Önskat resultat - när man gör helt fel...

[kopparberg]

Jag har en timmes lunch 12.00 - 13.00.
På den timmmen ska jag förutom hinna äta, ner till stallet och lunchfodra stallets 4 hästar. Resväg = 5 km enkel resa.

Hästarna går två och två i hagen.
Mina två i en, stallägarens i en annan.

Kommer ner idag, och då har stallägarens hästar roat sig med att demolera sin hage.
En stolpe ligger ner HELT, och de är i full färd med att rycka upp nästa. De står alltså och turas om att försöka lyfta den i munnen!

Nåväl, det FINNS en annan hage, men där måste jag få fram tråden vid grinden som ligger under all snö, förmodligen fastfrusen. Dessutom är det inte plogat alls till den hagen, så jag skulle få snö upp till knäna i lågskor = blöt om både fötter och byxor. Och sedan då gå blöt till efter 16.00.

Hästarna går ut redan mellan 6.00 och 6.30, så jag tog beslutet att stallägarens hästar fick gå in i stallet och äta sin lunch i stället. Det skulle gå fortast.
Hinna LAGA hagen var ju inte att tänka på.

Nåväl, ena hästen är svårfångad i hagen, men har som tur är egen ingång.
Och går den andra hästen in, så går han in i sin box självmant.

Så jag tar den häst som leds in, och VET att det är nervknippet (galoppör stressad till max på Täby där hon stått i träning) som har cellskräck, och till för ett halvår sedan inte gått att leda genom en dörr utan panik.
Men nu på senare tid har hon fungerat helt "smärtfritt".

Knallar in genom stalldörren, och hästen slår på en tvärnit.
Sedan står hon ISTADIGT utanför dörren och vägrar gå in!
Sekunder tickar till minuter, och min lunch försvinner mer och mer.

Hon är inte uppjagad (jag tycker sådant syns på hästens ögon), hon är bara tjafsig.
Är hon rädd, brukar hon jazza runt, nu stod hon HELT still.

Så jag gör som jag brukar de få ggr hon krånglar med mig, jag försöker vänta ut henne, med sträckt grimskaft.
Då brukar hon lugnt knalla in.

Men INTE idag!
Minuterna tickar iväg, och till slut rinner sinnet på mig!
Sägas ska att den hästen är en sådan man INTE kan ryta åt, då brukar det bli "cirkus".

Men till slut LEDSNAR jag! Och gör irriterat PRECIS det man INTE ska med den hästen.
Jag går ut genom dörren igen och ryter "nu går du f-n IN!!"
Gissa vad som händer?!
Hästen blir kolugn och trippar snällt in genom dörren!

Alltså, jag gjorde precis det man INTE ska, jag tappade tålamodet, och SE då funkade det helt lugnt!

Hästar är märkliga! :smirk:

 

[Xeline]

Fast det är skillnad på att tappa tålamodet och att tappa tålamodet.

Om häst inte är rädd utan bara "DILL INTE" så är det nog inte helt fel att morra ordentligt åt den.

 

[ang]

Förlåt, men jag kan inte annat än skratta!
Det är så himla typiskt när varenda minut är planerad och bokad.

... men du måste haft en ruskig "inget nonsens"-utstrålning!!

 

[kopparberg]

Och det roliga är att när man ngn annan gång höjt rösten åt henne, har hon börjat jazza runt!

Så kanske hade jag rätt idag? Hästen var kanske inte det minsta rädd, utan bara tjafsig!?

 

[kopparberg]

Ja nog hade jag inställningen "går du inte in nu, så lyfter jag dig på raka armar och SLÄNGER in dig i stallet".
Hon kanske märkte det?!

 

[ang]

Joda. Nog märker dom allt...

 

[Xeline]

Du hade påtagligen rätt !

Antagligen utstrålade du lugn och beslutsamhet så hästskrället insåg att här är det bäst att lyda.

 

[lizzie]

Hon kände säkert på sig att du var lite lätt stressad, och testade för att se hur långt hon kunde gå innan du blev förbannad

 

[fejko]

Ungefär samma sak hände mig häromdagen. Jag körde fast i snön med min bil. Jag försökte enligt alla konstens regler, svängde hjulen fram och tillbaka, hämtade sand och trampade försiktigt på gasen. När inte detta hjälpte blev jag jätte förbannad trampade ner gasen så mycket jag orkade och svor och skrek. Då rörde sig bilen och jag fortsatte lite, en stund senare var jag loss

 

[kopparberg]

Det är faktiskt precis så min gamla häst gör!
Han håller på (eller håller inte på om det är ngt han inte vill göra...) tills jag blir arg.
Och vips, så lyder han galant!
Typexempel är när han har bråttom ut till hagen, och man ska byta täcke och linda av benen, vilket gör att man går ut och in i boxen flera ggr, samt behöver stå vid hans bogar.
"Backa, du proppar igen boxdörren, det går långsammare när du krånglar".
Pelle går tillbaka och ställer sig mitt i dörrhålet.
"Men SNÄLLA, kan du backa, så jag kommer in?!"
Pelle går tillbaka och ställer sig mitt i dörrhålet.
"Men NU får du väl ändå backa?!"
Pelle går tillbaka och ställer sig i dörrhålet.
"Men för HELVETE, FLYTTA PÅ DIG!!"
Pelle flyttar sig från dörrhålet, och går INTE tillbaka... :smirk:

Men jag trodde faktiskt inte denna häst var så! Men kanske är hon det ändå?!

 

[kopparberg]

Aha! Din bil har alltså SJÄL!

När det är "döda ting" tänder jag på ALLA cylindrar direkt, vilket ju är tur att jag INTE gör med levande dito...

 

[Madelene]

Äsch, en tillsägelse måste alla hästar kunna ta, min pålla (också f.d. galoppör) stod och skakade mycket länge första gången jag höjde rösten, men nu har hon vant sig och vet att jag inte är farlig så länge hon inte fortsätter fjanta sig

Tycker du gjorde helt rätt!

 

[kopparberg]

Så resonerar jag också.
LITE får de tåla, det är ju inte gjorda av porslin!

Men samtidigt är ju en häst som reagerar för en så pass liten tillsägelse att föredra tycker jag!
Precis som jag AVSKYR folk som verkar skita i att de uppför sig som bufflar trots att man påpekar det, så AVSKYR jag hästar som är så "hårdhudade" också.
Jag upplever dem som korkade... :smirk:

 

[lotta_k87]