han aldrig fått någon direkt...
2
Svar
29
· Visningar
2 694
Senast: Pilot
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp