Överfallen TROTS hund???

[Emmizen85]

jo tack det vet jag, ser däremot inte det som något problem.

 

[Emmizen85]

det jag menar är att en välskött/ rätt uppfostrad rottis/dobbe är minst lika snäll som en en golden.

 

[Jadzia]

Naturligtvis, men de har större förmåga att försvara när det verkligen behövs. Apportörer har inte avlats med denna egenskap i åtanke och saknar den därför ofta.

Att vara snäll och kunna försvara sin förare har egentligen inget med varandra att göra.

 

[Milosari]

retrievers är ju kända för att vara vänliga mot främlingar, nästan övervänliga.

 

[glee]

Jag tror risken för att man ska bli överfallen är mycket mindre när man har hund. Kanske dels för att man känner sig säkrare.

De flesta hundar, även de med inte speciellt stor vaktinstinkt, känner väl om någon är hotfull och är beredda att försvara sin "flockmedlem"?

För några veckor sen (utan hund) blev jag halvt förföljd av nåt äckel. Men då tänkte jag att det är skönt att ha en hund när man är ute och går på kvällarna, jag blev ju rädd så nu har jag bestämt att försöka ha med henne så mycket det går. Ibland är det bra att ha en hund som folk tror är en kamphund. :smirk:

 

[Bebben]

Och vem säger att Golden är en så snäll ras då?

Det handlar om vad som ser farligt ut, i förövarens ögon.
Det är säkert många som skulle tyckt att vår Malle vi hade såg ut att vara såå söt och gullig, medan dom skulle backa för min stora, svarta GD.
Visst kan min GD göra stor skada om hon vill det, men Mallen var tusen ggr mer effektiv och skulle försvarat mig bättre.

Med både Mallen och våra Schäfrar var det fler som vågade sig fram, än med min GD'n.
Det SER mycket läskigare ut när en stor svart GD morrar, än när en Golden gör det.

 

[KaZa]

Tja, jag minns en gång när jag skulle gå hem från jobbet en mörk höstkväll. Jag tänkte att jag säkert skulle hinna förbi en stor enslig parkering och en mindre trevlig väg innan det blev mörkt men icke.

Det blev ganska fort mörkt dessutom. Vid parkeringen är det mkt skumt folk som håller till så jag skyndade på lite. När jag gått en bit så hör jag flåsande bakom mig. Jag vänder mig om och ser en man komma springande mot mig. Han ser ut att ha jeans och såg inte alls ut som en vanlig joggare på sringstilen. Jag röt till åt hunden att hon skulle komma (stackars hund har nog aldrig hört matte så sträng på rösten) sen sög jag tag i halsbandet och sa högt till hunden (läs:joggaren) : Den här gången får du uppföra dig. Lugn så ja, ta det lugnt, nää inte morra.
Och så höll jag upp hunden i halsbandet så hon såg ganska stor och farlig ut. Jag försökte låta som om det var en farlig hundjäkel som brukade flyga på folk.

När joggaren var nära så såg jag att han visst hade jogginbyxor och skor och så tackade han så väldigt mkt för att jag kopplade hunden.

Hunden tittade konstigt på mig resten av promenaden hem. Konstig matte som säger så där.

 

[Modig_Korn]

Skulle nog tro att det var mitt i usa, ngn bonna stat där de fortfarande kör med häst och vagn (enligt aftonbladet finns det fortfarande sånna ställen)..
Califonien.. Njae varmt men förmodligen för kändistätt- konstigt folk och fä...

Är iofs ingen expert på saken.. Finns en bukefalosmedlem som bor(?) i kalifonien tror jag...

 

[ChristinA]

Den var bra!
Perfekt om hunden inte är så tuff egentligen, då kan man alltid själv fixa så att äcklet tror det!!
Bästa jag hört på länge!

 

[Enya]

Ett mycket bra tips att ta till om man har en hund som inte bryr sig om att matte blir nerslagen och våldtagen! Jag som annars brukar vara trött på och irriterad på att min dobber bara skäller på allt som rör sig och reser ragg lätt, ska kanske vara glad åt detta beteendet ändå?
Vi bor på landet så här händer inte så mycket sånt, tack och lov! Men när jag ska ner i vår källare ( tvättstugan är där ) eller till vårt blivande stall så får hunden alltid följa med...

 

[Kassiopeja]

Lugnaste stället i USA torde väl vara nån glesbefolkad stat som... eh.. Idaho? Wisconsin? eller så. Iowa och Minnesota var väldigt städat och lugnt när vi var där -96.

