Nybörjare - HJÄLP MIG!

[nejlica]

Men det är så himla svårt, för det söks inte många skötare eller medryttare här där jag bor. Och när någon söker vill de ha någon "med stor erfarenhet och höga ambitioner". Det blir som en cirkel och en stängd värld som är omöjlig att ta sig in i Ridskolorna jag pratat med tar bara emot unga och i enstaka fall vuxna, men då endast under 45 min och utan skötsel.
Ååh.. Svårt att det ska vara så orättvist med förutsättningar. Några får växa upp bland massa hästar och andra blir nästan förbjudna att komma nära dem.. Hur ska man hantera det? Jag är en jättevarm person med massa engagemang, stort hjärta och en stark vilja att alltid göra allting utifrån hästens behov och förutsättningar.
Tycker mig se många "hårda" personligheter i hästvärlden, människor som jag inte ens skulle vilja tog hand om min hund, men ändå är dem godkända att hantera stora hästar? Finns såklart desto fler underbara människor än taskiga, men ändå är det så konstigt för det verkar ibland vara en egen kultur där bara vissa får plats? Hårda ord, anklagelser mot hästarna och andra ryttare, hårdhänthet osv. Djurhantering på ett sätt som inte välkomnas när det gäller andra djur. När jag jämför med den typen av personer känns det som att jag skulle kunna ge en häst tusen gånger bättre omsorg bara genom att vara lugn, trygg, mjuk och följsam, trots att jag inte är påläst i dagsläget osv...

Har du provat att lägga ut en egen annons? Poängtera att det kanske inte är jätteviktigt med just ridningen, att du gärna är med i stallet och lär dig och till exempel gärna även går promenader med någon konvalescent eller liknande. Tror att det finns många som har någon sällskapshäst som inte riktigt får den tiden den behöver, eller som gärna hade haft hjälp med sin icke "jätteflådiga ridhäst" eller gärna haft sällskap i stallet ibland men som kanske inte tycker att de har tillräckligt att erbjuda för att söka en medryttare men som kanske skulle svara på en sådan annons om det kom ut en.

Jag skulle gärna ha hjälp med min, speciellt nu under graviditet, men det känns inte lönt att lägga ut en annons när han står "mitt i ingenstans" och inte är speciellt välutbildad, men hade någon som verkade vettig frågat hade de gärna fått komma ut och pyssla och rida liksom.

 

[Tilda S]

Har du provat att lägga ut en egen annons? Poängtera att det kanske inte är jätteviktigt med just ridningen, att du gärna är med i stallet och lär dig och till exempel gärna även går promenader med någon konvalescent eller liknande. Tror att det finns många som har någon sällskapshäst som inte riktigt får den tiden den behöver, eller som gärna hade haft hjälp med sin icke "jätteflådiga ridhäst" eller gärna haft sällskap i stallet ibland men som kanske inte tycker att de har tillräckligt att erbjuda för att söka en medryttare men som kanske skulle svara på en sådan annons om det kom ut en.

Jag skulle gärna ha hjälp med min, speciellt nu under graviditet, men det känns inte lönt att lägga ut en annons när han står "mitt i ingenstans" och inte är speciellt välutbildad, men hade någon som verkade vettig frågat hade de gärna fått komma ut och pyssla och rida liksom.

Toppenbra idé! Var är det bäst att annonsera tycker du?

 

[ellie]

Okej, då är det nog lika bra att jag ger upp på en gång, eftersom jag redan är gammal som gatan...
Önskar jag hade haft förmånen att börja som ung.

Äsch, man kan ju hålla på med hästar tills man är 100! Vi har flera 80-åringar på min ridskola som rider

Men, som flera andra har skrivit, så kan man definitivt ”kapa tid” genom att maxa hästumgänget och ridningen. Kanske rida på ridskola parallellet med medryttarhäst? Kolla om det finns nåt stall (travstall kanske?) i närheten där du kan ”hänga” och hjälpa till samtidigt som du har ögon och tentakler på spänn?

 

[nejlica]

Toppenbra idé! Var är det bäst att annonsera tycker du?

Facebook (brukar finnas lokala hästgrupper av olika slag) och hästnet är de två sidor där jag själv skulle kolla, det kanske finns någon mer jag inte tänkt på men får du ihop en annons är det väl bra att slänga ut den på så många ställen som möjligt!

 

[Tussinussen]

Jag får ytterligare en fundering när jag läser allt här och hör vad folk alltid sagt:
Hästägande är tungt, jobbigt, tidskrävande, väldigt dyrt, svårt, farligt, ett uppoffrande, slitigt o.s.v.... Det får mig såklart att undra hur tusan det kommer sig att världen trots allt kryllar av just hästägare....?

Därför att vi står ut med allt det jobbiga/dyra, för att vi älskar hästar...... Jag kan inte sätta ord på hur lycklig jag blir av att umgås med mina hästar, kunde jag ha dom boendes i huset hos mig skulle jag ha det.

Jag mår så bra när jag är i stallet hos mina hästar. Och dom *vet* vem som är matte, även om man har dom uppstallad hos någon annan som hanterar dom dagligen. Det är det som är tjusningen med egen häst, att man får en "connection".

Det är ingen här som kan tala om för dig om du har tillräckligt med kunskap att ha en egen häst. Varken jag eller någon annan. Det viktiga är att man är ÖDMJUK, och jag tycker verkligen att du verkar ha en bra attityd för att du är medveten om din egen bristande erfarenhet. Hellre en nybörjare med en ödmjuk inställning och en kunskapstörst än en som tror att "nu minsann kan jag det här med hästar". Fullärd blir man aldrig. Man ska vara ödmjuk, och man ska ha erfarna människor omkring sig.

Och jag uppskattar verkligen det du skrev om allt du sett om hur vissa behandlar hästar. Du har helt rätt, Det finns en massa tok i hästvärlden och alldeles för många människor som skyller sina egna tillkortakommanden på hästen.

Betr kostnader: jag bor i nedre Norrland där det är ganska billigt. Har nyss flyttat mitt sto till ett stall där jag betalar 2000:- o då ingår hö och spån o all service. Billigt tycker jag. Skoning 700 kr varannan månad, försäkring ca. 350/månad. Kraftfoder (hon är lättfödd) ca, 300/månad. Sen tillkommer kostnader för prylar, ridkläder (dom slits), träningar, bensin till träningar, ha en dyrare bil som fixar att dra ett släp, lån på släp.....egentligen försöker jag inte tänka på hur mycket hästarna kostar Ändå har jag araber som är billiga att äga, små hästar som inte äter för mycket, friska o skadefria.

 

[Similitude]

Mitt förslag är att fortsätta som medryttare. Du skriver att du absolut vill ta det varligt och långsamt, så varför inte göra samma sak med "hästägeriet"? Varför har du bråttom med det?
Om du ändå bestämmer dig för att köpa en häst så hade jag köpt en äldre, trygg läromästare och ställt den i ett stall med mycket service och BRA stallägare som är villig att hjälpa och stötta dig. Jag har sett på nära håll hur bra det kan bli på detta sätt, men det kräver en BRA häst och en BRA stallägare. Och trots en lugn och trygg häst och en stallägare som tagit mer ansvar än vad hen borde så hände det grejor. Hästar är ena luriga filurer, men ack så underbara.

 

[Javan]

Var i landet bor du? Medryttare med flera dagars ansvar vore det optimala.

Tänker att om du köper häst är vikten av en bra mentor och ridlektioner oerhört viktigt. Det behöver man för strul och funderingar kommer alltid och även de bästa har någon att rådfråga.