/JES

 

[Kassiopeja]

retrievers är ju kända för att vara vänliga mot främlingar, nästan övervänliga.

Min sambo hade en blandistik, Golden-Labbe-GD som mest såg ut som en aningens lurvigare stor och gul Labbe. Jättesöt, jättesnäll och till och med min hundrädda mamma tyckte den var okej. Hon brukade gå ut och gå med Dixie och en gång kom en granne förbijoggande bakifrån och klappade henne lite hurtigt på axeln när han passerade.
Vips var gulle-golden-lookalike-hunden en stor, farlig hund med nästan bara ragg och tänder. INGEN fick röra hennes bonusmatte på det där viset!
Nu var det ju ingen överfallsidiot, och hunden lugnade sig direkt när mamma började prata med honom, men både grannen och mamma fick sig iaf en chock över att hon var så försvarsvillig. Efter det kände sig min mamma alltid säker när hon gick ut med Dixie.

/JES
som har en Boxer som jag är skeptisk till om hon försvarar mig i ett skarpt läge eller inte? Kanske blir även jag förvånad?

 

[Morotsbiten]

Jag har en liten phalenare och han skulle gladligen vifta på svansen om jag skulle bli överfallen.
Han vill bli klappad och tror att alla i hela denna värld vill klappa han och är snälla!
Men å andra sidan är han avlad för att se vacker ut och bara finnas inte för att äta upp folk *ironi*

Men jag håller med jag känner mig inte trygg när jag går ut med hunden om kvällarna och går aldrig ut själv efter 22.

Jag står i dörren och hunden min springer rakt över till skogsdungen och uträttar sina behov sen kommer han när han är klar! Detta gör jag som klockan är över 22

 

[Jadzia]

Jag kan nästan titulera mig själv som ägare av världens fegaste hund ( hon fattar inte att hon är en rottis) och vet att jag kan räkna med ungefär noll hjälp av henne om någon hoppar på mig. Hon skulle dra som en avlöning för att aldrig återses.

Trots det är jag ute och trampar i skogar sent på kvällen. Jag går lite där jag känner för och känner mig praktiskt taget aldrig rädd. Det är ju dumt att utmana ödet och därför undviker jag vissa ställen, men bara för att jag äntligen utvecklat lite vett och sans.

Omgivningen verkar dock inte fatta att jag har en äkta fegis i kopplet. De håller sig på avstånd ändå. Eller också är det jag som ser så tuff ut

 

[Milosari]

det är garanterat det sistnämda! alla vet ju hur farlig du kan vara när man retar dig. kan höra det dova morrandet ända hit *grrrrrr*

 

[escodobe]

Skrattanfallet kom sig av att mina hundar ÄR snälla men att det räcker att jag HAR dem med mig, jo jag tror du är tryggare med en pappilon än ingen hund alls, å jag tror helt klart att en doberman ÄR mer respektingivande än en utställningklippt pudel - även om många pudlar innehar MINST lika mkt försvar än svenska genomsnittsdobermannen .


och nej, trots ett föfluten som ungdomligist(och hundägare), varit bosatt i MYCKET skumam områden ect så har jag ALDRIG utsatt mina hundar för en situaton där de skulle behövt plocka fram sitt försvar.

 

[whyruz]

Jag vill gärna tro att man inte blir överfallen av någon när man har sin hund med sig, men det händer säkert!

Eftersom jag aldrig stött på någon konstig människa på kvällarna vet jag inte hur min hund skulle reagera då han är väldigt "folk kär" men en dag då min mamma var ute på gatan och gjorde någonting så stannade en full människa och började babbla med henne, tillslut så skällde min hund på honom...sånt brukar han inte göra. Tror han inte riktigt gillade att han stod där och pratade med mamma, så man vet ju aldrig. Men jag tror nog att hunden skyddar sin matte/husse lite i allafall

 

[Emmizen85]

rätt

 

[Emmizen85]

ingen har sagt att en golden måste vara snäll !
men den har ju ett något mildare rykte trots att den leder/ledde i bettstatistiken.
Håller inte med om att en rasande golden skulle se trevligare ut än en rasande Grand Danois.
Det får du stå för, inte jag.

 

[Emmizen85]

okej, vad som är mer eller mindre respektingivande beror väl på om förövaren är hundkunnig eller ej. Det jag menar är att en dobberman kan vara MINST lika trevlig och vänlig som vilken hund som helst,. Även om att den är en av dom raserna man läser mkt om i artiklar som även rottis staff mm.