Idéen att inte rida och lära känna långsamt tror jag inte alls på. Du ska ju köpa en läromästare en utbildad häst som är van att gå. (Förutsätter jag) Att ställa av en gammal häst är sällan lyckat. Tappa muskler går jättefort. Kondition detsamma. Dessutom trivs de flesta hästar med aktivitet och blir ofta olyckliga om man tar bort den. Du behöver ju också utveckla din ridning, om du pausar den och sen dessutom ska rida igång en avställd häst är du nog långt över vad du klarar. Sätta igång hästar kräver långt mer än vad man tror både med bus men också att kunna reda ut stelhet mm. Då har du en jätteolycklig kombination av orutinerad ryttare som är ringrostig och häst som kanske inte var vad man köpte.

 

[tuaphua]

Problemet är i mina ögon att kärlek och vilja inte alltid räcker för atthålla djuret friskt och se till att det mår bra.

Jag har jobbat med många ekipage där man köpt häst man inte reder ut. I vissa fall leder det till skador/sjukdom hos häst och i andra till problem i ridning/hantering. Det är inte ovanligt ens bland folk som ridit länge, haft häst förr etc.

Om du vill skynda på processen så tror jag det kommer kosta. Antingen får man leta efter verksamhet som erbjuder upplägg där man under stöd från ridlärare får ha häst som sin egen. Eller ta hjälp av tränare som sett dig rida och har koll på dina övriga hästkunskaper som hjälper dig välja rätt häst att köpa och att du sen kan stå uppstallad med hästen hos en bra tränare som kan erbjuda lite helhetsgrepp i att överse mer än bara ridlektioner.

Lycka till!

 

[TinyWiny]

Innan man funderar på egen häst behöver man ha tillräckligt med kunskap själv för att kunna avgöra om det någon säger är rimligt. Hästvärlden är full av människor som anser att de vet och kan allt men tyvärr vet de inte alltid utan de gissar och tror. Det finns många många hästar som har farit och far illa av att någon, ofta karismatisk, person säger något som sprids som en löpeld sedan. Ta bara det här med att alla hästar kan gå barfota som var väldigt inne för ett antal år sedan. Det är helt enkelt inte sant och många hästar far otroligt illa av dess ägares okunskap.

Det är inte heller bara själva ridningen och den dagliga skötseln man måste kunna. Man behöver kunna läsa hästen, förutse dess reaktioner och helst förstå dem och kunna förebygga dem också. Man behöver kunna se om något inte är som det ska, om något inte är helt som vanligt precis som @Görel var inne på. Man behöver också ha koll på foder, vad hästen faktiskt behöver och hur man bäst uppfyller hens behov så man slipper bli lurad att köpa diverse "fantastiska" svindyra foder med fina namn i flashiga säckar som lovar guld och gröna skogar men som inte alls ger hästen det hen behöver.

En häst som flyttar blir också vilsen och det är så ofta det blir fel där. Som människa är det vår uppgift att tydligt och vänligt visa hästen att vi är dess trygghet och resurs. Det är vår uppgift att visa var våra gränser går, vilka regler och rutiner som gäller här precis som det är vår uppgift att respektera hästens gränser och hästens behov. Istället tycker människor att de har blivit lurade, att förra ägaren ljög för hästen är ju inte alls som hos ägaren, fungerar inte överhuvudtaget som hos förra ägaren och det blir då hästens fel trots att det enda hästen gör är att reflektera sin omgivning. Hästar är flockdjur. De behöver veta hur de ska bete sig, får de inte veta det så blir överlevnad högsta prioritet. Vet eller förstår inte hästen vad vi vill, om vi velar, är otydliga eller inkonsekventa så tar hästen saken i "egna händer" och gör det hen kan för att överleva, det hen ser som överlevnad. Då får man hästar som vägrar lämna hagen, stallet, gårdsplanen, som springer över en och blir farliga och hästen som bara försöker överleva ses som dum.

Jag hade personligen varmt välkomnat någon som verkligen ville lära sig och ville hänga i mitt stall med mina hästar. Inga problem alls men jag har slutat annonsera. Hur jag än uttrycker mig kommer det folk som anser att de har någon märklig bestämmanderätt över hästen. Som anser (trots att de med munnen säger motsatsen) att dominans och rang existerar mellan hästar och mellan häst och människa, som anser att de inte alls behöver lyssna på hästen utan har rätt att kräva men inte ge hästen det hen behöver. Jag har helt enkelt tröttnat och vill inte utsätta mina hästar för sådana människor mer.

 

[Sassy]

Men det är så himla svårt, för det söks inte många skötare eller medryttare här där jag bor. Och när någon söker vill de ha någon "med stor erfarenhet och höga ambitioner". Det blir som en cirkel och en stängd värld som är omöjlig att ta sig in i Ridskolorna jag pratat med tar bara emot unga och i enstaka fall vuxna, men då endast under 45 min och utan skötsel.

Synd att du inte har bättre förutsättningar med ridskola. Häromkring har nästan alla ridskolor bra vuxenverksamhet (vissa har inga barnlektioner eller ponnyer alls), och på många finns möjlighet att vara medryttare och därmed ha ansvar för hästen en eller ett par dagar i veckan. Det är en suverän lösning att få både rida lektion och självständigt på samma häst flera gånger i veckan, och testa vardagslivet med häst där det finns kunnig personal som faktiskt tar beslutsansvaret.

Annars tror jag på att annonsera själv. Hästägare har inte sällan haft en rad människor som påstår sig vara seriöst intresserade men i verkligheten mest vill göra "det roliga".

Själv ha jag haft egen häst tidigare men konstaterat att det inte funkar speciellt bra med ett vuxenliv med krävande jobb och liknande. Skulle hellre hyra i en bra verksamhet ett par dagar i veckan. Den dagen jag har en konvalecent som kanske måste vårdas flera gånger om dagen (inte alls ovanligt) så skulle det aldrig funka med ett jobb med mycket resor och möten jag inte bara kan skippa.

 

[Tilda S]

Därför att vi står ut med allt det jobbiga/dyra, för att vi älskar hästar...... Jag kan inte sätta ord på hur lycklig jag blir av att umgås med mina hästar, kunde jag ha dom boendes i huset hos mig skulle jag ha det.

Jag mår så bra när jag är i stallet hos mina hästar. Och dom *vet* vem som är matte, även om man har dom uppstallad hos någon annan som hanterar dom dagligen. Det är det som är tjusningen med egen häst, att man får en "connection".

Det är ingen här som kan tala om för dig om du har tillräckligt med kunskap att ha en egen häst. Varken jag eller någon annan. Det viktiga är att man är ÖDMJUK, och jag tycker verkligen att du verkar ha en bra attityd för att du är medveten om din egen bristande erfarenhet. Hellre en nybörjare med en ödmjuk inställning och en kunskapstörst än en som tror att "nu minsann kan jag det här med hästar". Fullärd blir man aldrig. Man ska vara ödmjuk, och man ska ha erfarna människor omkring sig.

Och jag uppskattar verkligen det du skrev om allt du sett om hur vissa behandlar hästar. Du har helt rätt, Det finns en massa tok i hästvärlden och alldeles för många människor som skyller sina egna tillkortakommanden på hästen.

Betr kostnader: jag bor i nedre Norrland där det är ganska billigt. Har nyss flyttat mitt sto till ett stall där jag betalar 2000:- o då ingår hö och spån o all service. Billigt tycker jag. Skoning 700 kr varannan månad, försäkring ca. 350/månad. Kraftfoder (hon är lättfödd) ca, 300/månad. Sen tillkommer kostnader för prylar, ridkläder (dom slits), träningar, bensin till träningar, ha en dyrare bil som fixar att dra ett släp, lån på släp.....egentligen försöker jag inte tänka på hur mycket hästarna kostar Ändå har jag araber som är billiga att äga, små hästar som inte äter för mycket, friska o skadefria.

Tack så jättemycket för dina kloka tankar! Ja, jag försöker verkligen vara ödmjuk inför detta. Jag vill inte fylla mina egna behov i första hand, utan forma ett bra hästliv. Att jag får ut något av det är en enda stor bonus! Som du säger, lyckan hästarna ger är oslagbar!
Och tack för infon om ekonomin, alltid bra med konkreta exempel!
Jag har fått ett erbjudande om en häst som ska stå kvar i sitt stall, inkl. verkning och foder kostar det då 1800. Då finns den tidigare ägaren på plats, det är nära mitt hem o.s.v. Jag tycker det låter som schysst pris och bra förutsättningar - men jag tackade faktiskt nej efter lite funderande. Helt enkelt för att hästen inte kändes helt rätt för mig. Den var ganska stor, hade lite skadehistorik och dessutom ganska gammal (vill ju gärna ha en läromästare och de är ju ofta äldre, men denna var lite väl gammal). Så jag tror att jag ändå klarar att hålla i mina impulser och inte förhasta mig... Men en annan häst i samma stall hade ju varit bra!

 

[Tilda S]

Mitt förslag är att fortsätta som medryttare. Du skriver att du absolut vill ta det varligt och långsamt, så varför inte göra samma sak med "hästägeriet"? Varför har du bråttom med det?
Om du ändå bestämmer dig för att köpa en häst så hade jag köpt en äldre, trygg läromästare och ställt den i ett stall med mycket service och BRA stallägare som är villig att hjälpa och stötta dig. Jag har sett på nära håll hur bra det kan bli på detta sätt, men det kräver en BRA häst och en BRA stallägare. Och trots en lugn och trygg häst och en stallägare som tagit mer ansvar än vad hen borde så hände det grejor. Hästar är ena luriga filurer, men ack så underbara.

Nejdå, jag har inte bråttom. Hade jag haft det hade jag nog haft en häst i garaget nu och inte ens hunnit leta rätt på stallplats = det hade inte varit så bra... Nu försöker jag ju ta det lugnt, genom att be om råd, ta reda på saker, söka fakta, vara medryttare, fundera kring hyrhäst etc. Så ingen brådska Men drömma gör jag!

Tack för tipsen, förstår mer och mer värdet av att stå uppstallad hos kunniga människor!!

 

[_Zvea_]

Tack så jättemycket för dina kloka tankar! Ja, jag försöker verkligen vara ödmjuk inför detta. Jag vill inte fylla mina egna behov i första hand, utan forma ett bra hästliv. Att jag får ut något av det är en enda stor bonus! Som du säger, lyckan hästarna ger är oslagbar!
Och tack för infon om ekonomin, alltid bra med konkreta exempel!
Jag har fått ett erbjudande om en häst som ska stå kvar i sitt stall, inkl. verkning och foder kostar det då 1800. Då finns den tidigare ägaren på plats, det är nära mitt hem o.s.v. Jag tycker det låter som schysst pris och bra förutsättningar - men jag tackade faktiskt nej efter lite funderande. Helt enkelt för att hästen inte kändes helt rätt för mig. Den var ganska stor, hade lite skadehistorik och dessutom ganska gammal (vill ju gärna ha en läromästare och de är ju ofta äldre, men denna var lite väl gammal). Så jag tror att jag ändå klarar att hålla i mina impulser och inte förhasta mig... Men en annan häst i samma stall hade ju varit bra!

1800 är väldigt billigt! Hur gammal var hästen? Vilken typ av skador? Inte säkert att det var ett dåligt alternativ.

 

[Tilda S]

Var i landet bor du? Medryttare med flera dagars ansvar vore det optimala.

Tänker att om du köper häst är vikten av en bra mentor och ridlektioner oerhört viktigt. Det behöver man för strul och funderingar kommer alltid och även de bästa har någon att rådfråga.


Idéen att inte rida och lära känna långsamt tror jag inte alls på. Du ska ju köpa en läromästare en utbildad häst som är van att gå. (Förutsätter jag) Att ställa av en gammal häst är sällan lyckat. Tappa muskler går jättefort. Kondition detsamma. Dessutom trivs de flesta hästar med aktivitet och blir ofta olyckliga om man tar bort den. Du behöver ju också utveckla din ridning, om du pausar den och sen dessutom ska rida igång en avställd häst är du nog långt över vad du klarar. Sätta igång hästar kräver långt mer än vad man tror både med bus men också att kunna reda ut stelhet mm. Då har du en jätteolycklig kombination av orutinerad ryttare som är ringrostig och häst som kanske inte var vad man köpte.

Okej, tack för kunskapspåfyllnaden! Mycket bra! Och jag var nära på att tacka ja till att sköta en häst som stått "stilla" ett år.. kanske kom din kommentar i rättan tid

 

[Tilda S]

1800 är väldigt billigt! Hur gammal var hästen? Vilken typ av skador? Inte säkert att det var ett dåligt alternativ.

Vet du att jag kände samtidigt som jag skrev det att jag kanske gjort bort mig.. svårt att hitta något bättre egentligen...?! Ooops.. Hästen var 25 år och hade svullnad på framben samt en synskada. Det var en Quarter.

 

[Tilda S]

Problemet är i mina ögon att kärlek och vilja inte alltid räcker för atthålla djuret friskt och se till att det mår bra.

Jag har jobbat med många ekipage där man köpt häst man inte reder ut. I vissa fall leder det till skador/sjukdom hos häst och i andra till problem i ridning/hantering. Det är inte ovanligt ens bland folk som ridit länge, haft häst förr etc.

Om du vill skynda på processen så tror jag det kommer kosta. Antingen får man leta efter verksamhet som erbjuder upplägg där man under stöd från ridlärare får ha häst som sin egen. Eller ta hjälp av tränare som sett dig rida och har koll på dina övriga hästkunskaper som hjälper dig välja rätt häst att köpa och att du sen kan stå uppstallad med hästen hos en bra tränare som kan erbjuda lite helhetsgrepp i att överse mer än bara ridlektioner.

Lycka till!

Tack för kommentaren!
Kanske blir det mest aktuellt att hyra häst på en verksamhet. Får se

 

[tanten]

Problemet är i mina ögon att kärlek och vilja inte alltid räcker för atthålla djuret friskt och se till att det mår bra.

Jag har jobbat med många ekipage där man köpt häst man inte reder ut. I vissa fall leder det till skador/sjukdom hos häst och i andra till problem i ridning/hantering. Det är inte ovanligt ens bland folk som ridit länge, haft häst förr etc.

Om du vill skynda på processen så tror jag det kommer kosta. Antingen får man leta efter verksamhet som erbjuder upplägg där man under stöd från ridlärare får ha häst som sin egen. Eller ta hjälp av tränare som sett dig rida och har koll på dina övriga hästkunskaper som hjälper dig välja rätt häst att köpa och att du sen kan stå uppstallad med hästen hos en bra tränare som kan erbjuda lite helhetsgrepp i att överse mer än bara ridlektioner.

Lycka till!

Kloka synpunkter!

Tycker mig se många "hårda" personligheter i hästvärlden, människor som jag inte ens skulle vilja tog hand om min hund, men ändå är dem godkända att hantera stora hästar? Finns såklart desto fler underbara människor än taskiga, men ändå är det så konstigt för det verkar ibland vara en egen kultur där bara vissa får plats? Hårda ord, anklagelser mot hästarna och andra ryttare, hårdhänthet osv. Djurhantering på ett sätt som inte välkomnas när det gäller andra djur. När jag jämför med den typen av personer känns det som att jag skulle kunna ge en häst tusen gånger bättre omsorg bara genom att vara lugn, trygg, mjuk och följsam, trots att jag inte är påläst i dagsläget osv...

Nu vill jag på INGET SÄTT försvara hårda metoder mot djur. Men - en häst är ett halvt ton levande varelse som kan skada en människa rejält om det går fel.

Har hästen väldigt många rävar bakom öronen så kanske det krävs hingstkedja för att leda den. (så var både WS och hennes avkomma DT. Passade man sig inte drog de glatt garvande iväg över nejden med svansen i vädret ) . Har hästen anlag för att vilja ta kommandot så kan man komma att stå med en häst som man är rädd för.
Helt enkelt kan det bli så att man inte reder ut den.
Det behövs ett tränat öga (det skaffarman sig!) och konsekvens för att hantera en häst.

Vissa hästar älskar människor och är godheten själv. Andra är mer "skojfriska". Precis som vi människor.

 

[Tilda S]

Kloka synpunkter!


Nu vill jag på INGET SÄTT försvara hårda metoder mot djur. Men - en häst är ett halvt ton levande varelse som kan skada en människa rejält om det går fel.

Har hästen väldigt många rävar bakom öronen så kanske det krävs hingstkedja för att leda den. (så var både WS och hennes avkomma DT. Passade man sig inte drog de glatt garvande iväg över nejden med svansen i vädret ) . Har hästen anlag för att vilja ta kommandot så kan man komma att stå med en häst som man är rädd för.
Helt enkelt kan det bli så att man inte reder ut den.
Det behövs ett tränat öga (det skaffarman sig!) och konsekvens för att hantera en häst.

Vissa hästar älskar människor och är godheten själv. Andra är mer "skojfriska". Precis som vi människor.

Jag förstår vad du menar. Och jag tycker det är stor skillnad på att vara tydlig och att vara hård. Precis som det är skillnad på respekt och slapphet. Eller att vara ledare eller översittare.

 

[EmmaBovary]

Bra exempel (och skönt att det gick bra). Men det är också detta som gör att jag ställer mig frågan om det inte är bättre med en häst som är bara min då? För det är ju det mest troliga sättet för mig att kunna upptäcka små skillnader och saker som sker - att jag känner EN häst RIKTIGT bra, istället för att låna någon annans. Hur ser du på det?

I det inledande skedet, där du lär dig att upptäcka skillnader osv., så spelar det ingen roll om det är din egen häst eller om den är lånad. Du behöver omsätta kunskapen du tex. läst dig till i praktiken och genom upplevelser skapa erfarenheter. Ganska säker på att du snabbare kommer kunna lära känna en häst RIKTIGT bra om du får erfarenheter av flera olika hästar först. Sen tänker jag att det är snällast mot alla inblandade om du inte har yttersta ansvaret riktigt än. Speciellt apropå det du säger om din historik med psykisk ohälsa, det kan bli enormt påfrestande för psyket att stå med hela ansvaret om något blir fel, och den där terapeutiska glädjen som kommer med hästhanteringen och ridningen kan bli en enorm press (sagt av någon som själv har problem med just psykisk ohälsa).

 

[Tilda S]

I det inledande skedet, där du lär dig att upptäcka skillnader osv., så spelar det ingen roll om det är din egen häst eller om den är lånad. Du behöver omsätta kunskapen du tex. läst dig till i praktiken och genom upplevelser skapa erfarenheter. Ganska säker på att du snabbare kommer kunna lära känna en häst RIKTIGT bra om du får erfarenheter av flera olika hästar först. Sen tänker jag att det är snällast mot alla inblandade om du inte har yttersta ansvaret riktigt än. Speciellt apropå det du säger om din historik med psykisk ohälsa, det kan bli enormt påfrestande för psyket att stå med hela ansvaret om något blir fel, och den där terapeutiska glädjen som kommer med hästhanteringen och ridningen kan bli en enorm press (sagt av någon som själv har problem med just psykisk ohälsa).

Smart sagt att flera olika hästar kan ge större kunskap inför en särskilt häst längre fram. Tack!
Absolut ska man vara betänksam på det man gått igenom och se vilket ansvar man har möjlighet att bära. Har dock gjort stora förändringar i mitt liv för att hitta en livsstil som fungerar och där håller jag nu på att göra plats för häst också, men ett steg i taget